Nederbörd

Nederbörd är ett meteorologiskt samlingsnamn för flytande eller fasta vattenpartiklar som faller genom atmosfären. Nederbörden har ofta en tydlig geografisk fördelning. I Sverige faller det i genomsnitt mer nederbörd på västsidan av Sydsvenska höglandet och i fjällen än vad det gör vid ostkusten.

Vattnet på jorden befinner sig i ett ständigt kretslopp. Från haven, sjöarna och marken avdunstar vatten och det bildas vattenånga. När den kommer upp i atmosfären kondenserar vattenångan och det bildas moln och nederbörd. Den nederbörd som faller över land fortsätter via marken och grundvattnet till sjöar och vattendrag på sin väg mot havet igen.

Bildningssätt

Moln består av mycket små vattendroppar, eller om molnen når tillräckligt högt i atmosfären iskristaller eller underkylda vattendroppar. Iskristallerna har en tendens att växa till på molndropparnas bekostnad och kan slå ihop sig till snöflingor. När snöflingorna blivit tillräckligt tunga faller de mot marken. De smälter sedan till regndroppar om de passerar tillräckligt varma luftlager.

I varma delar av världen bildas ibland regndroppar direkt utan att det först bildats snöflingor.

Olika typer av nederbörd

Vilken form nederbörden har när den når marken beror på vilken temperatur och fuktighet atmosfären har.

• Om snöflingorna hela tiden faller genom luftlager med minusgrader är det snö som når marken.
• Om snöflingorna faller genom luftlager med plusgrader kan snöflingorna hinna smälta till regndroppar innan de når marken. Om luften är tillräckligt torr kan dock snöfall förekomma vid flera plusgrader.
• Om snöflingorna bara delvis hunnit smälta till regndroppar kallas det snöblandat regn.
• Om snöflingorna hunnit smälta till regndroppar och sedan faller genom ett kallt luftlager närmast marken kan underkylt regn bildas. Alternativt kan regndropparna frysa till iskorn.
• Nederbördspartiklar som upprepade gånger rör sig upp och ner genom lager med underkylda molndroppar kan växa till hagelkorn.