Nationella emissionsdatabasen

Användarmanual

Manualen beskriver hur Nationella emissionsdatabasen är uppbyggd och dess funktionalitet.

Användarmanual Nationella emissionsdatabasen Pdf, 340.6 kB. (Pdf, 340.6 kB)

Vägledning för kommunala klimat- och energihandläggare

Beskrivning av hur data är framtagen, de olika kvalitetsklasserna och hur den kan tolkas på läns- och kommunnivå.

Info och tips för kommunala klimat- och energihandläggare Word, 40.5 kB. (Word, 40.5 kB)

Om uppföljning av mål och utsläpp per invånare

Den Nationella emissionsdatabasen är ett lämpligt verktyg för att få en överblick över utsläppen i kommunen eller länet. Men siffrorna kan inte användas rakt av för att beräkna den genomsnittliga klimatpåverkan per kommuninvånare.

Om uppföljning av mål och utsläpp per invånare Pdf, 84.5 kB. (Pdf, 84.5 kB)

Metod- och kvalitetsbeskrivning för submission 2024 av geografiskt fördelade emissioner, avser åren 1990, 2000, 2005, 2010, samt 2015-2022. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer.

I Metod- och kvalitetsbeskrivningen beskrivs hur uppgifterna tagits fram samt större förändringar i de nationella totalerna och fördelningsmetodiken mot föregående submission. Därefter har man en större genomgång av respektive utsläppskälla/sektor som finns med i databasen.

Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission till läns- och kommunnivå och vidare till ett rutnät med upplösningen 1 km². Fördelningen sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter.

Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen (se tabell längre ner) och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassning kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå.

Metod och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelade emissioner sub2024 Pdf, 4.9 MB. (Pdf, 4.9 MB)

Att arbeta med kvalitetsklasser

När du använder data från Nationella emissionsdatabasen behöver du gå igenom Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelning och bedöma om kvaliteten är acceptabel för det användningsområde som var tänkt.

Om en huvudsektor har 3 i kvalitetsklass, så är det till exempel inte lämpligt att göra detaljerade jämförelser mellan uppgifter från deras undersektorer.

Kvaliteten kan också skilja sig betydande åt mellan olika undersektorer inom varje huvudsektor samt kan vara olika för olika ämnen, så tabellen över kvalitetsklassningar bör enbart ses som en översiktlig kvalitetsklassificering (läs mer om detta i avsnitt 15 i metodbeskrivningen, samt i de sektorer som jämförelsen var tänkt att handla om).

För att kommunerna lättare ska få en uppfattning om vilken kvalitet som uppgifterna inom sektorn Industri (energi och processer) har på kommunnivå finns en Bilaga 3 till Metodbeskrivningen. Det är en kvalitetsklassning per kommun för utsläpp av fossil CO2, NOx och SOx. För varje kommun har kvaliteten klassats enligt en femgradig skala baserat på hur stor del av de skattade utsläppen som baseras på anläggningsspecifika uppgifter respektive schablonfördelade restposter. För mer info se dokumentet: ”Info och tips till kommunala klimat- och energihandläggare med flera”.

Kvalitetsklassning per kommun för utsläpp av fossil CO2, NOx och SOX (Bilaga 3 till Metodbeskrivningen) Excel, 63.1 kB. (Excel, 63.1 kB)

Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE och SMED

Skillnader i regionala utsläppsdata av koldioxid mellan KRE (kommunala och regionala energistatistiken) och SMED (Svenska miljö emissionsdata)

Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED Pdf, 211.3 kB. (Pdf, 211.3 kB)

Nytt för submission 2024

Fördelningsmetodiken för bussar har uppdaterats så att energianvändning istället för fordonskilometer används som dataunderlag från FRIDA för att fördela bussarnas utsläpp i Sverige. Energianvändning har visat sig vara en bättre datakälla eftersom utsläpp är mer kopplat till hur mycket bränsle som använts och inte hur långt ett fordon kört. Data över energianvändning är också mer koncist över åren och verkar stämma bättre överens med andra uträkningar som gjorts. Omräkningar av de regionala fördelningen har gjorts för åren 2018-2021 (de åren som FRIDA har data för). Den uppdaterade fördelningsmetoden resulterar i betydande förändringar för bland annat Norrbottens och Gotlands län, där utsläppen tidigare överskattades. På motsatt sätt så har utsläppen för Västra Götalands och Skånes län var underskattade.

Fördelningsmetodiken för Utrikes och Inrikes civil sjöfart för åren 2010-2020 har tagits fram med Shipair 2 (tidigare var åren 2010-2020 framtagna med Shipair 1). Shipair 2 innehåller ett flertal förbättringar, som förbättrade indelning i bränsletyper (inklusive LNG) och emissionsfaktorer. Även metodiken för att identifiera inrikesresor har ändrats vilket innebär en förbättrad möjlighet att skilja mellan inrikes och utrikes trafik.

Partikelutsläpp från vägbyggnation, har lagts till för industrisektorn för hela tidsserien 1990-2022, och omfattar tak-och vägbeläggning med asfalt. Den tillkommna partikelutsläppet medför avsevärda ökningar av PM2.5, PM10 och TSP för hela tidsserien

I övrigt så har inga större förändringar skett gällande fördelningsmetodiken jämfört med submission 2023. I metod och kvalitetsbeskrivningen finns alla övriga mindre ändringar dokumenterade.