Klimatanpassa nordiska städer med grön infrastruktur

Eftersom naturbaserade lösningar är ganska nya verktyg i klimatanpassningsarbetet saknas ofta erfarenheter av långtidseffekter.

Det finns mycket kunskap och många bra exempel på hur urban grön infrastruktur kan se ut.

De åtgärder som i dag görs i nordiska städer fokuserar huvudsakligen på behovet av att lösa dagvattenfrågor. Det finns färre exempel på städer som använder lösningar med urban grön infrastruktur som klimatanpassningsåtgärder när det gäller värmeböljor.

Påverkan på välbefinnande

Grönområden har många relevanta ekosystemtjänster som har positiv inverkan på känslomässigt och fysiskt välbefinnande, sömnkvalitet och uppfattat generellt hälsotillstånd. En lugn miljö, naturens ljud och närkontakt med djur och växter är några av de nyttor som människor söker när de besöker ett grönområde nära hemmet.

I rekommendationer för hur värmestress kan minskas utomhus i nordiska städer föreslås lövträd istället för städsegröna träd. Orsaken är att lövträd ger skugga på sommaren men släpper igenom ljus under den mörka vintern.

Påverkan på luftmiljön

Urban vegetation påverkar också luftmiljön. Torrdeposition till träd och växter leder till upptag av luftföroreningar och minskande halter. Vegetationen kan även minska turbulens och omblandning av luft vid en gata, vilket istället leder till ökande halter.

Från den systematiska granskningen av vetenskapliga artiklar går det inte att hitta entydigt stöd i påståendet att UGI är positivt för luftmiljön i de nordiska städerna. Tvärtom verkar många luftföroreningar, såsom kvävedioxid och kolväten istället ansamlas framför eller inne i träddungar. Det verkar dock mer säkert att, framförallt, grövre partiklar (partiklar med en diameter > 2.5 µm) tas upp av växtligheten. Effektiviteten av detta upptag skiljer sig mellan olika växter.

Slutsatserna när det gäller kopplingen mellan UGI och luftföroreningar i nordiska städer motsäger tidigare internationella studier och det behövs mer data för att utreda detta.

Fortsatt forskning

Mer forskning behövs om interaktionerna mellan stadsplanering, klimatförändring, folkhälsa och välbefinnande i nordiska städer. Ny kunskap behövs för att fullt ut använda de olika ekosystemtjänster som levereras av UGI, inklusive gröna tak och väggar, som en klimatanpassningsåtgärd. Det skulle ge stöd för bättre stadsplanering, som integrerar kunskapsbaserad utformning av urbana gröna ytor och noggranna val av trädslag.