Kvävedioxid
Den huvudsakliga källan till kvävedioxid i städerna är trafiken. Flera städer har idag svårt att nå de normer lagar som begränsar högsta tillåtna NO2-koncentration.
är OH-radikalen och ozon. OH-radikaler bildas under dagtid i fotokemiska reaktioner. OH reagerar med NO vilket leder till bildning av HNO3.
NO2 + OH → HNO3 [4]
Under natten bildas inga OH-radikaler och NO2 reagerar inte heller med solljus enligt reaktion [1]. Under denna tid är reaktionen med ozon den viktigaste nedbrytningsmekanismen av NO2 vilket leder till produktion av nitratradikaler (NO3, reaktion [5]). Nitratradikaler och NO2 kan reagera och bilda N2O5 (dikvävepentaoxid, reaktion [6]). N2O5 försvinner ur atmosfären genom hydrolys och på så vis är reaktion [6] i förlängningen en reaktion som också leder till att NO3 och NO2 försvinner ur atmosfären.
NO2 + O3 → NO3 + O2 [5]
NO2 + NO3 ↔ N2O5 [6]
Uppehållstiden för NO2 i atmosfären med avseende på reaktionen med OH (vid OH-koncentrationen 2000000/cm3, reaktion [4]) är ca 16 timmar. Denna tid är i realitet kortare p.g.a. reaktionen mellan NO2 och solljus (reaktion [1]).
Reaktion [5] mellan NO2 och ozon är relativt långsam. Vid ozonkoncentrationer på 100 ppb är uppehållstiden för NO2 ca 3.5 timmar.
NO2 reagerar med vatten i heterogena rektioner, d.v.s. NO2 och vatten reagerar med varandra på en yta. I reaktionen bildas HONO och HNO3.
2 NO2 + H2O + yta → HONO + HNO3 [7]
NO2 kan lösa sig i vatten och där oxideras. Denna process tros inte vara av någon större betydelse. Däremot löser sig gasfasig HNO2 som bildas ur oxidationen av NO2 i vatten och bidrar på så vis till försurning av molndropparna.
Konsekvenser
Kvävedioxid är en giftig gas som främst astmatiker kan uppleva förvärrande besvär av vid höga koncentrationer. NO2 är också en markör för andra luftföroreningar. En koncentrationsökning av NO2 med 10 µg/m3 beräknas öka andelen förtida dödsfall med 12-14%.