Varmare klimat öppnar för jämtländskt höstvete

Ett varmare klimat med längre vegetationsperiod kan skapa nya möjligheter i norra Sverige.  I Jämtland börjar nu allt fler lantbrukare så vete på hösten, som komplement till vårsådda grödor. Höstvetet ger en rad fördelar, inte minst högre avkastning och jämnare arbetsbelastning under året.

EXEMPLET I KORTHET

  • Ett varmare klimat ger en längre vegetationsperiod. En fortsatt uppvärmning förväntas, vilket betyder en ytterligare förlängd vegetationsperiod. Detta skapar nya möjligheter i norra Sverige där allt fler lantbrukare börjar så vete på hösten.
  • I Jämtland börjar allt fler lantbrukare prova att så höstvete vid sidan av den vanliga odlingen. Höstvetet måste sås tidigt under hösten för att kunna skördas hösten året därpå. Det behöver odlas på väldränerad och sluttande mark. Höstvetet än så länge enbart till djurfoder och tjänar som ett energirikt komplement till foder baserade på gräs.
  • Erfarenheterna visar att höstvetet ger högre avkastning jämfört med vårsådda grödor och klarar torka bättre. Arbetsbördan sprids ut över året, och om våren och försommaren är torra har höstvetet en fördel med sina djupare rötter jämfört med vårsådda grödor.

Att så spannmål på hösten istället för på våren innebär att grödan hinner etablera sig, växa och slå rot, innan det är dags för vintervila. Så snart värmen kommer på våren börjar grödan växa och får därmed ett försprång gentemot vårsådda grödor.

Höstvete är relativt vanligt i södra delarna av Sverige tack vare ett gynnsamt klimat, men ett varmare klimat ger goda förutsättningar för höstsådda spannmål även längre norrut.

Längre vegetationsperiod

Klimatstatistik visar att den så kallade vegetationsperioden har blivit längre. Med vegetationsperiod menas den tid under året som är tillräckligt varm för att olika växter ska kunna växa. Vegetationsperioden i södra Norrland är idag i genomsnitt omkring 20 dagar längre per år än den var i början av 1900-talet. Förlängningen av perioden är större på våren än på hösten, och speciellt från omkring 1990 började den starta allt tidigare på året.

Diagram visar staplar för vegetationsperiodens förändring
Staplarna i diagrammet visar uppmätt längd för vegetationsperioden i södra Norrland. Gröna staplar visar fler och orangea visar färre antal dygn för vegetationsperioden än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Den grå linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungefär tio år. Förstora Bild

Med klimatförändringen förväntas en fortsatt uppvärmning och en ytterligare förlängd vegetationsperiod. Enligt ett klimatscenario med fortsatt ökande utsläpp växthusgaser i värden kan den framtida vegetationsperioden för stora delar av Jämtland ungefär motsvara dagens vegetationsperiod i Västmanland.

Höstvete blir vanligare i Jämtland

I Jämtland odlas traditionellt framförallt vall, gräs- och klöverblandning, vilket utgör basföda för djur. Vallen, som är flerårig, sås på våren och skördas som regel två till tre gånger varje sommar. Även korn sås på våren. Spannmål som korn och vete är en nödvändig stärkelse- och energikälla för djuren.

Vid sidan av den vanliga vallodlingen och vårkornet börjar nu allt fler prova höstvete i Jämtland. Totalt är lantbrukarna som idag odlar höstvete ett tiotal, och arealen per gård varierar mellan 10-50 hektar. Odlingarna klarar ett klimat upp till norra Storsjön och är som mest gynnsamma runt Storsjön och öster ut mot kusten.

− I första hand har man vall för att tillgodose djurens basföda. Finns sedan möjlighet att odla spannmål görs det. Som komplement till vårkornet kommer nu höstvetet allt mer. Det är alltid ett risktagande att börja med något nytt, men lantbrukarna inspirerar varandra och så skapas nya trender. Även rådgivning är viktig för att våga ta steget, säger Anna Dencker, rådgivare hushållningssällskapet i Jämtland.

Höstvetefält
Höstvete börjar provas allt mer av lantbrukare i Jämtland. Foto Anna Dencker

Klarar torka bättre och ger högre avkastning

Höstvetet ger många fördelar jämfört med vårsådda grödor. Lantbrukarens arbetsbörda sprids ut jämnare över året, med höstvete sker det största arbetet på hösten och avlastar därmed den annars mycket hektiska våren.

Det är också positivt att marken inte är bar under vinterhalvåret eftersom den etablerade grödan binder fast både näring och fukt. Höstvetet klarar också vår- och försommartorka bättre jämfört med vårsådd, främst på grund av att det har hunnit få djupare rötter. Vissa vårar kan också bjuda på mycket blöta förhållanden vilket gör det svårt att komma ut med maskiner för vårsådd.

Utvärderingarna hittills pekar på att höstvetet totalt ger en högre avkastning för lantbrukaren jämfört med vårkorn.

Väldränerad mark krävs

Det finns dock en del risker med höstsådden. Som för de flesta odlingar krävs väldränerad eller sluttande mark för att inte få alltför blöta förhållanden på vintern, något som kan leda till att höstvetet kvävs. Mycket fukt i kombination med frost kan också resultera i isbränna då växten dör.

I Jämtland används höstvetet än så länge enbart till djurfoder och tjänar som ett energirikt komplement till foder baserade på gräs. För att kunna använda vete till människoföda krävs en högre kvalitet med torrare substans, vilket är möjligt med en längre vegetationsperiod än dagens.

Erfarenheter

  • Höstvetet ger högre avkastning jämfört med vårsådda grödor.
  • Höstsådden avlastar det mycket intensiva arbetet på våren.
  • Om våren och försommaren är torra har höstvetet en fördel med sina djupare rötter jämfört med vårsådda grödor.
  • I Jämtland måste sådd av höstvetet ske tidigt, helst i slutet av augusti, för att vetet ska hinna igång ordentlig innan vintervilan.
  • Som all odling måste höstvete skötas rätt med jordbearbetning, växtskydd och på väldränerad mark. Om marken är för blöt på vintern finns risker för isbränna då växten dör.
  • Klimatstatistik och klimatberäkningar visar att odlingsperioden har blivit längre och kan ytterligare förlängas i ett varmare klimat.

Relaterade sidor

Klimatindikatorer - vegetationsperiodens längd | SMHI

Klimatscenariotjänsten - Jämtlands län | SMHI

Mer om vegetationsperiod | klimatanpassning.se

Relaterade exempel

Maskiner i lantbruk anpassas för ett ändrat klimat