I en klass för sig står ett extremt mäktigt högtryck den 22-23 januari 1907. Högtryckets centrum hade sitt centrum över Finland och Baltikum, och sträckte sig med en högtrycksrygg in över den svenska ostkusten med lufttryck på nästan 1064 hPa.
På god andra plats när det gäller rekordhöga svenska lufttryck kommer ett högtryck som den 30 januari 1972 från sitt centrum över nordvästra Ryssland sträckte en högtrycksrygg in mot Tornedalen, där Haparanda noterade 1059,9 hPa.
Värt att nämna är även ett lufttryck på 1057,0 hPa i Haparanda den 29 januari 2012.
De sex högsta lufttrycken i Sverige i januari
1063,7 hPa i Kalmar den 23 januari 1907
I vissa källor har värdet angetts till 1063,8 hPa, i andra källor till 1063,7 hPa. En omräkning visar att 1063,7 hPa ligger närmast det värde som erhålls med nuvarande reduktionsformler.
Skillnaden i resultat orsakas huvudsakligen av avrundningar i de olika stegen i beräkningen av det reducerade lufttrycket. Bland annat har man vid konverteringen mellan mm Hg och hPa ofta använt den approximativa konverteringsfaktorn 4/3. Detta ger dock cirka 0,1 hPa för högt tryck.
En beräkning av det reducerade lufttrycket ger egentligen 1063,64 hPa, vilket avrundat till en decimal ger 1063,6 hPa. Med hänsyn till den noggrannhet med vilken man kan mäta lufttryck och den noggrannhet med vilken man kan utföra reduktionen till havsytans nivå, får skillnaden anses för liten för att motivera en korrektion av det i många källor publicerade värdet 1063,7 hPa.
1063,7 hPa i Visby den 23 januari 1907
Vid en extra observation klockan 01 den 23 januari avlästes lufttrycket 798,2 mm Hg. Tyvärr gjordes ingen notering om den rådande barometertemperaturen och lufttemperaturen, vilket innebär en viss osäkerhet vid reduktion av lufttrycket. Vid det ordinarie observationstillfället kl 21 den 22 januari var barometertemperaturen 16,5° och lufttemperaturen -11,4°. Vid det ordinarie observationstillfället klockan 08 den 23 januari var barometertemperaturen 15,5° och lufttemperaturen –8,6°. Ett rimligt antagande är att barometertemperaturen klockan 01 bör ha varit cirka 16,0° och lufttemperaturen cirka –10,0°, vilket ger ett reducerat lufttryck på 1064,0 hPa. Detta stöds av den synoptiska analysen och skulle överträffa Kalmars svenska rekord. Inget utesluter dock att barometertemperaturen kan ha varit lite högre, exempelvis något över 17,5°. Då erhålls ett reducerat lufttryck på 1063,7 hPa, vilket tangerar Kalmars värde. Detta är den bästa kompromissen mellan synoptiska bedömningar och den bristfälliga dokumentationen av observationen.
1063,4 hPa i Karlshamn den 23 januari 1907
1063,3 hPa i Västervik den 23 januari 1907
1063,3 hPa i Uppsala den 22 januari 1907
Enligt ”Bulletin mensuel de l’observatoire météorologique de l’université d’Upsal” inträffade maxvärdet klockan 23.30 den 22 januari 1907. Den tyngdkraftskorrektion som används i bulletinen är experimentellt bestämd och ca 0,1 hPa större än den tyngdkraftskorrektion som erhålls med den vanliga formeln.
1063,3 hPa i Nora den 22 januari 1907
Avläst vid en extra observation klockan 23 den 22 januari 1907. Uppgift finns om rådande barometertemperatur, men inte lufttemperatur. Vid beräkningen av det reducerade lufttrycket har dygnets maximitemperatur använts.
Tveksamma eller tvivelaktiga värden
1064,9 hPa i Falsterbo den 23 januari 1907
Sannolikt alldeles för högt. Klockan 08 den 23 januari var det rapporterade trycket i Falsterbo hela 2,9 hPa högre än i Lund, trots ostsydostlig vind! Trycket i Falsterbo är också avsevärt högre än det danska lufttrycksrekordet på 1062,5 hPa samma dag.
1064,3 hPa på Gotska Sandön den 22 januari 1907
Mycket tveksamt. Om man drar en linje mellan Visby och Stockholm hamnar dess mittpunkt ungefär mitt emellan Nyköping och Gotska Sandön. Om lufttrycket vid denna punkt interpoleras med hjälp av trycket i Stockholm respektive Visby så avviker det under perioden 21-24 januari 1907 som mest 0,8 hPa från lufttrycket i Nyköping. Jämfört med lufttrycket på Gotska Sandön var däremot avvikelsen vid fyra tillfällen mellan 4,8 och 5,7 hPa.