Uppföljning

För att få svar på om kommunen är på väg mot sina mål och hur det praktiska arbetet med planerade åtgärder går krävs att dessa följs upp regelbundet. Det är även viktigt att ta tillvara på erfarenheter från hantering av inträffade väderhändelser. Exempelvis kan skador och kostnader till följd av extremväder och lärdomar från hanteringen av händelsen vara bra att samla in och dra erfarenheter från.

Mätetal och uppföljning av mål

Kommunen använder troligen redan ett antal mätetal för att följa upp och styra sin verksamhet. Vissa av dessa kan fungera som goda mätetal även för att följa klimatanpassningsarbetet, men nya kan också behövas. Formulera i så fall ett begränsat antal sådana. Lämpliga mätetal uppfyller alla eller några av dessa kriterier:

• Mätetalen kopplar till existerande mål
• Mätetalen mäter ”rätt” saker
• Mätetalen kan (eventuellt) användas för intern och extern kommunikation
• Mätetalen uppmuntrar till lärande
• Data finns tillgängliga till en låg kostnad och arbetsinsats

Exempel på uppföljning (98 kB, pdf) Pdf, 97.7 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 97.7 kB)

Uppföljning av åtgärder

Följ upp samtliga förvaltningar och bolags åtgärder med hjälp av deras respektiveåtgärdslistor. Använd kommunens cykel för uppföljning om den fungerar även för detta, om inte fundera på hur den kan kompletteras.

Ett lämpligt tidsintervall för en uppföljning är en till två gånger per år. Koordinatorn bör göra en sammanställning av resultaten av uppföljningsarbetet från alla förvaltningar och bolag. Dessa sammanställningar kan med fördel redovisas för aktuella bolag och förvaltningar samt för arbetsgruppen och styrande politiker. De bör även användas i samband med att klimatanpassningsplanen aktualiseras. Detta för att vid behov revidera planeringen framåt utefter hur det gått hittills.

Uppföljning av extrema väderhändelser

Efter extrema händelser såsom ett skyfall, översvämning, värmebölja eller annat är det lämpligt med en uppföljning ganska snart efter det inträffade. Frågor att ta med vid en uppföljning kan vara:

• Vad inträffade?
• Var inträffade händelsen? Har detta område haft liknande händelser tidigare?
• Vad gjorde vi bra?
• Vad gjorde vi mindre bra?
• Hur kan vi förbättra oss till nästa gång?
• Påverkades någon grupp extra mycket?
• Vilka kostnader medförde händelsen? Både för kommunen och samhällsekonomiskt.

En uppföljning främjar lärande bland organisationens medarbetare och bör göras i samarbete med kommunens säkerhetssamordnare och relevanta förvaltningar.

I första hand bör existerande cykler för uppföljning, utvärdering och revidering inom kommunen följas även för denna typ av uppföljning.