Utmaningar till följd av klimatförändringar utgörs av till exempel ökad risk för bränder, torkrisk, rotröta, stormfällning och skador av granbarkborrar och andra skadeinsekter. Skogsavverkning medför även en ökad risk för ras och skred.
Skogsstyrelsen identifierar ett flertal risker, och en åtgärd som omnämns är att arbeta för ökad variation av trädslag samt rätt skogstyp på rätt plats i de svenska skogarna. Filosofin som styr det naturnära skogsbruket i Tiveden grundar sig dock på erfarenheter från Kanada, som drabbades av enormt stora skador på skogarna på slutet av 1990-talet. Enligt filosofin behöver vi se skogen som ett helt system, där alla delar av systemet måste finnas för att skogen ska vara frisk och produktiv, och sluta se skogen som en odling av träd.
Naturnära skogsbruk i Tiveden
Anders Tivell, jägmästare i Tiveden har bedrivit skogsbruk i cirka 30 år och har länge funderat över andra sätt att bedriva skogsbruk på. Det naturnära skogsbruket som tillämpas på hans fastighet kan sägas vara en ekosystembaserad förvaltningsfilosofi som strävar efter att den brukade skogen ska likna en så naturlig skog som möjligt. Det görs genom att utgå ifrån platsens naturliga vegetationstyp. Skogen sköts så att den tillåts växa och anpassa sig till de rådande mark- och klimatförutsättningarna, genom exempelvis naturlig föryngring.
I konventionellt skogsbruk gallras normalt skogen i flera steg i syfte att skapa en mer värdefull slutavverkningsskog. I det naturnära skogsbruket görs ingen gallring i yngre skog, träd avverkas först när träden vuxit till en relativ hög höjd och uppnått ett högre värde. De stora träden skördas genom plockhuggning i stället för genom trakthyggen. På så vis får skogen hela tiden finnas kvar utan inblandning av omfattande plantering, markberedning eller röjning.
Skillnad mellan trakthyggesbruk och naturnära skogsbruk
Trakthyggesbruk domineras av monokulturer i form av tall- och granplanteringar. Detta är, tillsammans med igenväxning, de faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige.
I ett trakthyggesbruk planteras träd för att därefter röjas, gallras och slutligen vid ett och samma tillfälle avverkas. Större delen av beståndet avverkas men några få träd lämnas för generell naturhänsyn. Samtidigt planteras ofta trädslag på platser utanför deras naturliga utbredningsområde.
Den viktigaste skillnaden från trakthyggesbruket och det naturnära skogsbruket i Tiveden är själva synen på skogen. I konventionellt skogsbruk ses skogen ofta som en odling av träd. I det naturnära skogsbruket utgår man ifrån att orörda naturskogar är ett resultat av mycket långa utvecklingsprocesser och att skogen är ett komplext adaptivt system, som utvecklats under årmiljoner. Yttre störningar under dessa långa tidsperioder, som tex stora klimatförändringar, och efterföljande interaktioner inom systemet har resulterat i att systemet undan för undan stärkt motståndskraften i skogen som system.
Skogen är en process och de skogsbruksmetoder som används ska därför, enligt filosofin, vara anpassade efter processerna. Genom att bejaka skogens egna, naturliga dynamik ökas skogens motståndskraft mot klimatförändringarna.
I Anders skog finns träd över hela fastigheten, vilket värnar de skogslevande arterna och gynnar den biologiska mångfalden. Tack vare att skogen alltid finns kvar minskar risken för ras och skred i samband med kraftiga skyfall. En naturligt växande blandskog med träd i olika åldrar är mer motståndskraftig mot skadeinsekter, till exempel granbarkborren. Dessutom är blandskog mer motståndskraftig för rottickan som lätt leder till rotröta.
