G.I. Nord – Grön infrastruktur och klimat i nordiska städer
Syntesprojektet G.I. Nord syftar till att identifiera kunskapsluckor och praktiska behov samt hinder för en effektiv implementering av Urban Grön Infrastruktur (UGI) som redskap för klimatanpassning vid urban planering. Tillsammans med aktörer i den urbana sektorn och expertis inom UGI, tas kunskaper och erfarenheter fram för en mer effektiv och ökad användning av UGI med syfte att klimatsäkra svenska städer.
Paris-överenskommelsen och den nya urbana agendan (”New Urban Agenda”) lägger grunden för hur världens länder ska minska utsläppen av växthusgaser och anpassa till de effekter som klimatförändringen för med sig. En viktig åtgärd är att stödja innovativa gröna initiativ. Urban Grön Infrastruktur (UGI) har i det sammanhanget blivit alltmer uppmärksammat som en kostnadseffektiv anpassningsåtgärd. UGI ger kommuner möjligheter att öka försörjningen av ekosystemtjänster. Samtidigt kan UGI medföra många positiva effekter på invånarnas hälsa, ekonomi, miljö och generellt för hela samhället.
Stockholm växer snabbt och staden planerar att 140 000 nya bostäder ska byggas till år 2030. Stadsdelen Norra Djurgårdsstaden är det största urbana utvecklingsområdet i Sverige med minst 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. Planeringsarbetet startade tidigt på 2000-talet och den nya stadsdelen kommer att vara fullt utvecklad kring år 2030.
G.I. Nord berör nödvändigheten för samhället att minska de negativa effekterna av klimatförändringen genom adekvata anpassningsåtgärder. Vår metod syftar till en syntes av de svårigheter och möjligheter UGI ger som naturbaserade lösningar på klimatanpassning.
Projektet löper under år 2018 och baseras på två huvuduppgifter:
- systematisk granskning av vetenskaplig litteratur som handlar om interaktionen UGI och nordiskt stadsklimat. Målet är att förstå kunskapsläget avseende forskning (state-of-the art) och finna kunskapsluckor och behov. Ämnet är brett och studien omfattar ämnen som; värmestress, skyfallshantering, förbättrad luftkvalitet och hälsoeffekter.
- genomgång av ”grå” litteratur, studiebesök på platser med anlagd grönstruktur i Stockholm, Malmö och Köpenhamn, samt användarmöten för att dela erfarenheter och erfara kunskapsbehov.
Projektmål
Det finns fortfarande brist på kunskap om kvantifiering, representation och förståelse av de samverkande faktorer som avgör effektiviteten av UGI som anpassningsåtgärd, liksom sidovinster och negativa påverkan. För att stödja beslutfattares och praktikers införande av effektiva åtgärder behövs mer kunskap. De hinder som finns för effektiv överföring av kunskap är långt ifrån fullständigt kända och lösta. I det sammanhanget syftar G.I. Nord till att:
- systematiskt granska och sammanställa kunskapsläget avseende samverkan mellan UGI och klimat, och dess påverkan i nordiska städer.
- identifiera behov av kunskap och redskap vid införande av UGI som effektivt redskap för klimatanpassning i nordiska städer.
SMHIs roll
Projektkoordinering. Vetenskaplig litteraturgranskning och dialog med användare. Organisering av arbetsmöten och fältbesök.
Vinnaren av Scandinavian Green Roof Award år 2010, 8House i Köpenhamn. Sedumtaken och den stora dammen ökar byggnadens starka karaktär.
De beväxta (gröna) taken på Tivoli kongresscenter och Riksarkivet i Köpenhamn, kallad ”Den gröna remsan”, anlades år 2009 och täcker över 7000 m2.
Projektfakta
Projektperiod
2018/01-2018/12
Projektledare
Samarbetspartners
SMHI, Stockholm Stad.
Finansiär
FORMAS
Projektresultat
Slutrapport: Klimatanpassa nordiska städer med grön infrastruktur
Länk till annan webbplats.
Workshop 5 september 2018: Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat
Den 5 september 2018 arrangerades en workshop av Stockholms stad i samarbete med SMHI för att dela erfarenheter och identifiera behov av kunskap och verktyg för att anpassa nordiska städer bättre för värmestress, med fokus på urban grön infrastruktur.
De drygt 40 deltagarna kom från myndigheter, kommuner och konsultfirmor över hela landet. Efter inledande presentationer om stadsklimat, värme och gröna strukturer samt forskningsprojekten Clarity och G.I. Nord lyftes utmaningar i planering av framtida miljöer i tätorter.
Christina Wikberger understryker hur viktigt det är med gröna ytor i stadsmiljöer. Grönytefaktor införs som ett krav vid ny bebyggelse i Stockholms stad.
Torkan och värmen under sommaren 2018 gav en god grund för samtal bland deltagarna där man utifrån sina organisationer beskrev vad man upplevt och vad som varit mest problematiskt. Diskussionerna handlade bland annat om behoven av verktyg, data och information.
Under eftermiddagen gjordes ett studiebesök i Norra Djurgårdsstaden där deltagarna i praktiken fick insikt i hur användningen av grönytefaktorn fungerar i praktiken. Man jämförde både äldre "traditionella" kvarter med nyplanerade kvarter där man använt grönytefaktorn.
– Det var väldigt intressant att se hur mer tillgängliga gröna ytor påverkade själva upplevelsen av kvarterens struktur. Grönytefaktorn var ett bra planeringsinstrument för att uppnå detta, säger Lena Strömbäck.
Programmet under dagen
- Välkommen och översikt av dagens agenda (Christer Johansson)
- Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Pdf, 3.2 MB. (Jorge Amorim)
- Kort översikt över relevanta forskningsprojekt på SMHI Pdf, 850.3 kB. (Lena Strömbäck, Gunn Persson)
- Mentimeterfrågor från projektet G.I.Nord Pdf, 529.6 kB. (Gunn Persson)
- Vilka utmaningar finns relaterat till klimat, värme och grönstruktur?
SMHI om konsekvenser av sommarens värmebölja Pdf, 1.6 MB. (Gunn Persson) - Feedback från deltagarna
Utifrån er organisation vad upplevde ni under sommaren?
Vad är speciellt problematiskt? - SMHI presenterar exempel på verktyg utifrån sina projekt Pdf, 622.9 kB. (Lena Strömbäck)
- Grönytefaktorn och introduktion till studiebesök i Norra Djurgårdsstaden Pdf, 13 MB.(Christina Wikberg)
- Mentimeterfrågor från projektet Clarity Pdf, 498.2 kB. (Lena Strömbäck)
Vilka åtgärder ser ni (kort och lång sikt)?
Behov av verktyg och information
Webbinar 11 september 2018: Klimatanpassa städer med grönska och grönstruktur
Jorge Amorim (SMHI) och Christina Wikberger (Stockholms stad) gav korta presentationer om hur det går att klimatanpassa städer med grönska och grönstruktur.
Under webinaret kunde deltagarna svara på mentimeterfrågor. Detta för att identifiera praktiska behov och hinder, liksom kunskapsluckor, för en mer effektiv implementering av urban grön infrastruktur som ett redskap för klimatanpassning i utformning och planering av nordiska städer.
