I det här avsnittet plockar vi upp tråden från förra veckan där meteorologen Linus Karlsson hintade om att halo var hans favorit av optiska fenomen. Ordet halo härstammar från grekiskan och betyder cirkel. Och kanske har du sett en cirkel runt solen någon gång? Då har du sett en halo. Hur den bildas, vilka olika typer av halos det finns och hur vanliga de är, det får du reda på den här veckan. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen tillbaka till podden Linus.

Tack så mycket.

Du var med förra veckan när vi pratade om optiska fenomen och då hintade du om ditt favoritfenomen som är?

Halofenomenen.

Och då ska vi prata mer om det idag. Hur uppstår ett halofenomen?

Halofenomenen är ett samlingsbegrepp för många olika ljuspelare, bågar och ljusfläckar. Vad dessa har gemensamt är att man i huvudsak har solljus som bryts och reflekteras i iskristaller och då kan de här bildas.

Nu har du redan nämnt olika typer av halos. Jag tänker att halo kommer från grekiskan och betyder cirkel. Det är väl kanske så man främst tänker sig en halo. Men det finns andra typer också. Vad är en ljuspelare?

Det stämmer det och det finns många typer av halofenomen som du nämnde med cirkeln, 22-gradersringen som den också kallas som är den som är vanligast förekommande. Men även ljuspelare som du var inne på här. Det som skiljer dem åt är hur de har bildats, alltså vilken typ av iskristaller som solljuset har reflekterats och brutits i. Det är också lite beroende på vilken typ av halokomponent, vilken typ av halofenomen som blir avgörande på grund av vilken typ av iskristaller som vi har. Man kan också se just den iskristallen som krävs för att ett halofenomen ska bildas. Då är det framförallt två typer vad man brukar benämna plattor och kolumner. Det är en sexkantig platta eller kolumn som är iskristallen som är gynnsam för att halofenomen ska bildas.

De här cirklarna tänker jag är de vanligaste typen av halofenomen. Det är väl då man tänker halo. Jag tror inte man tänker så när man ser en pelare. Vilken fin halo. Utan de här cirklarna. Det fanns 22-graders och 46-graders halo. Vad är det för skillnad på dem?

Avståndet som man exempelvis ser från solen så har den här 22-gradersringen en 22 -gradersvinkel från solen medan den här 46-gradersringen istället är 46 grader från solen. Så det är ju egentligen den stora skillnaden mellan dessa två. Om man nu vill urskilja dem och man ser dem ute i fältet så finns det ett knep att man kan sträcka ut armen och mellan tummen och lillfingret med utsträckt arm och kolla avståndet där emellan. Så motsvarar då en hand ungefär 22 grader och så har man två händer så är det ungefär 46 grader. Så kan man då urskilja vilken typ av ring det är. Sedan ska väl tilläggas att det finns många andra halokomponenter som har sina likheter med 46-gradersringen. Så det är kanske inte alltid att det faktiskt är i det här fallet 46 -gradersringen som syns utan att det är en annan komponent istället.

Är halon alltid runt en sol?

Den är ju kopplad till solljuset men det kan ju också vara situationer där man på motsatt sida av himlen ser halofenomen som uppstår där. Så det är ju hela himlavalvet i stort sett där halokomponenter kan dyka upp. Så det är ju alltid intressant om man då exempelvis ser den här 22-gradersringen så kan man då kolla på övriga delar av himlen för att se om det är några andra komponenter som dykt upp där.

Men kan man se de här halosen när som helst på dagen? Sol kanske är en förutsättning då. Så det behöver ju vara dagsljus. Det är ju då solen är uppe. Men spelar det någon roll om det är morgon eller eftermiddag eller mitt på dagen?

Det är ju som så att de här halokomponenterna de styr sig också till viss del vilken höjd över horisonten som solen befinner sig på hur de då utformar sig exempelvis. Så där finns ju då halokomponenter som har ett utseende när solen står lägre på himlen och sedan skiftar en aning ju högre solen står på himlen. Sedan är det ju också som så att vi även nattetid kan se halofenomen. Exempelvis så ser vi då de här ljuspelarna. Det behöver inte vara solen som är ljuskällan där utan det kan ju vara också lampor exempelvis i städer. Som dyker upp en del bilder på ibland och även kring månen kan vi se den här 22-gradersringen faktiskt. Men då är det ju reflekterat solljus.

