Syftet med detta steg är att ge kunskap, argument och exempel som motiverar ett politiskt beslut om att kommunen ska arbeta med klimatanpassning.
Jordens klimat har redan blivit varmare, och förändringen kommer att fortsätta. Hur stor uppvärmningen blir beror på våra utsläpp av växthusgaser, och hur snabbt vi kan minska dessa. Vi behöver anpassa samhället till både dagens och framtidens klimat.
För att tjänstepersoner ska kunna arbeta med klimatanpassningsfrågan behöver den förankras hos kommunens styrande politiker. Politisk medvetenhet om frågans betydelse är mycket viktig. Frågan bör angripas systematiskt och förebyggande, med inblandning från alla kommunens verksamhetsområden.
För att informationen om klimatförändringar är komplex och arbetet med klimatanpassning är långsiktigt och brett, kan en effektiv kommunikation ha stor betydelse. Det kan innebära avgränsningar och förenklingar i kommunikationen beroende på målgruppen. Ta gärna avstamp i väderhändelser som redan påverkat er eller närliggande kommuner. Koppla sedan till hur framtiden kan te sig för denna sorts händelser i ett varmare klimat. Detta gör riskerna mer konkreta.
Visualisering är ett bra sätt att kommunicera risker och möjliga åtgärder. Detta gäller både vid kommunikation inom kommunen men även med kommuninvånare.
Klimatet förändras och samhället påverkas
Många av Sveriges kommuner arbetar redan idag för minskade utsläpp av växthusgaser. Trots detta sker en förändring av klimatet. Arbetet med att minska klimatpåverkan är viktigt och bör fortsätta med oförminskad styrka i riktning mot kraftigt minskade utsläpp. Redan idag syns konsekvenser av det varmare klimatet exempelvis på växtsäsongen och stigande havsnivåer.
Väl genomtänkta anpassningsåtgärder kan ge positiva effekter inom andra delar av kommunens arbete. Exempelvis kan klimatanpassningsåtgärder stötta biologisk mångfald och skapa trivsammare stadsrum som ökar utbytet mellan olika samhällsgrupper. Det är därför viktigt att tänkta på hur en åtgärd kan påverka samhället i stort, att ha en transparent process där många ges möjlighet att spela in idéer och att anpassningens nyttor och bördor fördelas på ett så rättvist sätt som möjligt.
Att minska klimatpåverkan räcker inte
Klimatet förändras oavsett hur väl utsläppen begränsas. Världen måste anpassa sig till ett förändrat klimat för att skapa ett motståndskraftigt samhälle. Arbetet med klimatanpassning och minskad klimatpåverkan måste ske parallellt.
Vad är klimatanpassning?
Klimatanpassning innebär att genomföra åtgärder för att hantera risker men också för att ta vara på möjligheter kopplade till dagens och framtidens klimat. Dessa åtgärder kan se väldigt olika ut. De kan vara fysiska, så som vallar mot havet eller regnrabatter för dagvattenhantering, men också informativa eller organisatoriska. En enkel checklista över vad personalen på ett äldreboende kan göra vid en värmebölja kan därför vara ett sätt att anpassa en verksamhet.
Redan idag kan extrema väderhändelser påverka verksamheter och funktioner i kommunen negativt. Att genom förebyggande arbete minska negativa effekter nästa gång något liknande eller ännu värre händer är klimatanpassning.
Anpassningsåtgärder
Åtgärder som planeras bör baseras på bästa tillgängliga kunskap. Framtidens klimat kan idag inte fastställas eftersom det beror på utsläppen av växthusgaser. Då ingen vet hur väl vi kommer att kunna begränsa dessa behöver man vid planering utgå från flera möjliga framtida scenarier. På SMHI.se kan du enkelt se hur höga och lägre nivåer av växthusgaser påverkar ditt område i framtiden.
Vad du anpassar kan också styra vilket tidsperspektiv du bör ha. Något som har en lång livslängd behöver också då kunna skyddas längre fram i tiden. Tänk gärna på att även om objekt byts ut kan infrastrukturens placering leva kvar länge. Exempelvis byggs ofta en ny bro på samma plats som den gamla.
I den nationella strategin för klimatanpassning finns 10 vägledande principer för klimatanpassningsarbetet som kan vara till nytta för planeringen.
Nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning
Därför ska ni agera på kommunal nivå
Kommunen är den lokala klimatanpassaren och alla verksamheter har en viktig roll att spela. Tänk på att:
- Klimatförändringarna medför nya risker, sårbarheter och möjligheter.
- Oftast är förebyggande investeringar billigare än att ta kostnaderna för negativa klimateffekter i efterhand.
- Upprätthålla god beredskap för framtida väderhändelser.
- Ha en öppen beslutsprocess där många röster kan bli hörda och olika typer av kunskap inkluderas.
- Proaktiva beslut möjliggör mindre krishantering och skapar fler synergier.
- Samhället måste planeras efter både nuvarande och framtida klimat och för kommunens alla invånare.
- Alla kommunala verksamheter behöver förstå sin roll i klimatanpassningsarbetet.
- Undvika att klimateffekter skadar bebyggelse, både ny och befintlig.
- Förebygga skador på oersättliga kulturarv.
- Värmeböljor leder till ökad ohälsa och dödsfall. Särskilt för vissa mer sårbara grupper.
- Säkerställa dricksvattenförsörjningen även i ett förändrat klimat.
- En genomtänkt dagvattenhantering behövs då skyfallen väntas öka.
- Bärigheten i vägar kan påverkas av ökad nederbörd och nollgenomgångar.
- Kommunens totala sårbarhet minskar om även icke-kommunala verksamheter klimatanpassar – detta kan kräva samordning men medföra många fördelar.
Se argument under respektive verksamhetsområde:
Stöd i ditt verksamhetsområde
Det lönar sig att klimatanpassa
Att arbeta med klimatanpassning kostar både tid och pengar. Men att låta bli att anpassa kommunen kostar också tid och pengar. Det är ofta billigare att agera proaktivt.
Arbetet med klimatanpassning kan även stötta annat pågående arbete i kommunen som till exempel arbetet med jämställdhet. Om åtgärderna genomförs i samband med normal drift och underhåll kan kostnaderna ofta minskas.
På SMHI.se finns exempel på nyttor och kostnader av genomförda åtgärder.
Kostnad och nytta för klimatanpassning
Fler och fler kommuner kommer igång
Antalet kommuner i Sverige som kommer igång med systematisk klimatanpassning ökar. Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet har återkommande tagit tempen på Sveriges kommuners arbete i sin kommunranking.
Rättvis klimatanpassning
Det är viktigt att genomgående ha med sig ett rättvisetänk i arbetet med klimatanpassning. Forskning visar tydligt att klimatförändringarna slår olika hårt mot olika grupper i samhället. Det finns exempelvis tydliga samband mellan social utsatthet och sårbarhet för effekter av klimatet. En annan utsatt grupp är de som är direkt beroende av naturens resurser, exempelvis samer. De mest sårbara medborgarna måste därför finnas i åtanke i klimatanpassningsarbetet. Orättvisor kan även skapas eller minskas genom klimatanpassningsåtgärder.
Det är också viktigt att ha en transparent process där många har möjlighet att delta samt att ta in olika typer av erfarenheter och kunskap. Rättvis klimatanpassning delas ofta in i olika dimensioner. Om dessa kan du läsa på klimatanpassning.se.