SMHI har ett stort dataarkiv med historiska observationer. En stor del av dessa data har analyserats för att bedöma hur klimatet ändrats över tid. En detaljerad analys har nu publicerats i en rapport från SMHI.
En lika omfattande analys av SMHIs historiska observationer, där vi tittat på många olika aspekter av klimatförändringssignaler, har inte genomförts förut. Analysens resultat visar tydligt att Sveriges klimat har förändrats, säger Semjon Schimanke, klimatolog och projektansvarig, SMHI.
Det varmare och mer nederbördsrika klimatet i Sverige hänger väl samman med den observerade globala uppvärmningen som är ett resultat av människans klimatpåverkan, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi, vid SMHI.
1,9 grader varmare
Observationsserierna går olika långt tillbaka i tiden för olika variabler. Huvudresultat av analyserna utifrån observationerna visar att Sveriges årsmedeltemperatur för perioden 1991–2020 har ökat med 1,9 grader jämfört med perioden 1861–1890. Även årsnederbörd har ökat sedan år 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år från år 2000 och framåt. Trots ökad nederbörd har antalet dagar med snötäcke minskat sedan 1950.
Ytterligare en tydlig förändring är solinstrålningen, det som inom meteorologin kallas globalstrålning, som har ökat med cirka 10 procent sedan mitten av 1980-talet. Den troligaste orsaken till ökningen är en kombination av minskade partikelhalter till följd av minskade utsläpp av luftföroreningar och en förändrad molnighet. Den ökade solinstrålningen har också troligen bidragit till den starka uppvärmningen i Sverige under de senaste decennierna.
Klimatförändringen i Sverige syns tydligt för de flesta parametrar som analyserats. Förändringar har noterats i årliga genomsnitt för landet som helhet och de är statistiskt signifikanta för de flesta parametrar.
Bilden av klimatförändringen blir mer differentierad då genomsnitt för olika landsdelar eller säsonger undersöks. Exempelvis är den ökade årsnederbörden mest ett resultat av ökad nederbörd under vinter och höst, medan det inte finns någon tydlig trend för sommar och vår. Det är också generellt sett svårare att fastslå förändringar i extremvärden. Exempelvis finns ingen signifikant trend vad gäller vinterns största snödjup, trots en tydlig minskning i antalet dagar med snötäcke, berättar Semjon Schimanke.
En parameter där SMHI inte kan fastslå någon systematisk förändring över tid är för den geostrofiska vinden. Variationer finns över tid, men det finns inte någon tydlig trend, varken för medelvind eller antal dagar med höga vindhastigheter.
Mer digitaliserade data öppnar för fler analyser
Det finns fler observationer i SMHIs arkiv som skulle kunna analyseras men många observationer finns ännu inte i digitaliserad form. Äldre data finns i handskrivna rapporter från observatörer. Att digitalisera historiska data är ett mycket resurskrävande och omfattande arbete. Utöver digitalisering behövs även en noggrann kvalitetsgranskning av data.
Målsättningen är att regelbundet genomföra en klimatanalys baserad på observationer så snart databasen är uppdaterad, till exempel vart femte år, avslutar Semjon Schimanke.
Utöver att i detalj analysera och illustrera hur Sveriges klimat varierat över tid handlar en viktig del av SMHIs arbete om att sätta klimatförändringarna i ett större perspektiv. Digitalisering, kvalitetssäkring och analys av historiska svenska data kan på så sätt också bidra till det internationella klimatarbetet både genom metodutveckling och genom att förbättra den regionala klimatinformationen i Nordeuropa.