I rapporten, The State of Global Water Resources, beskrivs hur 2023 präglades av både svåra översvämningar och torka i världen. I Libyen omkom 11 000 personer i en översvämning där två dammar brast. Samtidigt drabbades södra USA, Centralamerika, Argentina, Uruguay, Peru och Brasilien av omfattande torka, där vattennivåer i Amazonas och Titicacasjön var de lägst som någonsin observerats.
Den globala uppvärmningen gör att vattencykeln intensifieras och blir mer oförutsägbar. Det varmare klimatet leder till ökad avdunstning och gör samtidigt att atmosfären kan hålla mer vatten, vilket resulterar i kraftigare nederbörd, säger Berit Arheimer.
Rapporten State of Global Water Resoruces 2023, på WMO:s webbplats
Pressmeddelande på WMO:s webbplats om rapporten
Rapporten beskriver hur mer än hälften av alla vattendrag i världen hade ett lägre vattenflöde än normalt under 2023. Globalt har låga vattenflöden präglat de senaste fem åren, vilket minskar mängden ytvatten som finns tillgängligt för samhällen, jordbruk och ekosystem. Idag har cirka 3,6 miljarder människor otillräcklig tillgång till vatten minst en månad per år, vilket förväntas öka till mer än 5 miljarder år 2050, enligt FN:s vattenorgan.
Södra Skandinavien är dock ett av undantagen, där vattendragen istället hade högre vattenflöde än normalt under 2023.
Internationellt samarbete är nödvändigt
Rapporten, som nu gjorts för tredje året, är den mest omfattande hittills och syftar till att skapa en global databas över det hydrologiska läget. Den inkluderar både observerade och modellerade data från en mängd olika källor, bland annat från modellen World Wide HYPE som utvecklats av SMHIs hydrologiska forskningsavdelning.
Med modellen har vi simulerat vattenflöden för landområden över hela jorden med hög geografisk upplösning. Den data vi levererat har sedan använts för att förstå hur vattenresurserna var år 2023 i förhållande till tidigare år, säger Jafet Andersson, forskare i Hydrologi och samordnare för SMHIs internationella utvecklingssamarbeten.
Globalt behov av varningssystem
Att som i rapporten dela globala data ligger i linje med FN-initiativet Early Warnings for All. Med bättre datakvalitet och tillgång till prognoser kan flera människor omfattas av vädervarningssystem. FN:s mål är att alla ska kunna nås av varningar senast år 2027, och här jobbar SMHI aktivt i flera låg- och medelinkomstländer med att upprätta varningstjänster och utbilda personal på uppdrag av bland annat Sida, WMO och Världsbanken.
Enligt WMO saknar idag en tredjedel av världens befolkning tillgång till väderrelaterade varningssystem, och på den afrikanska kontinenten saknar så många som 60 procent av befolkningen tillgång till sådana system.
Detta är ett långsiktigt arbete där SMHI varit aktiv de senaste 10 åren framförallt i Västafrika där vi upprättat ett regionalt hydrologiskt prognos- och varningssystem tillsammans med 17 länder. Vi vet att det varningssystemet redan räddat tusentals liv genom tidiga evakueringar, berättar Jafet Andersson.
Han fortsätter:
För närvarande jobbar vi även i Etiopien, Zimbabwe och Moldavien för att utveckla en nationell produktionskedja och få till ett liknande samarbete som vi har i Sverige mellan ländernas motsvarigheter till SMHI och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), samt aktörer på regional och lokal nivå.