Kommentar till resultaten
Om man jämför svenska temperaturvärden med globala, märker man att de kan skilja sig åt. Detta beror på att Sverige bara utgör en liten del av jordens yta. Bland annat ser vi att den i Sverige varma perioden under 1930–40-talen och åren med de kalla krigsvintrarna, inte alls är så framträdande i globala data. Även det i Sverige kalla året 2010 är ett exempel på en regional avvikelse eftersom detta år globalt var varmt. Annars finns det stora likheter mellan de globala och de svenska variationerna i temperaturen, till exempel att slutet av 1800-talet var kallare än genomsnittet för 1900-talet.
Sedan 1988 har alla år utom 1996 och 2010 varit varmare eller mycket varmare än genomsnittet för 1961–1990. Uppvärmningen är i linje med vad som väntas på grund av den ökade växthuseffekten.
Ökningen av Sveriges medeltemperatur närmar sig nu två grader jämfört med slutet av 1800-talet. Motsvarande värde för det globala medelvärdet är drygt en grad.
Olika årstider
Om vi studerar temperaturutvecklingen under de olika årstiderna så har det varit en stigande temperaturtrend för alla årstider. Den är dock allra tydligast för våren. Det kan vara en växelverkan, där minskad utbredning av is och snö gör att vårsolens värme snabbare kan omsättas till uppvärmning av luften.
När det gäller vintern kan vi se att det över tid varit en variation mellan både varma och kalla vintrar. Antalet riktigt kalla vintrar har dock minskat sedan omkring år 1990.
Varför är klimatindikatorn temperatur viktig?
När vi talar om klimatförändringar är det framför allt förändringar i temperaturen vi tänker på. Den ökade mängden växthusgaser dämpar den utgående värmestrålningen från jordytan medan den inkommande solstrålningen inte påverkas. Detta leder till en ökad temperatur. Observationer av temperatur visar att medeltemperaturen stiger överallt i Sverige i linje med vad klimatmodeller visar.
I framtiden kan vi räkna med ytterligare uppvärmning och ökad risk för en rad olika extrema väderrelaterade händelser, som till exempel värmeböljor, skyfall och torka. I Sverige ökar årsmedeltemperaturen ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Detta kan ge allvarliga konsekvenser för människor, djur och växtliv.
Extremt höga temperaturer kan till exempel påverka människors hälsa, ekosystem, jordbruk, skogsbruk, transporter på land, vatten och i luft, med mera.
Hur har klimatindikatorn temperatur beräknats?
De årliga temperaturerna i diagrammet för Sverige baserar sig på observationer sedan år 1860. Data har rättats för rena felaktigheter och saknade data har fyllts i.
Genom åren har många stationer bytt instrumentering och mätmetoder och kanske även flyttats till annan plats. För att temperaturserien ska kunna betraktas som att den hela tiden vore uppmätt på en och samma plats med samma instrument och metod, har tidsserien homogeniserats. Det betyder att man tagit hänsyn till skillnader som kan uppstå då man byter instrument, mätmetod eller flyttar mätplatsen.
För att beräkna klimatindikatorn temperatur har vi gjort ett medelvärde av cirka 450 tidsserier.
Framtida temperatur
Medeltemperaturen i Sverige förväntas fortsätta att öka. I slutet av seklet kommer årsmedeltemperaturen vara 2–6 °C högre än under perioden 1961–1990, beroende på hur mycket utsläppen av växthusgaser fortsätter.
Temperaturen beräknas öka under alla årstider, men mest i norra Sverige på vintern. Vintern är också den årstid då variationen mellan enskilda år är som störst. Det betyder att vi även i framtiden kommer att uppleva vintrar som både är betydligt varmare och kallare än medelklimatet.