Det är viktigt att förstå vilka faktorer som orsakar de högsta flödena för att kunna dimensionera dammarna på ett säkert sätt, säger Göran Lindström, hydrologisk forskare på SMHI och studiens författare.
Här kan du läsa rapporten på SMHIs webbplats.
Studien kartlägger hur orsakerna till högflöden har varierat i tid och rum i Sveriges vattendrag. Resultatet visar att andelen regn som orsak till de högsta flödena har ökat något sedan 1960-talet, vilket överensstämmer med de ökande temperaturerna under samma period. Men i de flesta svenska vattendrag är det fortfarande snösmältningen som är den dominerande orsaken.
Studien lyfter några högflödeshändelser som nästan enbart orsakats av snösmältning. Det är exempelvis det enskilt högsta uppmätta flödestillfället i Sverige, i juni 1968 i Torneälven. I studien lyfts också det kända flödestillfället 1995, som påverkade många oreglerade vattendrag i landet ända från Klarälven i söder till Torneälven i norr.
Regionala skillnader
I studien identifierades en tydlig nord-sydlig gradient, där snösmältning är mest avgörande för högflöden i norra Sverige och specifikt i de oreglerade vattendragen.
De högsta flödena i Norrlands oreglerade vattendrag domineras av snösmältning, medan flöden i södra Sverige oftare uppstår vintertid genom en kombination av regn och snösmältning, med en tydlig övervikt för regn. Resultaten pekar även på en skillnad mellan väst och öst i södra Sverige, där regn har större inverkan i västra regioner, säger Göran Lindström.
I reglerade vattendrag ser bilden dock annorlunda ut. Här är magasinen konstruerade för att samla upp snösmältningens vatten för användning under höst och vinter när efterfrågan på el är hög. De högsta utflödena i dessa områden uppstår istället oftare under sommaren och hösten, när kraftiga regn faller efter att magasinen fyllts upp av vårfloden.
Dessa regn kan bli svårhanterliga eftersom att magasinen redan är fyllda. Regn är dessutom mer oförutsägbart än snösmältning, då det är svårt att förutse var stora regnmängder kommer att falla. Kommer det ovanligt mycket snö, så lägger den sig på marken och vi vet att den kommer att smälta, avslutar Göran Lindström.