Stadsdelen Augustenborg byggdes i Malmö på 1950-talet av Malmös kommunala bostadsbolag MKB. Området är cirka 33 hektar stort med 3 000 invånare i lägenhetsblock med tre till sex våningar. När området var nybyggt hade stadsdelen hög status men på 1970-talet började området förfalla när lägenheterna blev omoderna. Arbetslösheten steg bland de boende och Augustenborg började utvecklas till ett problemområde.
Ett besvärande problem i området var också regelbundna översvämningar av källare vid kraftig nederbörd. För att vända utvecklingen och åtgärda översvämningsproblematiken började MKB på 1990-talet arbeta med projektet Ekostaden Augustenborg. Projektet gick ut på att höja områdets status, lösa sociala problem och bli av med källaröversvämningarna genom att renovera stadsdelen till ett miljömässigt föregångsområde.
Den största förändringen i stadsdelen utgjordes av övergången till ett öppet dagvattensystem med kanaler och dammar istället för rör under marken. Projektet utvecklades i ett samarbete mellan MKB och Malmö stad men många andra aktörer var också delaktiga. I projektet Ekostaden Augustenborg ingick renoveringar av bostäder, ökad sopsortering, sociala projekt med mera. För en beskrivning av projektet i sin helhet se Malmö stads material Ekostaden Augustenborg, samt MKBs material Augustenborg. En särskild antologi visar också på erfarenheter och lärdomar från arbetet med Ekostaden (2020) och finns tillgänglig på Scandinavian Green Roof Institute’s hemsida. Vidare finns även en app som heter Ekostaden med självguidade vandringar och som kan laddas ner där appar finns.
Studiebesök Ekostaden Augustenborg (Malmö stad)
Erfarenheter från och lärdomar från Ekostaden Augustenborg (Scandinavian Green Roof)
Augustenborgs öppna dagvattensystem
Det öppna dagvattensystemet i Augustenborg utformades i ett samarbete mellan MKB, institutionen för landskapsarkitektur vid SLU, Malmös VA-verk (innan de blev kommunförbundet VA-SYD 2008) och boende i området med stort intresse för vattenfrågor. Malmö stad var delaktiga i det övergripande projektet Ekostaden Augustenborg med representanter från den tidigare stadsdelen Fosie distriktet, och serviceförvaltningen i Malmö.
Systemet har sex kilometer kanaler, 0,2 hektar gröna tak som täcker en mindre del av byggnaderna och elva dammar som kan fördröja vatten och utjämna flödet. I anslutning till området ligger Sveriges enda botaniska takträdgård med nästan en hektar gröna tak.
Augustenborgs öppna dagvattensystem designades för att kunna ta emot regn med en återkomsttid på 15 år men systemet klarar större nederbördsmängder än så utan att skador uppstår. I augusti 2014 kom det värsta skyfall som hittills drabbat Malmö och delar av Malmö fick 120 millimeter regn på 6 timmar. Augustenborg klarade sig bra jämfört med andra liknande områden i närheten och bebyggelsen klarade sig relativt bra från översvämningar, som ett av få områden i den delen av Malmö. Det sker fortfarande en del översvämningar i området vid kraftiga regn, bland annat på grund av ofördelaktiga utformningar vid exempelvis garagenedfarter och källartrappor. Vid skyfallet i Malmö 2014 hade Augustenborg dock bara en tiondel så många försäkringsärenden som omkringliggande områden.
Dagvattensystemet i Augustenborg byggdes om för att anpassa ett från början underdimensionerat system till dagens klimat. Den väl tilltagna kapacitetsökningen av dagvattensystemet anses troligen räcka till även i ett framtida klimat. Livslängden för det öppna dagvattensystemet borde enligt VA-SYD vara minst densamma som för deras konventionella system med förväntad livslängd på 150 år.
Så fungerar dagvattensystemet
Fördröjningen av regnvattnet börjar på de gröna taken där växterna tar upp en del av vattnet. Resten rinner sakta vidare via stuprör till öppna ränndalar och små kanaler, se exempel på kanal i bild nedan.
