Att så spannmål på hösten istället för på våren innebär att grödan hinner etablera sig, växa och slå rot, innan det är dags för vintervila. Så snart värmen kommer på våren börjar grödan växa och får därmed ett försprång gentemot vårsådda grödor.
Höstvete är relativt vanligt i södra delarna av Sverige tack vare ett gynnsamt klimat, men ett varmare klimat ger goda förutsättningar för höstsådda spannmål även längre norrut.
Längre vegetationsperiod
Klimatstatistik visar att den så kallade vegetationsperioden har blivit längre. Med vegetationsperiod menas den tid under året som är tillräckligt varm för att olika växter ska kunna växa. Vegetationsperioden i södra Norrland är idag i genomsnitt omkring 20 dagar längre per år än den var i början av 1900-talet. Förlängningen av perioden är större på våren än på hösten, och speciellt från omkring 1990 började den starta allt tidigare på året.
Med klimatförändringen förväntas en fortsatt uppvärmning och en ytterligare förlängd vegetationsperiod. Enligt ett klimatscenario med fortsatt ökande utsläpp växthusgaser i värden kan den framtida vegetationsperioden för stora delar av Jämtland ungefär motsvara dagens vegetationsperiod i Västmanland.
Höstvete blir vanligare i Jämtland
I Jämtland odlas traditionellt framförallt vall, gräs- och klöverblandning, vilket utgör basföda för djur. Vallen, som är flerårig, sås på våren och skördas som regel två till tre gånger varje sommar. Även korn sås på våren. Spannmål som korn och vete är en nödvändig stärkelse- och energikälla för djuren.
Vid sidan av den vanliga vallodlingen och vårkornet börjar nu allt fler prova höstvete i Jämtland. Totalt är lantbrukarna som idag odlar höstvete ett tiotal, och arealen per gård varierar mellan 10-50 hektar. Odlingarna klarar ett klimat upp till norra Storsjön och är som mest gynnsamma runt Storsjön och öster ut mot kusten.
− I första hand har man vall för att tillgodose djurens basföda. Finns sedan möjlighet att odla spannmål görs det. Som komplement till vårkornet kommer nu höstvetet allt mer. Det är alltid ett risktagande att börja med något nytt, men lantbrukarna inspirerar varandra och så skapas nya trender. Även rådgivning är viktig för att våga ta steget, säger Anna Dencker, rådgivare hushållningssällskapet i Jämtland.
Klarar torka bättre och ger högre avkastning
Höstvetet ger många fördelar jämfört med vårsådda grödor. Lantbrukarens arbetsbörda sprids ut jämnare över året, med höstvete sker det största arbetet på hösten och avlastar därmed den annars mycket hektiska våren.
Det är också positivt att marken inte är bar under vinterhalvåret eftersom den etablerade grödan binder fast både näring och fukt. Höstvetet klarar också vår- och försommartorka bättre jämfört med vårsådd, främst på grund av att det har hunnit få djupare rötter. Vissa vårar kan också bjuda på mycket blöta förhållanden vilket gör det svårt att komma ut med maskiner för vårsådd.
Utvärderingarna hittills pekar på att höstvetet totalt ger en högre avkastning för lantbrukaren jämfört med vårkorn.
Väldränerad mark krävs
Det finns dock en del risker med höstsådden. Som för de flesta odlingar krävs väldränerad eller sluttande mark för att inte få alltför blöta förhållanden på vintern, något som kan leda till att höstvetet kvävs. Mycket fukt i kombination med frost kan också resultera i isbränna då växten dör.
I Jämtland används höstvetet än så länge enbart till djurfoder och tjänar som ett energirikt komplement till foder baserade på gräs. För att kunna använda vete till människoföda krävs en högre kvalitet med torrare substans, vilket är möjligt med en längre vegetationsperiod än dagens.
Erfarenheter
- Höstvetet ger högre avkastning jämfört med vårsådda grödor.
- Höstsådden avlastar det mycket intensiva arbetet på våren.
- Om våren och försommaren är torra har höstvetet en fördel med sina djupare rötter jämfört med vårsådda grödor.
- I Jämtland måste sådd av höstvetet ske tidigt, helst i slutet av augusti, för att vetet ska hinna igång ordentlig innan vintervilan.
- Som all odling måste höstvete skötas rätt med jordbearbetning, växtskydd och på väldränerad mark. Om marken är för blöt på vintern finns risker för isbränna då växten dör.
- Klimatstatistik och klimatberäkningar visar att odlingsperioden har blivit längre och kan ytterligare förlängas i ett varmare klimat.
Relaterade sidor
Klimatindikatorer - vegetationsperiodens längd
Klimatscenariotjänsten - Jämtlands län
Läs om vegetationsperiod på klimatanpassning.se
Relaterade exempel
Spannmål som bättre klarar ändrat klimat
Alléodling anpassar jordbruk till förändrat klimat