Mindre snö och färre vita jular i söder, men fortsatt normalt med julsnö i norr

Under perioden 1991-2020 har södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990. I norra Norrland har det dock blivit mer snö, undantaget vid kusten. I norra Sverige är också chansen att få uppleva en vit jul fortsatt stor. Det går att utläsa av de nya kartorna för klimatets utveckling under de senaste sextio åren som SMHI presenterar idag.

För att se hur klimatet förändras över tid görs jämförelser mellan så kallade normalperioder. Det är den Världsmeteorologiska organisationen (WMO) som beslutat att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1991-2020 är den senaste normalperioden.

SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Många mätstationer har samlat in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer. Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor. Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990. Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden istället ökat, berättar Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog, SMHI.

 

Normalkarta för maximalt snödjup

Färre vita jular i södra Sverige

En minskad mängd snö syns även i kartan som markerar antalet vita jular under normalperioden 1991-2020, jämfört med perioden innan.

Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 % vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 % till 59 %, berättar Magnus Joelsson.

Även om snödjupet har minskat i norra Sverige, undantaget Lapplandsfjällen, är mängderna tillräckliga för att julafton ska betecknas som ”vit jul” i statistiken. Norrland har ungefär samma antal vita jular under både föregående och nuvarande normalperiod. Under perioden 1991-2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, medan motsvarande siffra i södra Norrland visade 90 procent.

Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, avslutar Magnus Joelsson.

 

Normalkarta för antal vita jular


Relaterade länkar

Normalkarta för maximalt snödjup

Normalkarta för antal vita jular

Om normalperioder i Kunskapsbanken