Östergötlands klimat

Medeltemperaturen i januari varierar från 0° i Östersjöskärgården till -2° i gränstrakterna mot Småland längst i sydväst och mot Närke i nordväst. I juli är medeltemperaturen 17-18° i större delen av landskapet, lite under i vissa höglänta områden. Värdena avser normalperioden 1991-2020.

Den uppmätta årsnederbörden uppgår i genomsnitt till mellan 500 och 600 mm i nästan hela landskapet. Lokalt i kustbandet får man dock något under 500 mm, medan man på Tylöskog i nordväst lokalt får över 700 mm.

Temperaturrekord

Den högsta temperaturen i Östergötland är av förhållandevis sent datum och noterades i Härsnäs sydost om Mjölby med 37,0° den 21 juli 2022.

Värt att nämna är även 36,8° den 9 augusti 1975 i Holma i Östgötaskärgården. Detta är den högsta augustitemperatur som noterats i vårt land. Att det kunde bli så varmt på en ö i Östgötaskärgården får delvis tillskrivas det faktum att observationsplatsen låg nära en brant berghäll, som kan bli mycket varm när solen skiner.

Köldrekordet sattes vid Kungsängens flygplats i Norrköping den 20 februari 1940 med -37,9°. Men här som på så många andra platser i södra Sverige frös man säkert ännu mer i januari 1942. Då var det "bara" var -28°, men samtidigt blåste det upp mot 15 m/s. Denna gruvliga kombination av kyla och vind ger samma avkylningseffekt på bar hud som vid -45° och vindstilla.

Nederbörds- och snödjupsrekord

Den största dygnsnederbörd som uppmätts i Östergötland är 179,4 mm i Söderköping den 9 juli 1973. Samtidigt fick Kungsängens flygplats 130,0 mm, vilket innebär att inte mindre än 10 000 ton vatten föll på den då 1 700 m långa och 40 m breda landningsbanan!

Mycket tack vare detta enorma regn kan Söderköping också ståta med den näst största månadsmängden i landskapet med 263,2 mm i juli 1973. Den allra största månadsmängden uppmättes i Gustorp med 272,9 mm i augusti 2006.

Det största kända snödjupet är 110 cm i Godegård vid flera tillfällen vintersäsongen 1976/1977.

Någon större dramatik tycks dessa snömassor inte ha inneburit. Norrköping drabbades däremot av stora problem i samband med lokala men kraftiga snöfall eller snödrev den 28 december 1976 och den 6-7 december 1977.

"Olsmässofloden" och "Yrväderstisdagen"

Östergötland har upplevt många fasansfulla väderhändelser genom seklen. För att börja med den äldsta och tillika kanske värsta av dem alla, åtminstone om man ser till effekterna på lång sikt, får vi gå tillbaka till den 27 juli 1649.

Denna dag drabbades landskapet av ett regnväder, den så kallade Olsmässofloden, som vållade stor materiell förödelse och ställde till med så stora skador på åkerjorden att missväxt blev följden.

Olsmässofloden i Östergötland

Tisdagen den 29 januari 1850 drabbades främst Östergötland av ett så fruktansvärt snöoväder att dagen fortfarande omnämns som "Yrväderstisdagen" eller "Den onda tisdagen".

Yrväderstisdagen 1850

Dagen hade börjat med milt och odramatiskt väder, som sedan hastigt övergick i våldsam snöstorm och bitande kyla. Detta överraskade totalt de många som var ute på arbete i skogen eller färdades längs vägarna. Man har uppskattat att mer än 100 människor i landskapets östra del dukade under denna fasans dag.

En annan väderrelaterad katastrof inträffade den 1 oktober 1918, då ett jordskred tog med sig banvallen vid Getå och orsakade den värsta tågolyckan i vårt land någonsin med 41 döda. Den utlösande faktorn var kraftiga regn under september 1918, som gav 192,7 mm i Kolmården, en av de största septembermängderna i Östergötland.

"Undret i Svinhult"

En på sin tid mycket uppmärksammad händelse inträffade på förvintern 1901 i Svinhult, Östergötlands högst belägna socken, vid gränsen till Småland.

I dessa ödsliga skogstrakter med höjder på drygt 300 m slog vintern till tidigt och oväntat detta år, nämligen den 13 november ("den onda onsdagen"), olyckligtvis just när två flickor, 11-åriga Jenny och 8-åriga Augusta, var på hemväg genom skogen.
 
I en riktig snöstorm gick de vilse och tog skydd under en tät gran, där de blev sittande i inte mindre än 21 dygn innan de påträffades och kunde räddas till livet.

Snöstormen i januari 1954

Den högsta rapporterade vindhastigheten rapporterades från Harstena den 4 januari 1954. Det är ett oväder som även drabbade Uppland hårt med snöstorm och mycket omfattande trädfällning. Då fanns inga mätningar av byvind, varför den högsta rapporterade byvindhastigheten i Östergötland är av senare datum i samband med stormen Gudrun i januari 2005.