SMHI har i uppdrag att förmedla kunskap om Sveriges sjöar och vattendrag. I varmare klimat påverkas dessa av förändrade nederbördsmönster, ökad avdunstning, blötare vintrar och en förändrad risk för både torka och översvämning. Vilka effekter som har störst påverkan, varierar mellan olika delar av landet.
Hydrologiska förändringar - från dåtid till framtid
Sveriges hydrologi har genomgått omfattande förändringar under de senaste hundra åren. Under 1800- och 1900-talet påverkades våra sjöar och vattendrag av mänskliga ingrepp som utdikningar och vattenkraftutbyggnad. Idag sätter klimatförändringarna prägel på det hydrologiska kretsloppet, med förändrade vattenflöden och förändrade mönster för nederbörd och avdunstning.
Särskilt vintertid ser vi ökad nederbörd och högre vattenflöden, medan vårfloden blir mindre och många år uteblir helt i södra Sverige. Samtidigt innebär det varmare klimatet en förlängning av växtsäsongen, vilket leder till längre perioder med lågflöden i Götaland och Svealand.
En intensifierad hydrologisk cykel i framtida klimat
I takt med att klimatet blir varmare förväntas förändringarna fortsätta och förstärkas. Vattenflödena vintertid kommer att öka i hela landet, medan snösmältningen på våren blir mindre påtaglig. Tillfällen med kraftiga regn och risk för översvämningar kommer bli vanligare i delar av landet, vilket kan få betydande konsekvenser för både samhälle och miljö.
För södra Sverige väntas fler perioder med låga flöden och torra markförhållanden under sommarhalvåret, medan Norrland kommer att få en ökning av medelvattenflödena. Dessa förändringar ställer nya krav på vattenförvaltning och anpassning för att hantera de ökade riskerna.
