Kallt väder men inte kallare klimat
Den ihållande kylan i stora delar av landet kan väcka frågor om huruvida den globala uppvärmningen verkligen pågår – eller om klimatet kanske till och med håller på att bli kallare. Att en enskild månad, årstid eller ett år i Sverige är varmt eller kallt säger inte så mycket om klimatet. För att studera klimatförändringar behöver vi titta på trender över en lång tidsperiod.
I nästan hela Sverige täcks marken för tillfället av ett lager snö som inte helt oväntat är tjockare i de norra delarna och tunnare i de södra.
Januari var kallare än normalt i nästan hela landet, särskilt i de nordöstra delarna där temperaturerna låg långt under det normala. Även februari har inletts kallt på många håll, med fyra nationella isdygn så här långt.
Hur går detta ihop med bilden av en planet som blir allt varmare?
Vad är normalt?
För att förstå detta behöver vi först reda ut vad som menas med ”normalt” klimat. Vårt nuvarande klimat representeras av medelvärdet för 30-årsperioden 1991–2020. En 30-årsperiod är oftast tillräckligt lång för att jämna ut de flesta naturliga variationer mellan enskilda år.
Medelvärdet för 30-årsperioden talar om för oss vad som är normalt, det vill säga vilka temperaturer vi kan förvänta oss. Naturligtvis är det vanligt förekommande att värden både överstiger och understiger det här medelvärdet. Det är naturliga variationer inom klimatet, och vi pratar då om att det är varmare eller kallare än normalt.
När man vill undersöka om nuvarande klimat har förändrats jämfört med tidigare är det rekommenderat av WMO (World Meteorological Organization) att jämföra med perioden 1961–1990.
Januari 2026
Kartorna nedan visar temperaturavvikelsen i januari 2026 jämfört med två olika normalperioder: 1961–1990 och 1991–2020.
Förstora bildenMedeltemperaturens avvikelse från den normala under januari 2026. Normalperiod 1991-2020.
.png)
Förstora bildenMedeltemperaturens avvikelse från den normala under januari 2026. Referensnormalperiod 1961-1990.
Januari 2026 var kallare än normalt i många delar av landet jämfört med medelvärdet för 1991–2020, men om man istället jämför med perioden 1961–1990 var temperaturen ganska normal i en stor del av landet. Detta är ett tydligt tecken på ett förändrat klimat, där vintrarna i genomsnitt har blivit mildare. Vi förväntade oss kallare vintrar för 50 år sedan än vad vi gör idag.
Till exempel är normalvärdet (medelvärdet) i Abisko för januari -11,9 °C perioden 1961–1990, och -9,6 °C för 1991–2020. Årets medelvärde för januari var -14,9 °C. Det är 5,3 °C kallare än normalt enligt normalperioden 1991–2020, men endast 3,0 grader kallare jämfört med 1961–1990. På samma sätt har Sundsvalls flygplats ett normalvärde på -9,0 °C för perioden 1961–1990, och -5,9 °C för 1991–2020. Årets medelvärde för januari var -7,3 °C, vilket är 1,4 °C kallare än normalvärdet för 1991–2020, men 1,7 grader varmare än normalvärdet för 1961–1990.
Sammanfattningsvis är det som var normalt tidigare inte längre normalt – det vill säga det vanliga – på grund av den pågående klimatförändringen.
Den långsiktiga trenden
Hur ser då den långsiktiga trenden ut? För att ta reda på det behöver vi studera mätningar med långa tidsserier. Trots att enskilda kalla månader fortfarande förekommer visar den långsiktiga utvecklingen tydligt att vintrarna i Sverige har blivit mildare.
Förstora bildenStapeldiagrammet visar avvikelsen från ett referensvärde 1860-1900 för Sverigemedeltemperaturen i januari (baserat på 35 stationer med mycket långa mätserier). Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Linjen med prickar visar motsvarande utjämnade förlopp för den globala medeltemperaturen i januari (data från CRU).
Månadsmedeltemperaturen i Sverige har varierat över tid, med både kalla och varma år. Det som är tydligt är att sedan omkring 1990 har de riktigt kalla januarimånaderna varit få. Trenden går mot mildare vintrar.
I ett varmare klimat kommer vi kunna uppleva kyliga dagar och ordentligt kallt väder, men det kommer att bli allt ovanligare.
Global uppvärmning
Även om det är kallt på vår plats på Jorden kan det samtidigt pågå en global uppvärmning. Till exempel var 2024 det varmaste året någonsin uppmätt på vår planet, och även då fanns områden där det inte var varmare än normalt det året. Men medeltemperaturen för hela Jorden var extremt varm jämfört med förindustriell tid.
Förstora bildenMedeltemperaturens avvikelse från normalperioden 1991–2020 för år 2024.
Det globala medeltemperaturen för januari 2026 var 1,47 °C varmare än medelvärdet för den förindustriella perioden 1850–1900, och 0,51 °C varmare än normalperioden 1991–2020. Det är den 5:e varmaste januarimånaden som hittills uppmätts. De kallaste områdena under månaden hittade man i Europa, norra Ryssland, östra USA, östra Kanada och Alaska. Över Arktis, delar av Grönland, västra Nordamerika och ostligaste delarna av Ryssland dominerade istället varmare luft. Även om det var kallt i vissa områden var januari 2026 globalt en varm månad jämfört med både nuvarande klimat och det förindustriella.
Medeltemperaturens avvikelse från normalperioden 1991-2020 för januari 2026.
Att det är kallt på en plats betyder alltså inte att den globala uppvärmningen har upphört. Klimatförändringen syns först och främst i de långsiktiga globala medelvärdena – och de fortsätter att stiga.
.png)
