Introduktion
SMHI mäter temperatur på två meters höjd. Och när SMHI under våren börjar observera någon plusgrad kan dock markytan vara kallare och markfrost kan därför förekomma senare.
Analyser av nedanstående typ baserade på data från ett stationsnät påverkas av om enskilda stationer är placerade i mer eller mindre frostlänta lägen; och också av om en station flyttas. Dessa faktorer kan orsaka en fläckighet i analysen, något som accentueras i analyser av förändringar, som beskrivs nedan.
Analysen i fjällen är osäker på grund av få stationer och stor variation i topografi.
Normalperioden 1961-1990 och tiden därefter
Förekomsten av den sista frosten på våren (minimitemperaturen under dygnet under noll) följer det mönster som borde förväntas. Frosten upphör först utmed landets södra kuster men hänger kvar i inlandet där nattlig utstrålning kan ge kalla morgnar in på sommaren. Allra längst hänger frosten kvar i norr och då upp mot fjällen.
En detalj, som kan vara värd att notera, är havets och de stora sjöarnas inverkan. Trots att vattnet har kylts av under vintern är det ändock tillräckligt varmt för att förhindra att frost uppträder när sommaren närmar sig. Denna faktor finns med säkerhet med i spelet även för mindre sjöar men det syns inte i denna analys eftersom stationsnätet är relativt sett glest. Analysen i fjällen är osäker.
Analyser av denna typ baserade på stationsdata påverkas av om enskilda stationer är placerade i mer eller mindre frostlänta lägen. Och också av om en station flyttas. Detta kan orsaka en 'fläckighet' i analysen. Något som accentueras då differenser studeras, se nedan.
Från 1991 har den sista vårfrosten i genomsnitt upphört allt tidigare på året. Det framgår dock att det övergripande mönstret är detsamma. För att förtydliga skillnaderna mellan de två perioderna har en differenskarta tagits fram, se nästa avsnitt.
Allt tidigare slut på vårfrosten
Oftast har den sista frosten på våren förekommit allt tidigare i södra Sverige. Det finns dock flera områden med endast små avvikelser så utvecklingen är inte helt entydig.
I den norra halvan av landet är förändringarna små mellan de två studerade perioderna.
Resultatet påverkas av att en del stationer har flyttats. Om en station flyttas från ett varmt till ett kallt läge eller tvärt om kan detta ge upphov till en förändring som inte beror på att klimatet ändrats i Sverige.
Detta är sannolikt en del av förklaringen till att kartan är lite fläckig. Därför bör en viss försiktighet användas vid tolkningen av dessa differenskartor.
Förändring över tiden
Stapeldiagrammen nedan visar då den sista vårfrosten förekom varje år under åren 1951 till 2016 i förhållande till genomsnittligt datum för normalperioden (åren 1961-1990). Positiva värden om vårfrosten förekom senare än medeldatum och negativa om vårfrosten slutade tidigare.
Den röda kurvan visar utjämnade värden baserade på de blå staplarna. Tidpunkten för senaste vårfrost varierar en del, men den övergripande slutsatsen är att vårfrosten under senare år i Sverige har slutat tidigare än vad den gjorde under normalperioden 1961 till 1990.
I norra Norrland är förändringen knappast synlig medan den i södra Norrland är liten. I Götaland och Svealand är emellertid förändringen tydlig och ligger på cirka en veckas tidigareläggning.
Vi har nyligen fått tillgång till mer digitala data för 1950-talet. Antalet stationer är inte lika stort som för senare decennier, så det finns en större osäkerhet i dessa data. Utifrån data framgår att vårfrosten under 1950-talet slutade ungefär vid samma tid som den gjorde under flera av de följande decennierna, men att det ungefär från sekelskiftet har skett en tidigareläggning av sista vårfrosten.
Årets sista vårfrostdatum – så blir framtiden
Årets sista vårfrostdatum förväntas infalla tidigare på året. I slutet av seklet kommer årets sista vårfrostdatum att infalla 10-40 dagar tidigare än under perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som används. Förändringen beräknas vara större i delar av södra Sverige, och mindre i fjällkedjan.
Mer om i framtiden.