Introduktion
SMHI mäter temperatur på två meters höjd. Markytan kan dock vara kallare och markfrost kan därför förekomma tidigare än när SMHI observerar minusgrader.
Analyser av nedanstående typ baserade på data från ett stationsnät påverkas av om enskilda stationer är placerade i mer eller mindre frostlänta lägen; och också av om en station flyttas. Dessa faktorer kan orsaka en fläckighet i analysen, något som accentueras i analyser av förändringar, som beskrivs nedan.
Analysen i fjällen är osäker på grund av få stationer och stor variation i topografi.
Normalperioden 1961-1990 och tiden därefter
Den första frosten efter 1 juli, här kallad höstfrosten, startar i fjällen och Norrlands inland och kommer sist till landets sydliga och kustnära trakter.
Haven och de stora sjöarna har stor inverkan. Sommarens värme finns magasinerad i vattnet och förhindrar frost under en betydande tid. Denna faktor finns med säkerhet med i spelet även för mindre sjöar men det syns inte i denna analys eftersom nätet av observationer är relativt sett glest.
Senare tidpunkt för frosten
Efter 1991 har den första höstfrosten i genomsnitt anlänt senare. Det framgår ovan att det övergripande mönstret är detsamma, men för att förtydliga skillnaderna mellan de två perioderna har en differenskarta tagits fram.
Allmänt har den första frosten på hösten kommit något senare i landet, men det finns några områden (blå) där höstfrosten kommit lite tidigare i genomsnitt under perioden 1991-2016 än vad den gjorde under normalperioden 1961-1990.
Emellertid är det bra med en viss försiktighet vad gäller tolkningen av enskilda små områden. Dessa är starkt beroende av stationernas placering (varmt eller kallt läge) och om stationer har flyttats.
Ser vi däremot till den övergripande bilden så framgår det att den första höstfrosten i allmänhet kom senare från mitten av 1990-talet.
Små skillnader i ankomsttid (mindre än en vecka) visas med gult och blått. De stora skillnaderna, mer än en veckas senare ankomst, visas med orange, mer orange och rött. De områdena sammanfaller i stor utsträckning med högre belägna platser såsom Sydsvenska höglandet och fjällnära områden.
Förändring över tiden
Stapeldiagrammen nedan visar då den första höstfrosten ankom varje år under åren 1951 till 2016 i förhållande till genomsnittligt ankomstdatum för normalperioden (åren 1961-1990). Negativa värden för tidig ankomst och positiva om höstfrosten anlände senare.
Den röda kurvan visar utjämnade värden baserade på de blå staplarna. Tidpunkten varierar en del men den övergripande slutsatsen är att höstfrosten under senare år har kommit senare än vad den gjorde under normalperioden 1961 till 1990, vilket synes gälla för landets olika delar.
Vi har nyligen fått tillgång till mer digitala data för 1950-talet. Antalet stationer är inte lika stort som för senare decennier, så det finns en större osäkerhet i dessa data. Dessa data är intressanta då de visar att höstfrosten under 1950-talet ankom ungefär vid samma tid som den gjort de senaste decennierna, vilket stämmer med att flera av höstarna under 1930-, 1940- och 1950-talen var relativt sett varma.