Ja och just de här ljuspelarna om man nu är intresserad av hur de ser ut så kan man gå in på SMHIs Instagram. För där har vi publicerat en bild av just ljuspelare i olika färger. Där det är snökristaller som reflekteras i. Nu ska vi se om jag kan det här. Jag har ju läst på och det är jag som har gjort inlägget. Att snökristallerna reflekteras i ljuset från de här artificiella ljuskällorna. Och så är det som pelare rakt upp mot himlen.

Ja precis så att den här ljuskällan då att ljuset från ljuskällan då reflekteras i iskristallen.

Det var ju typ det jag sa, haha. Kan man se halos när som helst på året? Solen lyser ju och molnen eller vilket det nu är, snökristaller och sådana här saker. Kan man se det när som helst på året? Kan man se det på sommaren när det inte kanske finns snökristaller?

Visst är det så. Det kan ju synas året runt. Skillnaden där om man då framförallt på våra breddgrader skiljer på vintern och sommaren så är det ju att sommartid så har vi ju då iskristallerna i de här molnen som befinner sig på högre höjd i atmosfären upp till omkring 10 kilometers höjd. Det man ser vintertid är ju att vi kan ha iskristaller även nere vid markytan. Så då får man ju två lite olika situationer. Och även då sommartid kanske när man vanligtvis är ute mitt på dagen så står ju solen på en betydligt högre höjd. Så att av de bilder man många gånger ser så är det väl de här halokomponenterna, när det är många halokomponenter så är det väl många gånger vintertid. Men det kan ju såklart inträffa året runt.

Och hur vanligt är det att man ser en halo? Jag vet inte om jag har sett någon. Jag kanske har gjort det och inte reflekterat över det. Hur vanligt är det?

Fenomenet i sig är ju inte egentligen särskilt ovanligt. Det har väl gjorts någon form av statistik på det här då och då säger man väl att det i snitt syns två gånger i veckan någonstans i Europa. Men då hamnar man ju också i den här situationen att man som individ ska vara ute på rätt ställe vid rätt tillfälle. Så det är ju inte så konstigt i sig om man själv inte har sett någon. Just som jag var inne på att vara ute vid rätt tid vid rätt tillfälle. Och sedan är det också så att de olika komponenterna är ju också olika ovanliga. Och där finns ju då komponenter som man kanske aldrig kommer att få se eller kanske bara är en gång i livet.

Vad skulle det kunna vara för komponenter?

Där finns det ju lite olika komponenter som har väldigt särskilda förutsättningar för att det ska kunna bildas. Vi hade ju faktiskt en situation här tidigare i vintras där det då dök upp en båge som heter Moilanenbågen. Och då blev det ju lite avundsjuka för de här som inte fick se den just för att den är en så pass ovanlig komponent.

Och vad är det som är så speciellt med den? Hur ska jag veta att det är en sån jag ser? Behöver jag vara meteorolog?

Man behöver inte nödvändigtvis vara meteorolog men det är bra att ha ett intresse och förstå vad förutsättningarna är för att de här halokomponenterna ska bildas. För det som skiljer dem åt är just hur solljuset har behandlats här av iskristallen. Vilken typ av iskristall det då är mellan de här plattorna och kolumnerna. Vilken väg ljusstrålarna har gått genom iskristallerna spelar in och även orienteringen på iskristallerna. Så det är väldigt många olika komponenter som är bakgrunden till varför just exakt den här halokomponenten bildas.

En hel vetenskap. Det är en hel vetenskap. Finns det någonting du vill säga om halo som vi inte har sagt? Det här är ju ditt favorit av optiska fenomen. Känner du så här att det här måste jag få fram om det här?

Just med halofenomenen så har ju också om man kollar till lite koppling till väderutvecklingen så kan det ibland sägas att om man då har sett en halo så kan det vara att nederbörd på ingående. Och det här kan såklart stämma men det är ju inte alls nödvändigt att det är så. Men en situation skulle ju kunna vara att man då exempelvis har sett den här 22-graders ringen och sedan märker man att molnen tätnar. Det brukar då vara en indikation på att inom närmaste dygnet så är det kanske ett nederbördsområde som då rör sig in.

Det är ett litet partytrick så ser man en halo så sträck fram handen tummen och lillfingret. Säg 22 grader det kommer bli regn så förhoppningsvis då inom 24 timmar så faller regnet.

Absolut kan det vara så.

Tack så jättemycket för att du ville prata halo med mig.

Tack tack.