Fakta om Hjälmaren

Hjälmaren är till ytan Sveriges fjärde största sjö. Den omges av slättlandskap och har flacka stränder. Medeldjupet är bara drygt 6 m, vilket är grunt med tanke på sjöns storlek. Via Eskilstunaån rinner sjön ut i Mälaren.

Mosjöns botten
Figur 1. Efter sänkningen av Hjälmaren blev det möjligt att odla på sjöbotten. Här, posering på Mosjöns botten i Örebro län 1930. Foto Hydrologiskt bildarkiv Förstora Bild

För att skapa jordbruksmark till en alltmer växande befolkning sänktes Hjälmarens vattenyta åren 1878-1888, och en regleringsdamm anlades vid Hyndevad.

Detta innebar att 18 000 hektar ny åkermark blev odlingsbar. Figur 1 visar några människor, troligtvis lantbrukare som står på odlingsmark som tidigare var sjöbotten.

Sjöns medelvattennivå sänktes ca 1.3 m och högvattenytan ca 1.8 m.

Vattenståndsmätningar

Vid Notholmen har vattenståndet i sjön uppmätts på en fast pegelskala sedan 1816, med endast några års avbrott i slutet av 1830- och mitten av 1840-talet. 1975 ersattes skalan med ett pegelhus där kontinuerlig registrering görs. Vattenståndsmätningarna från station Notholmen visas i Figur 2.

1982 upprättades ännu en mätstation vid Hampetorp för mätning av vattenståndet. Från denna tidpunkt beräknas vattenståndet i Hjälmaren som medelvärdet av vattenståndet vid Notholmen och Hampetorp.

Graf över vattenstånd i Hjälmaren för perioden 1916 till 2022
Figur 2. Vattenstånd i Hjälmaren vid mätstation Notholmen från 1816-1982, därefter ett medelvärde av Notholmen och Hampetorp. Sjösänkningen mellan 1878 och 1888 syns tydligt. Vattenståndet är angivet i meter över havet i höjdsystem RH1900. Förstora Bild

Även vattenflödet från Hjälmaren har mätts sedan 1816. I samband med sjösänkningen anlades en damm vid Hyndevad som gav möjlighet att reglera vattenflödet ut från sjön. Efter sjösänkningen blev variationen i vattenflödet större än innan. 

Diagram över vattenflöde Hjälmaren
Vattenflöde vid Hjälmarens utlopp 1816-2023. Förstora Bild

Ny vattendom 1988

1988 ändrades dåvarande vattendom med nya förutsättningar för dämningsgräns och sänkningsgräns. Enligt de nuvarande reglerna får under vissa förutsättningar vattenståndet vara utanför de bestämda gränserna.

Dämningsgränsen är 22,10 meter. Men om regleringsdammen är helt öppen och nivån vid den nedströms liggande Rosenholmsdammen är avsänkt till 21,10 m får sjöns dämningsgräns överskridas.

Sänkningsgränsen 21,62 meter får underskridas under långvariga torrperioder för att det lägsta tillåtna flödet i Eskilstunaån (3.0 m³/s) och Hjälmare kanal (0.1 m³/s) ska kunna hållas. Sänkningsgränsen får dessutom underskridas vid tillfällen då vårfloden kan väntas bli så stor att det är risk för högre nivåer än 22,10 m. Vid sådana tillfällen får vattenståndet dock sänkas till som lägst 21,50 m.

Karakteristiska data för Hjälmaren

Tabell 1. Generell information om Hjälmaren och Hjälmarens avrinningsområde.
Hjälmarens avrinningsområde   Karakteristiska sjöuppgifter  
Area (km2) 3806 Medelarea (km²) 464*
Sjöprocent inkl Hjälmaren 16 % Volym (km³) 3,0
Skogsareal 48% Största djup (m) 22
Nederbörd (mm/år) 650 Medeldjup (m) 6
Avdunstning (mm/år) 450 Max bredd (km) 18
Avrinning (mm/år) 200 Max längd (km) 58

*Medelarean är beräknad med underlag från Lantmäteriet

Hjälmarens utloppskoordinat är 657240 152792. 

Mer detaljerad statistik för de stora sjöarna.

Tabell 2. Statistisk för Hjälmaren. Vattenstånd i h ö h (m) i höjdsystem RH1900 och vattenföring (kubikmeter/s). Vattenföringen gäller från 1889.

Hjälmarens regleringar
  Före sänkning 1816-1881 Efter sänkning 1887-1987

Ny vattendom 1988-2023

 
Lägsta vattenstånd 22,48 21,15 21,43
Medelvattenstånd 23,2 21,86 21,83
Högsta vattenstånd 24,14 22,48 22,33
Lägsta vattenföring - 2 1,1
Årsmedelvattenföring   - 24,7 21
Högsta vattenföring - 118 105

Data över vattenstånd och vattenföring kommer från Hjälmarens Vattenförbund.