Huvudinnehåll

Klimat – statistik, forskning och vägledning

SMHI samlar kunskap, bedriver forskning och utvecklar tjänster inom klimatområdet. Här hittar du information om hur och varför klimatet förändras, hur det påverkar världen och hur vi kan anpassa oss till klimatförändringen.

Mer om klimat

Vad är klimat?

Klimat = Väder under en lång period

Klimat handlar om det långsiktiga medelvärdet av väderförhållanden på en viss plats, ofta över trettio år. Till skillnad från det kortvariga och föränderliga vädret, ger klimatet oss en övergripande bild av temperatur, vind, regn och snö under en längre tidsperiod.

Ett förändrat klimat leder till olika effekter, som översvämningar, skyfall och värmeböljor – fenomen som påverkar både människor, samhällen och ekosystem.

Utvalt

Klimat - eller väder?

På sidan "Klimat - eller väder?" kan du hitta mer information om vad klimat är och vilka effekter ett förändrat klimat får.

Klimatindikator: Nederbörd

Blir det mer nederbörd i ett varmare klimat?

SMHI har över 600 stationer utspridda över landet som mäter nederbörd, det vill säga hur mycket det regnar, snöar eller haglar. Från mitten av 1970-talet kan man se att nederbörden har ökat – och den förväntas öka även framöver.

  • År
  • Vinter (december, januari och februari)
  • Vår (mars, april och maj)
  • Sommar (juni, juli och augusti)
  • Höst (september, oktober och november)

Staplarna i diagrammet visar summerad nederbörd per år. Gröna staplar visar högre och orangea visar lägre nederbörd än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Den grå linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungefär tio år. Observationer innan år 1933 anses ha lägre tillförlitlighet än senare observationer. Detta markeras med en grå skuggning i diagrammet. Det bör iakttagas försiktighet vid eventuella klimatologiska slutsatser baserat på denna tidsperiod.

Visste du att..

I Sverige faller det i genomsnitt mer nederbörd på västsidan av Sydsvenska höglandet och i fjällen än vad det gör vid ostkusten.

Framtidens klimat ur ett historiskt perspektiv

Ett klimat i förändring

SMHI spelar en central roll i studier och övervakning av klimatförändringar i Sverige. SMHI samlar data, bedriver avancerad forskning och utvecklar tjänster för att ge en djupare förståelse för hur och varför klimatet förändras.

Klimatet då och nu

Analyser om klimatet då och nu och vad som påverkar klimatförändringen.

Framtidens klimat

Här kan du bland annat ta del av data, visualiserade genom olika modeller. Hur ser klimatet ut 2050 enligt bästa scenariot?

Klimatanpassning

Hur anpassar sig samhället, och vad kan samhället och vi göra för att motverka klimatförändringar?

Prova på

Klimatscenariotjänsten berättar om framtidens klimat

Här presenteras meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska data från SMHIs långa mätserier. I tjänsten väljer du själv vad du vill titta närmare på. De olika klimatscenarierna presenteras i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data.

Utvalt

Så kan du använda meteorologiska data

Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, berättar om hur du kan använda klimatscenariotjänstens delar om meteorologi.

Hur var vädret?

Hur mycket nederbörd fick Örebro 1992?

I vår interaktiva webbtjänst Hur var vädret? kan du titta närmare på temperatur och nederbörd på en plats i Sverige, och se hur det sett ut historiskt. Är du exempelvis nyfiken på nederbördsrekordet i Östersund i april? Kanske vill du också veta medeltemperaturen för Pajala i april? Då kan du hitta svaren här.

Månadens väder och vatten

Hur var månadens väder?

Varje månad presenteras en översiktlig återblick på den gångna månadens väder, läget i sjöar och vattendrag samt tillståndet i havet.

Utvalt

Mars 2025 - Låga vattenflöden i södra Sverige

I Storsjön uppmättes den högsta vattennivån för mars sedan mätningarnas start 1893. I södra Sverige var vattenflödena låga och i norra Sverige var snötäcket på de flesta håll mindre än normalt.

Webbtjänsten Skyfallsstatistik

Regional statistik för extrema korttidsregn

Hur mycket mer regn beräknas ett 60 minuters-skyfall innehålla i framtiden jämfört med perioden 1996-2016, inom olika utsläppsscenarier? Det kan du titta närmare på i vår webbtjänst Skyfallsstatistik.

Normalkartor

Hur mycket nederbörd har varit normalt genom åren?

SMHIs normalkartor jämför olika normalperioder för att se om exempelvis årsnederbörd har ökat eller minskat.

Utvalt
Kartor som visar normalvärden.