Fördröjningen fortsätter sedan i kanaler eller diken av olika utformning där vegetation eller andra fysiska hinder sänker hastigheten på vattnet. Det rinner vidare ner i dammar som lagrar vattnet och vid riktigt stora nederbördsmängder kan de även översvämma den närmaste omgivningen utan att orsaka skada.
Från dammarna leds sedan vattnet till parken, och det som inte infiltreras där leds vidare till en sista damm. Från den leder ett rör ut i havet, men det är sällan det används eftersom det allra mesta vattnet stannar kvar i området. Avdunstning från de öppna vattenytorna och växterna minskar dessutom mängden dagvatten med cirka 10 % jämfört med ett konventionellt system. Växterna bidrar också med en del naturlig rening.
Separeringen av dagvattnet från övrigt avloppsvatten tillsammans med reningen i det öppna dagvattensystemet gör att vattnet kan rinna ut i ett närliggande vattendrag istället för att skickas till reningsverket. Det innebär minskad belastning på reningsverket och sänker dess användning av energi, kemikalier samt antalet tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som görs när ett ledningsnät eller ett reningsverk blir överbelastat (bräddningar). Augustenborg slipper då också att betala för omhändertagandet av vattnet.
Effekter av det öppna dagvattensystemet:
- Kapacitet för minst ett 50-årsregn
- Ökad biologisk mångfald
- Positiv marknadsföring av området möjlig
- Viss kylande effekt på sommaren
- Viss rening av dagvatten
- Estetiska dammar
- Pedagogiskt för skolelever
- Finansiering
Den öppna dagvattenhanteringen beräknas ha kostat cirka 35 miljoner kronor, exklusive gröna tak, och var en del av det större projektet Ekostaden Augustenborg. Hela det projektet kostade cirka 200 miljoner kronor när det genomfördes mellan 1998 och 2002. Det kommunala fastighetsbolaget MKB stod för cirka 100 miljoner och Malmö stad med 66 miljoner. Malmös VA-verk var också en betydande finansiär till dagvattensystemets kostnad på 35 miljoner kronor, de pengarna ingår i de 66 miljonerna från Malmö stad. Projektet fick också 24 miljoner i statligt stöd från dåvarande Lokalt investeringsprogram (LIP). Den botaniska takträdgården fick 4 miljoner i bidrag från miljödepartementet och 6 miljoner från EU-programmet LIFE.
Underhållskostnaden för det nya dagvattensystemet är betydligt högre än för det gamla beroende på skötsel av dammar och kanaler plus ansamling av skräp i dessa. För mindre underhållsåtgärder (byte av pumpar, byte av galler över mindre kanaler och liknande) finns en årlig budget, där mindre åtgärder kopplade till dagvattensystemet ingår med cirka 100 000 kr per år. Större insatser, till exempel omgjutning av rännor, läggs i separata projekt, vilket ger en totalkostnad för underhåll på omkring 150 000 kr/år. Utöver detta tillkommer kostnader för skötsel som utförs av entreprenör samt av MKBs interna anställningar. Däremot minskar risken att behöva göra omfattande dyra underhållsarbeten som när dagvattenrör måste grävas upp och bytas ut i stor skala, samt kostnader för översvämningsskador. För mer information om underhåll se rapporten Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg (pdf), eller kapitlet om dagvatten i antologin med erfarenheter och lärdomar från Ekostaden Augustenborg.
Social hållbarhet
Ekostaden Augustenborg är ett exempel där lokala aktörer och lokalbefolkning blivit involverade i en stadsförnyelseprocess, i syfte att göra stadsdelen socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Sedan förnyelseprocessen initierades 1997 har Malmö stad och MKB Fastighets AB gjort flera insatser för att engagera lokalbefolkningen (framförallt föreningar och enskilda boende) i syfte att ta sig an Augustenborgs utmaningar som bland annat handlade om översvämningsproblematik. Involvering har skett i form av exempelvis möten, skapande av nya informationskanaler, workshopsserier, dörrknackningskampanjer och event.
