För att se hur klimatet förändras över tid görs jämförelser mellan så kallade normalperioder. Det är den Världsmeteorologiska organisationen (WMO) som beslutat att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1991-2020 är den senaste normalperioden.
SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Många mätstationer har samlat in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer. Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor. Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990. Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.
Normalkarta för maximalt snödjup
Färre vita jular i södra Sverige
En minskad mängd snö syns även i kartan som markerar antalet vita jular under normalperioden 1991-2020, jämfört med perioden innan.
Även om snödjupet har minskat i norra Sverige, undantaget Lapplandsfjällen, är mängderna tillräckliga för att julafton ska betecknas som ”vit jul” i statistiken. Norrland har ungefär samma antal vita jular under både föregående och nuvarande normalperiod. Under perioden 1991-2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, medan motsvarande siffra i södra Norrland visade 90 procent.
Normalkarta för antal vita jular
Relaterade länkar
Normalkarta för maximalt snödjup