Vidare har trädslag som får växa på sin naturliga plats bättre förutsättningar att klara av torka och skyfall. En större andel lövträd minskar också risken för brandspridning då lövträdens lövkronor inte är lika lättantändliga som barrträdens.
Att ställa om till naturnära skogsbruk
I ett naturnära skogsbruk tillåts skogen inta en spontan artsammansättning och struktur och skötselarbete minimeras. Begreppet ”för platsen naturlig vegetationstyp” innebär alltså strävan framåt från det rådande utgångsläge skogen befinner sig i inför en omställning. Med utgångsläge från ett trakthygge, en brand eller en stormfällning är det trädarter såsom björk, asp och tall som vanligen kommer växa fram först, så kallade pionjärträd. Stödplantering av plantor kan tillämpas där naturlig föryngring av något skäl inte kommer, viktigt är då att välja lokalt plantmaterial. Med tiden växer exempelvis gran och andra sekundärträdslag upp, såsom alm och bok, under skydd av pionjärträden.
Med utgångsläge från en planterad granskog kan luckor vara det första som skapas. Dessa kan vid behov hägnas in och träd av lokalt plantmaterial planteras.
Utmaningar
Arbetet skiljer sig till stor del mellan ett ekosystembaserat, naturnära skogsbruk, så som i Tiveden, och ett trakthyggesbruk vilket innebär att det krävs mycket ny kunskap. Skillnaderna är så stora att man i Tiveden talar om ett paradigmskifte, där synen på skogen behöver förändras i grunden för att möta de utmaningar som bland annat klimatförändringarna innebär.
En annan utmaning är att ett naturnära skogsbruk på kort sikt innebär en minskad inkomst under ett antal år då skogen lämnas att växa till sig. Under tiden träden växer till sig binder de dock in kol vilket skapar samhällsnytta. På lite längre sikt finns det potential att få en god ekonomi, möjligen till och med bättre än trakthyggesbruket, då de träden som avverkas får ett betydligt högre värde.
Ett mer långsiktigt perspektiv
Anders menar att framtidens prislistor för virke är ovissa och det är därför svårt att jämföra olika ekonomiska utfall på sikt. Något vi däremot vet är att klimatet nu förändras och att vi behöver anpassa oss därefter. Han har testat olika typer av skogsbruksmetoder och skogsbruket han bedriver idag har inspirerats av erfarenheter från Kanada och den så kallade Lübeckmodellen i Tyskland. Timret ger betydligt bättre betalt än massaved, vilket är en fördel. Anders menar att han ur ett långsiktigt perspektiv tjänar mer pengar eftersom han bedriver plockhuggning som fokuserar på att avverka grova timmerträd och lämna de klena massavedsträden för att de ska växa sig stora och bli timmerträd innan de avverkas.
Det är långa processer och framtidens klimat är ovisst och just därför krävs robusta skogar, säger jägmästare Anders Tivell.
Projekt för att stärka naturen
Ett projekt är igång i Tiveden, sponsrat av WWF, för att stärka natur, sociala värden och öka skogens motståndskraft. Ledningen består av Anders Tivell som också är projektledare, Martin Jentzen skogskonsult med mångårig erfarenhet av Naturnära Skogsbruk och komplexa system i skogsbruket och Peter Arne som är skogsentreprenör med fokus på hyggesfritt skogsbruk. Genom konkret skoglig planering och samverkan syftar projektet till att öka intresset hos skogsägare för ett mer naturnära hyggesfritt skogsbruk. Det första steget har varit att etablera ett kluster av intresserade skogsägare i Tiveden, utbilda dem, och börja genomföra ett restaurerande skogsbruk baserat på nya skogsbruksplaner för deras skogsfastigheter.
Tanken är att använda resultaten för att sprida erfarenheter till andra lokala aktörer och skogsägare, entreprenörer, forskare och myndigheter och allmänhet i Sverige.
Relaterade sidor
Läs om naturnära skogsbruk i Tiveden på naturnaraskogsbruk.se