Nederbörd i april - en jämförelse mellan normalperioder

Kartorna visar månadsnederbörden i procent av medelnederbörden för april, i en jämförelse mellan normalperioder.

Podd: Fenomenfredag

Hur bildas regn?

I det här avsnittet av poddserien Fenomenfredag berättar meteorologen Linnea Rehn Wittskog om hur regn bildas, när det regnar som mest och om det kan regna på tvären. Hon berättar också om något som låter riktigt spännande, nämligen blodregn.

Internationellt

SMHI arbetar med att förstå och bekämpa klimatförändringar tillsammans med IPCC, FN:s klimatpanel

SMHI har regeringsuppdraget att verka som nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel IPCC och representerar därmed Sverige vid IPCC:s beslutsmöten.

Utvalt
Brand i torrt gräs.

IPCC: Vårt klimat är vår framtid

IPCC:s rapport, Klimat i förändring 2022 – Effekter, anpassning och sårbarhet, utvärderar det komplexa samspelet mellan klimatförändringen och de risker som natur och människor utsätts för samtidigt som den presenterar möjligheter till agerande och anpassning.

Lär dig mer

Utbildningsmaterial om klimat och klimatanpassning

Detta material vänder sig till alla som vill studera frågor kring klimat, klimatpåverkan, klimateffekter och klimatanpassning.

Utvalt
Personer deltar i en workshop.

Workshop: Skapa egna framtidsbilder

Ett workshopverktyg där ni skapar egna framtidsbilder av hur ett klimatanpassat samhälle kan komma att se ut och fungera.

Nyheter

  • Klimat

    Stora kontraster under Europas varmaste år

    Copernicus klimattjänst (CS3) och den Världsmeteorologiska organisationen (WMO) släpper idag rapporten the European State of the Climate 2024. Rapporten summerar det gångna årets klimatobservationer som till stor del är från den globala återanalysen ERA5. Den har tagits fram av 100 experter från Europa. Förra året kara...
    Bild som visar årligt genomsnittligt antal dagar med värmestress i kategorierna stark, mycket stark eller extrem för Europa, 1950–2024.
  • Klimat

    Varmaste mars i Europa och historiskt lite havsis i Arktis

    Enligt Copernicus Climate Change Service (C3S) var mars 2025 den varmaste marsmånad som någonsin uppmätts i Europa. Det rapporteras även om historiskt lite havsis i Arktis och globala temperaturer som var över genomsnittet.
    Karta som visar värme och nederbörd över Europa mars 2025.
  • Meteorologi

    SMHI söker nya väderobservatörer

    SMHI behöver fler väderobservatörer. Att vara en av SMHIs väderobservatörer innebär att varje morgon mäta nederbörd och snödjup (på vintern) och därefter rapportera in detta digitalt till SMHI. Arbetet kräver noggrannhet och intresse för väder.
    Bild på en man i ljus skjorta som demonstrerar nederbördsmätning vid en mätstation.
  • Klimatanpassning

    Nytt nummer av nyhetsbrevet om klimatanpassning ute nu

    Satsningar på ett klimatanpassat Umeå, ett nytt planeringsverktyg för stigande hav, nya hydrologiska indikatorer i SMHIs klimatscenariotjänst, en omarbetad klimatanpassningswebb… Det är bara några exempel på de senaste nyheterna i nyhetsbrevet om klimatanpassning som skickats ut idag.
    Kvinna med hund står intill vattnet som svämmat in från havet.
  • Hydrologi

    Glaciärer smälter snabbare än någonsin

    Jordens glaciärer smälter snabbare än någonsin och det får stora konsekvenser. Bland annat påverkas vattentillgång och havsnivåhöjning världen över. Denna vecka uppmärksammas glaciärer och effekterna av deras snabba avsmältning särskilt, genom FN:s världsglaciär- och världsvattendagar.
    Foto på en man (David) i ett snöigt landskap.

Mer klimat på SMHI

SMHI spelar en central roll i studier och övervakning av klimatförändringar i Sverige. SMHI samlar data, bedriver avancerad forskning och utvecklar tjänster för att ge en djupare förståelse för hur och varför klimatet förändras. SMHI erbjuder även tillgång till öppna datakällor, vilket möjliggör insikter och analys för både allmänheten och forskarsamhället.

Använd SMHIs öppna data

I tjänsten för öppna data kan du hämta meterologiska, hydrologiska och oceanografiska data samt luftmiljödata från våra databaser.

Forskning om klimat och klimatförändringar

SMHIs forskningsavdelning utvecklar kunskap om ett klimat i förändring och dess effekter på samhället.

Tjänster för klimat och klimatanpassning

SMHI erbjuder professionella tjänster avseende klimat och klimatanpassning.