Kvaliteten på modellberäkningarna kan bedömas på olika sätt, men avgörande är att modellerna kan reproducera representativa halter för platsen som studeras.
Om ett beräkningsresultat avviker från uppmätta luftföroreningshalter kan det bero på en rad faktorer. En av de vanligaste anledningarna är brister i indata som används vid modellberäkningarna. Att indata är spårbara, aktuella och representativa är av avgörande betydelse, eftersom ett beräkningsresultat aldrig kan vara bättre än dess indata.
Luftkvalitetsmodeller ska uppfylla vissa fastställda kvalitetsmål, vilka återspeglar kraven som finns i EUs Luftdirektiv (2008/50/EG). Ett enkelt verktyg har tagits fram som syftar till att hjälpa dig att utvärdera dina modellberäkningar mot mätdata, i relation till dessa kvalitetsmål.
Det bör betonas att även om god överensstämmelse med mätdata är att eftersträva, är det viktigt att komma ihåg att såväl beräkningarna som mätningarna innehåller felkällor. Representativitet för såväl modellen som mätningarna har en central roll, då det inte är trivialt att jämföra yttäckande beräkningar med punktmätningar.
När du väl har valt en luftkvalitetsmodell, tillämpat den för en frågeställning och utfört kvalitetssäkring, bör dina modellresultat rapporteras in till datavärdskapet för luftkvalitet.
