På liknande sätt som man kan göra prognoser för väderutveckling, kan prognoser även göras för havet. Det som oftast är mest intressant är:
- signifikant våghöjd
- isutbredning (iskoncentration, istjocklek, förekomst av vallar)
- strömmar nära ytan, och
- vattentemperatur vid ytan.
SMHI beräknar signifikant våghöjd med en vågmodell som heter SWAN (Simulating Waves Nearshore). Resten beräknas med havscirkulationsmodellen NEMO-Nordic, baserad på NEMO (Nucleus for European Modelling of the Ocean).
Förutsättningar för att göra en prognos
För att kunna göra prognoser krävs i allmänhet att tre saker:
- ett bra starttillstånd, dvs. en beskrivning av tillståndet i havet just nu,
- bra randvillkor, dvs. en beskrivning av vad som händer vid de öppna gränserna till prognosområdet, som havets yta eller botten, samt
- en modell som beräknar hur tillståndet i havet utvecklas med tiden, utifrån fysikens lagar.
För starttillståndet utgår man t.ex. från en sextimmarsprognos. Den uppdateras genom att man läser in observationer av exempelvis ytvattentemperatur. Metoden kallas dataassimilation. Dataassimilation behövs för att modellerna har förenklade beskrivningar av processerna i havet, och de förenklade beskrivningarna gör att modellen successivt kommer att glida iväg så långt ifrån verkligheten att prognoskvaliteten blir lidande. Inläsning av observationer sker inför varje ny prognosberäkning.
Olika modeller samverkar
För att få reda på vad som händer utanför prognosområdet (randvillkoren) använder man information från andra modeller. En atmosfärsmodell ger information om vind och lufttemperatur och från en storskalig havsmodell får man information om havsnivåer och salthalt.
Med olika modeller görs prognoser från 60 timmar upp till tio dagar framåt i tiden. Havsprognoserna använder väderdata från SMHIs modell för de kortare prognoserna, och från det europeiska vädercentret ECMWFs modell för de längre prognoserna.
Figuren visar ett exempel på ett modellområde som används operationellt av SMHI. Den här konfigurationen har en horisontell upplösning på 2 nautiska mil (ca 3.7 km) och har öppna gränser i västra Engelska kanalen och längs ett avsnitt mellan Skottland och Norge.
