HazardSupport – Riskbaserat beslutsstöd för framtidens naturolyckor

Delprojekt: Värmebölja i Stockholm

Klimatförändringarna väntas leda till att att klimatet blir varmare framöver. En värmebölja påverkar framförallt stadsmiljön. I denna delstudie har vi arbetat med Stockholms stad för att ta reda på hur gröna inslag i stadsmiljön kan användas för att skapa ett bättre klimat i staden.

Klimatförändringarna väntas leda till att klimatet blir varmare framöver. Inte minst kan vi vänta oss värmeböljor som blir längre och inträffar oftare i framtiden. SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet.

Våra städer är speciellt utsatta. Bebyggda områden skapar högre temperaturer än sin omgivning. Detta beror bland annat på att stadens hårdlagda ytor absorberar mer solljus och lagrar mer värme än grönytor. Under natten avgår denna värme och höjer lufttemperaturen. Under dagen ger den begränsade växtligheten mindre avkylning (genom växternas transpiration) jämfört med omgivande landsbygd och hårdlagda ytor ger ifrån sig värmestrålning som höjer den upplevda temperaturen för människor i staden. Spillvärme från uppvärmning och avkylning av fastigheter, transporter och olika verksamheter utgör ytterligare en värmekälla. Den förhöjda temperaturen i bebyggda områden kallas den urbana värmeöeffekten.

I ett samarbete med Stockholms stad har SMHI undersökt hur stadsplaneringen påverkar klimatet i staden. Stockholms stad ville veta hur expansionsplaner för 2030 och 2050 påverkar stadsklimatet och hur man kan planera för värmeböljor genom att använda till exempel grön infrastruktur, takfärg och vatten i stadsmiljön. I samarbetet har SMHI tagit fram scenarier för Stockholms utbyggnad fram till 2030 och 2050, som referens användes sommaren 2014 (se figur 1). Scenarierna tar inte hänsyn till den pågående klimatförändringen utan visar endast hur en förtätning och utbredning av Stockholm kan förväntas påverka lufttemperaturen.

Delprojekt: Skyfall och översvämningar i Karlstad

I delprojektet har vi studerat problematiken kring olika typer av översämningshot i Skåre ett bostadsområde norr om Karlstad. Skåre har drabbats av översvämningar från Klarälven och man vill veta hur hotet ser ut i framtiden.

Arbetet inom HazardSupport startade med samtal mellan forskare på SMHI och lokala representanter för Karlstad kommun. Tidigt identifierades fokusområdet Skåre norr om Karlstad som är ett samhälle under utbyggnad, men som påverkas kraftigt av översvämningar från Klarälven. Risken för området är uppenbar vid en extrem situation i älven, med påverkan på samhällsfunktioner och viktiga skyddsobjekt.

Karlstad kommun har historiska erfarenheter från översvämningar genom sitt läge i Klarälvens delta vid Vänerns norra strand. Större översvämningar inträffar som följd av höga flöden i Klarälven vid kraftig vårflod, samt vid höga vattenstånd i Vänern. Kommunen har jobbat mycket med översvämningsfrågor och kunde tidigt identifiera återkomsttider som de planerar sitt arbete från, och det fanns även översvämningskartor att utgå från. Studien har utförts i tre delar, där resultatet av varje del har varit en del i definitionen av nästa steg.

Den första delen av studien utgick från existerande resultat för höga flöden i Klarälven och Skårenoret vid Skåre från de så kallade . De visar på en nedåtgående trend mot slutet av århundradet för Klarälvens 200-årsflöde, medan Skårenoret visar på relativt stabila förhållanden (se figur 3) Anledningen till de olika resultaten för de två avrinningsområdena är att Klarälvens högsta flöden uppstår vid kraftig snösmältning och resulterande vårflod, medan Skårenoret når sina högsta flöden i samband med höststormar. Medan snömängden väntas minska på grund av kortare kall säsong i framtiden, så väntas nederbörden öka, vilket förklarar förändringarna.

Delprojekt: Kustöversvämningar

Utgångspunkten för denna fallstudie har varit framtida naturolyckor och försäkringsfrågor. Vad händer om en byggnad som idag har en risk för översvämning en gång per 100 år i framtiden riskerar att råka ut för en översvämning varje år? Hur ska man resonera vid nybyggnation där det ofta är populärt att bygga vid kust och sjönära områden som man med stor sannolikhet vet kommer att riskera översvämning i framtiden?

Det är omöjligt att ange en bestämd nivå till vilken havet kommer att stiga i framtiden. Den totala uppvärmningen påverkas av länders politiska beslut, klimatåtgärder, näringslivets och enskilda individers agerande för att minska utsläppen påverkar klimatförändringen och därmed framtida havsnivåer. Det finns också stora osäkerheter i hur snabbt de stora inlandsisarna på Antarktis och Grönland kommer smälta när den globala uppvärmningen ökar, speciellt bortom 2000-talet. Längs vår svenska kust gör dessutom landhöjningens geografiska variation att de framtida havsnivåerna blir olika på olika platser.

Forskare har världen över tillsammans tagit fram olika scenarier för framtiden. Utifrån dessa alternativa scenarier kan modellberäkningar av framtida klimat göras. IPCC är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Resultaten sammanställs i rapporter som bland annat presenterar projektioner av framtida havsnivåer och presenteras som medianvärden med tillhörande sannolika intervall för vart och ett av de olika klimatscenarierna. I IPCC:s senaste rapport ”Havet och kryosfären i ett förändrat klimat” står det att höjningen av den globala havsnivån till år 2100 beräknas bli 43 cm (29–59 cm sannolikt intervall) för RCP2,6 och 84 cm (61–110 cm sannolikt intervall) för RCP8,5, relativt perioden 1986–20051. Oberoende av klimatscenario fortsätter dessutom havsnivån att stiga långt efter år 2100.