De relativt få utvärderingar som gjorts av det sociala hållbarhetsarbetet visar att många av de boende ställt sig positiva till involvering, samtidigt som de saknat en mer övergripande deltagandestrategi. Utvärderingar visar också svårigheter med att hantera synpunkter från boende på grund av projektets komplexitet, tidspress och tekniska begränsningar, vilket upplevts som negativt av en del boende. För mer information se intervjuutvärdering om uppfattningar om Augustenborgs öppna dagvattensystem gjord av Scandinavian Green Roof Institute. Uppfattningar om öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö - utvärdering efter några års drift (pdf)
Erfarenheter
Ekostaden Augustenborg kom till genom en tidspressad process samtidigt som det fanns ett antal problem att lösa. Projektet hade högt ställda mål och när LIP-ansökan beviljades låstes delar av målen till en budget och en snäv tidsplan. Det gjorde att mål om de boendes möjlighet att påverka krockade med en budget och tidsplan. Det blev också en lång byggtid på grund av att anläggandet av det öppna dagvattensystemet startade innan all planering var färdig.
Det öppna dagvattensystemet har till största delen fungerat som planerat utom två dammar som var överdimensionerade och fick byggas om för att komma till rätta med illaluktande alger. Viktiga faktorer för underhåll av dammarna är att de är djupa i mitten, är lättömda med avlopp i botten och har god vattenomsättning. Nedan beskrivs två viktiga utmaningar med respektive lösning. Mer information om olika typer av dagvattenlösningar går att läsa i en rapport som VA-syd tagit fram.
Blue-Green fingerprints in the city of Malmö, Sweden (VA-syd, pdf)
Utmaning 1: Att hitta fysisk plats för dagvattenlösningarna mellan byggnader och infrastruktur för el, vatten, fjärrvärme, telefon och utryckningsvägar utan att skada dem under anläggning eller drift. De fick heller inte minska tillgången till rekreationsområden eller ge ett försämrat estetiskt intryck.
Lösning: De öppna dagvattenlösningarna integrerades i de befintliga
grönområdena som ett naturligt och vackert inslag. De små dagvattenkanalerna kunde anläggas över nedgrävd infrastruktur intill de hårdgjorda ytorna. Dammarna placerades mer centralt i grönområdena så att kontrollerade översvämningar av den närmaste grönytan var möjliga utan att gångvägar och byggnader påverkas.
Utmaning 2: Byggnaderna på området bedömdes vara känsliga för mer markvatten och fukt, därför kunde infiltration av vatten ner i marken användas endast i mycket liten skala.
Lösning: Infiltration från kanaler och dammar undveks genom att lägga in en geotextil eller gummiduk. Flödet i dagvattensystemet regleras med väldimensionerade dammar.
Utöver arbetet med att bygga om dammar har anpassningar av området gjorts för att öka tillgängligheten i området och minska driftskostnader, där en del av de ursprungliga öppna lösningarna har bytts ut mot traditionellt neddragna stuprör kopplade till gallerförsedda rännor som inte skapar hinder i markytan. Den relativt höga graden av teknik i början av projektet visade sig dessutom vara sårbar. Ett omtag gjordes därför med att ersätta trasig automatik med mer robusta lösningar för syresättning och cirkulation av vatten i och mellan dammar.
Lärdomar och erfarenheter från arbetet med Ekostaden har presenterats för företag, statliga utredningar och inspirerat utvecklingsprojekt i olika länder världen över. Trots detta har uppskalningen och replikeringen av Ekostadens idéer och lösningar varit begränsad i Sverige. En del av förklaringen som anges i antologin om Ekostaden Augustenborg är att det saknas en tydlig och välfungerande process för omvandling av ett befintligt bostadsområde, till skillnad från att anlägga ett nytt. En annan hake som beskrivs som ett hinder för nytänkande i dagvatten- och avloppslösningar är att det allmänna avloppsnätet ansvarar för att hantera allt dag- och avloppsvatten, medan ansvar för hantering av dagvatten på tomtmark åligger fastighetsägaren. Kostnader för att exempelvis fördröja och magasinera dagvatten på tomtmark tas därmed inte av VA-huvudmannen, utan av fastighetsägaren, vilket ofta leder till att dyrare investeringar i nya dagvattenlösningar inte genomförs.