Algrapporter

Samtliga stationer i Västerhavet hade en dominans av kiselalger. Lite uppseendeväckande var att finna relativt många celler av mareldsdjuret Noctiluca scintillans vid samtliga stationer. Övriga arter var mest små flagellater av olika sorter där kalkalgen Emiliana huxleyi var talrik i Skagerrak. De …

En del kedjor av kiselalgerna Skeletonema marinoi och Guinardia delicatula fanns kvar i vattnet som en rest av vårblomningen i Västerhavet. Övriga arter var mest små flagellater av olika sorter. De integrerade klorofyllkoncentrationerna var över det normala vid stationerna i Skagerrak men normala …

Alla stationer i Skagerrak förutom Släggö fick ställas in på grund av hårt väder. Vårblomningen var över och cellantal samt biodiversitet överlag låg. En del kedjor av Skeletonema marinoi och Guinardia delicatula fanns kvar i vattnet som en liten rest. Övriga arter var mest små flagellater av olika …

Vårblomningen av kiselalger var pågående vid Anholt E och Fladen i Kattegatt, men vid övriga Västerhavsstationer var de totala cellantalen måttliga. ”Rätt” arter var dock på plats vid samtliga stationer inför blomning. Cellantal och biodiversiteten var låg i Östersjön, förutom vid BY2 Arkona, där …

I Kattegatt kunde man skönja en antydan till vårblomning men troligtvis bara i sin startgrop. Kiselalgerna dominerade och bestod mestadels av de arter som brukar vara vanliga i vårblomningen. I Skagerrak var det däremot ett både artfattigt samhälle med få celler. Trots det låga cellantalet så …

I Kattegatt var artdiversiteten av växtplankton hög med tanke på årstiden, men de totala cellantalen var låga. I Skagerrak var artdiversiteten något lägre. I Skagerrak besöktes endast Släggö, den mer kustnära stationen. Planktonsamhället i Västerhavet var ett typiskt vintersamhälle med mestadels …

Artdiversiteten och de totala cellantalen var låga i Skagerrak men högre i Kattegatt. Kiselalger dominerade vid samtliga stationer och bland de större cellerna. Pseudo-nitzschia* var vanlig vid de flesta stationer. De små cellerna hade en dominans av cryptomonader och Emiliania huxleyi. De …

Endast två stationer var möjliga att provta i västerhavet denna resa på grund av hård vind och sjögång. Vid både Släggö i Skagerrak och vid Anholt E i Kattegatt var artdiversiteten hög med en dominans av kiselalger vid båda stationerna. Bland kiselalgerna var det potentiellt giftiga släktet …

Septemberexpeditionens högsta antal arter noterades vid Släggö och dinoflagellaterna Scrippsiella-gruppen och Ensiculifera carinata var talrika. De totala cellantalen var dock generellt sett låga vid alla västkuststationer. Det fanns flera arter av dinoflagellater än av kiselalger i proverna och …

Diversiteten och totala cellantalen var generellt sett relativt höga vid samtliga stationer i västerhavet. Undantaget var Å17 där få celler och låg artdiversitet återfanns. Dinoflagellater var vanligast förekommande i Skagerrak, medan kiselalger var vanligast förekommande i Kattegatt.  De …