Projektbeskrivning
Det finns en föreställning om att våtmarker dämpar extrema hög- och lågflöden som används för att motivera restaurering och anläggning av våtmarker som klimatanpassningsåtgärd. Den egentliga förmågan hos våtmarker att dämpa extremflöden beror till stor del på våtmarkers hydrologiska egenskaper i relation till klimat och placering i landskapet, men kunskaperna kring dessa samband är fortfarande bristfällig. Denna allvarliga kunskapsbrist förhindrar dagens våtmarkssatsningar från att nå sin fulla kapacitet och tillgodoräkna sig de hydrologiska ekosystemtjänster som våtmarker kan leverera.
Kunskapsbristen beror delvis på att hydrologiska data från våtmarker är sällsynta. I detta projekt kommer nya mätningar från våtmarker att utforskas, inklusive direkta mätningar av avdunstning och transpiration, för att karaktärisera våtmarkers vattenbalans och bestämma hur våtmarker mellanlagrar vatten som flödar genom landskapet. Data representerar olika typer av våtmarker, inklusive naturliga och opåverkade våtmarker, dikade och restaurerade våtmarker, liksom anlagda våtmarker.
Mätningarna gör det möjligt att använda nya metoder för att kvantifiera den hydrologiska funktionen hos olika våtmarker (opåverkade, dikade och restaurerade). Projektet kommer att använda modeller för att undersöka hur olika våtmarkstyper fungerar i ett framtida klimat och i varierande miljöer. Resultatet av undersökningen kommer sedan att användas för att förbättra beskrivningen av våtmarker i SMHIs nationella hydrologiska modell S-Hype, vilken har en bred användning i hela landet. Projektet ska även utveckla ett specifikt verktyg för beslutsstöd i nära dialog med våtmarkshandläggare. Verktyget kommer att öka förmågan hos kommuner, länsstyrelser och andra aktörer att utvärdera våtmarksprojekt i planeringsstadiet, och på så sätt säkerställa att våtmarkssatsningar som klimatanpassningsåtgärd vilar på vetenskapliga grunder.
Projektet pågår 2020-2023 och finansieras av Naturvårdsverket och Formas.