SMHI sammanställer information och riktlinjer på sina websidor baserade på dessa rapporter. SMHI forskar också inom området havsnivå vilket ger möjlighet till mer detaljerade beräkningar om hur havsnivåförändringar kommer att påverka Sveriges kuster.

Fokus på fallstudien har varit att hjälpa Länsförsäkringar med information om havsnivåhöjning. Denna information kan Länsförsäkringar sedan utnyttja för att själva förstå problemet bättre och för att informera kunder, kommuner och byggbolag om konsekvenser av havsnivåhöjning. Parallellt med projektet har Länsförsäkringar börjat adressera dessa frågor alltmer och har arbetat med att bygga upp den egna kunskapen och att förmedla kunskap till kommuner och andra som är involverade i planering av byggnation. Man har också börjat diskutera frågor om när man inte kan försäkra eller endast försäkra till sämre villkor.

Studie om samarbetsprocessen mellan forskare och fallstudier i HazardSupport

Utifrån våra samlade erfarenheter från samarbetsprocessen och utbytet mellan fallstudierna och forskarna inom projektet kan ett antal slutsatser dras. I denna del presenterar vi en sammanfattning av några av lärdomarna från projektet.

Behoven av skräddarsydd klimatinformation och dess detaljeringsgrad skiljer sig åt mellan fallstudierna, från väldigt specifika och exakta resultat för beslut om anpassningsåtgärder till mer allmän information som kan ge underlag för fortsatt planering. Det beror på flera faktorer såsom vilken typ av anpassningsutmaning man står inför, befintlig kunskap och tidigare erfarenheter av att arbeta med frågan och i vilket sammanhang informationen ska användas.

I planering av och beslut om anpassningsåtgärder går det inte alltid att särskilja klimat- och icke-klimatrelaterade problem och prioriteringar. Detta kan ha betydelse för i vilken utsträckningen informationen upplevs som relevant och användbar. För att förstå möjligheter och begränsningar i användandet av klimatinformationen är det därför viktigt att se bortom själva projektet och samarbetsprocessen och utgå ifrån ett beslutsfattarperspektiv.

Att gemensamt utforma frågeställningar och klimatinformation kan bidra till att övervinna flera av de hinder som identifierats i tidigare forskning som till exempel hantering av osäkerheter och brist på relevant information som kan ge stöd i anpassningsplaneringen och beslut om åtgärder.

En av utmaningarna i projektet har varit balansen mellan användarnas behov av konkret och praktiskt relevant information som också är intressant ur ett forskningsperspektiv. Samtidigt har användarnas behov visat sig kräva ny kunskap som ännu inte är tillgänglig vilket har medfört att det inte funnits utrymme inom projektet att omsätta informationen i form av verktyg för implementering. Att få del av den senaste forskningen är även något som ur användarnas perspektiv har upplevts som värdefullt.

Forskare och konsulter som jobbar med att ta fram klimattjänster, det vill säga skräddarsydd klimatinformation i olika format, spelar en nyckelroll i att översätta forskning till praktik för att stödja planerare och beslutsfattare inom klimatanpassning. I många fall kan det vara fördelaktigt att ha stöd av en facilitator som hjälper gruppen att jobba mot ett gemensamt resultat där olika röster och perspektiv finns representerade

En annan utmaning handlar om kontinuitet över tid. HazardSupport har varit ett relativt långt projekt och där personalomsättning både bland fallstudierna och forskarna har gjort att det ibland har brustit i kommunikationen. Inför kommande projekt är det viktigt att säkerställa att dokumentationen kring viktiga beslut och avvägningar som gjorts finns tillgänglig, t.ex. via en gemensam projektplattform, så att nytillkomna deltagare snabbt kan sätta sig in i projektet och följa processen.

Den långa projekttiden har samtidigt möjliggjort byggandet av långsiktiga relationer, gemensam förståelse och förutsättningar för nya samarbeten vilket är ett viktigt bidrag för att stärka anpassningskapaciteten och kvaliteten på den kunskap som utvecklas för att ge ännu bättre stöd i anpassningsarbetet i Sverige.

Sammanfattning av workshop på temat: Hur tar vi fram användarvänlig klimatinformation? (HazardSupport, 2018) Pdf, 282 kB. (Pdf, 282 kB)

Rekommendationer för mer användarvänlig klimatinformation

SEI har identifierat tio rekommendationer för hur forskare och användare i nära dialog och samarbete kan skapa praktiskt användbara klimattjänster som utgår från användarnas behov. Rekommendationerna är baserade på det arbete inom fallstudierna som gjorts inom HazardSupport.

Förkortad version av rekommendationerna.

För mer information se Järnberg m.fl. (2020): Ten ways to support climate change adaptation and decision-making Länk till annan webbplats.

Avslutande workshop om bättre beslutsstöd för anpassning till naturolyckor

Hur kan information om naturolyckor och effekter av klimatförändringen utvecklas för att ge bättre stöd för planering av och beslut om anpassningsåtgärder? I projektet HazardSupport har forskare vid SMHI och SEI under fem år arbetat med att föra samman det vetenskapliga perspektivet med verkliga användares kunskaper och behov.

Dokumentation från avslutande workshop om bättre beslutsstöd för anpassning till naturolyckor