I december 2026 ska direktivet vara implementerat i den svenska lagstiftningen, och Naturvårdsverket arbetar nu i ett regeringsuppdrag med att ta fram förslag på genomförande i miljöbalken, luftkvalitetsförordningen och föreskrifterna. De nationella stödfunktionerna, inklusive Reflab – modeller, bistår Naturvårdsverket i detta arbete.
Modelleringens roll vid utvärdering av luftkvalitet
Direktivets bestämmelser fastställer modellering som ett lämpligt verktyg för simulering av luftens haltnivåer för att kunna förutsäga var potentiella överskridanden av miljökvalitetsnormer sker. Detta underlag ger stöd i utvärderingar av luftkvalitet samt stöd i de aktiviteter och beslut som behövs vid upprättande av förebyggande handlingsplaner. När modellberäkningar används ställs det krav på att systemen ska ha hög noggrannhet och kunna återge luftföroreningars halter och variation över ett område med hög detaljrikedom. Halternas variation över en tätort bör bli så tydliga att kvarter och gator med högre haltnivåer går att urskilja från de med lägre. Modellberäkningar behöver därmed ha en hög rumslig upplösning. Det är också viktigt att ha kännedom om under vilka perioder som halterna kan bli höga. Det är därmed fördelaktigt med modellberäkningar som har en hög tidsupplösning (t.ex. kunna redovisa dygnsvisa eller timvisa halter under ett kalenderår).
Modellering ska även användas vid utvärdering av den rumsliga representativiteten hos mätstationer samt kunna ge stöd vid utformning av mätnätverk och placering av mätningar. Vid konstaterade överskridanden ska ett åtgärdsprogram tas fram där krav ställs på vilken information som ska framgå. Modellering är det verktyg som kan tillgodose många av dessa informationskrav när det gäller källor, dess utsläpp och effekten av utsläppsminskande åtgärder. Nedan listas några viktiga exempel från Bilaga VIII i direktivet.
Information om utsläpp, halter och åtgärder:
- Identifiering av de huvudsakliga utsläppskällorna och deras utsläppsmängd
- Källfördelning – proportionen av de huvudsakliga utsläppskällornas bidrag till halter / överskridandet
- Kvantifiering av utsläppsminskning hos varje åtgärd
- Beräkning av åtgärdsscenarier som visar effekten av samtliga åtgärders effekt på halterna
Information och ökad tillgänglighet av mätdata och modelldata till allmänheten lyfts för att ge bättre insyn i den rådande luftkvaliteten. Ett luftkvalitetsindex blir numera ett krav och medlemsstaterna rekommenderas att tillhandahålla luftkvalitetsprognoser för 1-4 dagar. Syftet är att människor ska ha möjlighet att kunna fatta informerade beslut om att undvika exponering för luftföroreningar.
Modellkvalitet
Ett nytt sätt att analysera modellkvalitet i form av model quality indicator (MQI) introduceras vilken anger gränser för hur stora skillnader som tolereras mellan modeller och mätningar. De tidigare statistiska indikatorerna RDE (relative directive error) och RPE (relative percentile error) blir därmed ersatta. Integrering av olika typer av realtidsdata främjas och en ökad validering och förbättring av kvalitetsrutiner kan komma att behövas. Reflab-modeller kommer under våren 2025 att publicera en vägledning med exempel på hur validering av modeller kan genomföras samt exempel på metodik för korrigering. Det kommer även att inkludera information om MQI och verktyg som kan användas för att ta fram detta.
Behöriga myndigheter för luftkvalitetsmodellering
Ett nytt krav i direktivet är att medlemsländer ska utse behöriga myndigheter och organ för att främja noggrannheten av modellberäkningar. Dessa behöriga myndigheter ska bl.a. säkerställa kvaliteten av genomförda modellberäkningar, delta i det europeiska nätverket för luftkvalitetsmodellering samt säkerställa att den vägledning och bästa praxis som identifieras inom nätverket tillämpas i nationella tillämpningar av modellberäkningar enligt direktivet.
Kommande genomförandeakter och vägledning från EU
Ramarna för utvärdering och kontroll av luftkvalitet i Europa är nu satta men ett antal genomförandeakter kommer att tas fram av kommissionen där mer tekniska detaljer kring bl.a. modellberäkningar kommer att tydliggöras. Exempelvis hur modellresultat ska beaktas vid utvärdering och hur överskridanden som identifierats genom modellering kan verifieras. Genomförandeakterna ska publiceras under sommaren 2026, 18 månader efter att direktivet antagits officiellt. Det europeiska nätverket för luftkvalitetsmodellering, FAIRMODE, kommer framöver även att tillhandahålla flertalet tekniska vägledningar kring exempelvis implementering av MQI. Reflab-modeller medverkar aktivt i nätverket och deltar i tester och utvärderingar av MQI som syftar till att hitta lämpliga osäkerhetsnivåer samt minsta antalet mätstationer som krävs för att beräkna MQI på ett robust sätt.