Umeås klimatanpassning – grönt lärande och medborgardialog för en hållbar framtid
Umeå arbetar strategiskt med att anpassa sig till de utmaningar staden står inför i och med klimatförändringen. Genom att kombinera tekniska och naturbaserade lösningar med medborgardialog skapas robusta lösningar som även är förankrade hos medborgarna och som bidrar till en mer hållbar och rättvis stad.
Exemplet i korthet
- Inom ramen för stadsutvecklingsprojekt genomförs klimatanpassningsåtgärder. Bland annat skapas gröna och mångfunktionella stadsmiljöer för hantering av dagvatten och höga temperaturer.
- Ett starkt fokus ligger på att se till att alla kommunens medborgare har tillgång till tillgängliga, trivsamma och hälsofrämjande offentliga rum.
- Delaktighetsmetoder som workshops, konstnärliga initiativ och dialoger har gett medborgare möjlighet att bidra till lösningar på utmaningar i stadsplaneringen. Samtidigt säkerställs att fler röster hörs. Särskilt fokus har lagts på att inkludera unga och andra underrepresenterade grupper i beslutsprocesser.
Att förvalta och utveckla befintlig bebyggelse och infrastruktur samtidigt som staden växer kräver medvetenhet. Klimatförändringen påverkar förutsättningarna för stadsutvecklingen och måste tas i beaktande. När förståelsen för klimateffekternas lokala konsekvenser ökar, blir även vikten av samverkan tydligare. Detta gäller både internt inom kommunen och externt med samhällsaktörer och medborgare.
Den klimat- och sårbarhetsanalys som kommunen tog fram 2022 visar att den främsta klimatrelaterade risken i Umeå handlar om översvämning, men även ras och skred är händelser som behöver beaktas. Höga temperaturer bedömdes inte vara en lika akut fråga i dagsläget, men eftersom det som byggs idag ska stå länge är det nödvändigt att ta med värme i planeringen redan nu.
Sedan 2024 finns en klimatanpassningsstrateg på Umeå kommun. Detta ger goda förutsättningar för ett systematiskt, kommunkoncernövergripande och målorienterat arbete med klimatanpassning. Det innebär också en möjlighet att bättre integrera kommunens klimatanpassningsarbete med arbetet med minskad klimatpåverkan. Detta är ännu i sin linda men redan framträder några överlappande principer för arbetet, bland annat kopplat till rättvisa och hållbarhet.
En grönare och mer hållbar stadsmiljö
En av kommunens övergripande strategier för att växa hållbart handlar om att satsa på de offentliga rummen. Detta bottnar i insikten att en framtida förtätad stad behöver grönskande platser som är attraktiva, trygga och upplevelserika. I Umeås stadsutvecklingsprojekt samspelar sedan länge klimatåtgärder med andra mål som social hållbarhet, tillgänglighet och trivsel i den byggda miljön. Arbetet med de gemensamma ytorna präglas av en hög ambition om tillgänglighet och om att utforma gröna, mångfunktionella och hälsofrämjande miljöer för alla medborgare. Stadens gröna ytor planeras för att ge högkvalitativa vistelsemiljöer i alla stadsdelar, samtidigt som de utformas för att hantera dagvatten och bidra med svalka och biologisk mångfald. Även i dagvattenprogrammet lyfts naturbaserade lösningar fram som en prioriterad lösningskategori, inte minst på grund av deras möjlighet till mångfunktionalitet och vistelsemervärden.
– Klimatförändringen är något vi måste ta på allvar. Vi arbetar aktivt för att skapa en stad som inte bara hanterar detta, utan också skapar en bättre stadsmiljö för alla. Genom att integrera klimatanpassning i stadsutvecklingen gör vi Umeå mer hållbart, trivsamt och motståndskraftigt, säger Aleksiina Toivanen, projektledare på Gator och parker i Umeå.
Medborgardialog för en hållbar framtid
En annan av kommunens övergripande strategier slår fast att en hållbar stad bara kan byggas av dem som ska leva i den. All planering ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet - ”alla ska vara med!” Det offentliga rummet ska utvecklas så att alla kan vistas där på lika villkor. Genom dialoger och deltagarbaserade processer skapas en förståelse för invånarnas behov och perspektiv. Detta leder till bättre beslut och dessutom får besluten starkare förankring och acceptans.
Många års erfarenhet av medborgardialoger i olika stadsutvecklingsprojekt har gett en hel del lärdomar. Bland annat att det behövs en repertoar av delaktighetsmetoder för att kunna anpassa dialogform till syfte och målgrupp, och att det är värdefullt att involvera både sakkunniga och nytänkare, gärna också forskare. En annan specifik lärdom, kopplad till formaten samtal och workshop, visar på vikten att låta det finnas tid att låta svaren växa fram, framförallt med unga. Ställs öppna frågor med en förväntan om ett snabbt svar är risken att man får ett automatiskt "rätt svar" och inte ungdomens egna respons.
Dialog innebär dock att både tala och lyssna, och medborgardialogerna blir också tillfällen för kommunens tjänstepersoner att dela med sig av sin sakkompetens. Det bidrar därmed till att höja delaktighetskompetensen hos medborgarna. Både klimatfrågan och samhällsplanering blir på så sätt mer tillgängligt, personligt relevant och engagerande.
Umecom Medborgarverkstad är ett community som syftar till inkludera alla som bor i Umeå i stadens utveckling - på ett roligt sätt.
Renmarkstorget formas av medborgarnas visioner
I projektet Renmarkstorget, som handlar om ombyggnation av ett av stadens centrala torg, har kommunen inhämtat synpunkter från medborgarna. Det har dels skett via en digital enkät, men också via workshops med fastighetsägare och verksamheter runt torget. Även politiker i tekniska nämnden engagerades i en workshop. De mer än 8400 synpunkterna från dessa aktiviteter skapade en beskrivning av hur kommunmedborgarna önskade att torget skulle gestaltas, en sorts projektbeställning. Gestaltningsförslaget visar ett grönare torg med fler träd som både hanterar dagvatten och förbättrar mikroklimatet. En nedsänkt och skuggad yta med genomsläpplig mark skapar en sval samlingsplats som samtidigt bidrar till skyfallshanteringen. Planer finns på att undersöka om närliggande Umeälvens vatten kan användas för bevattning, vattenspel och fontän, vilket skulle minska belastningen på dricksvattnet.
Härnäst planeras för interaktiva workshops och samtal om det goda livet i ett klimatneutralt Umeå. Inbjudna deltagare till de två samtalsgrupperna är dels ungdomar utan särskilt uttalat klimatengagemang, och kvinnor med utländsk bakgrund. Samtalen syftar inte bara till att samla in synpunkter utan även till att skapa en känsla av gemenskap, delaktighet och framtidstro. Resultaten från samtalen kommer att ges konstnärlig gestalt och placeras ut i stadsrummet.
– Vi vill skapa samtal där människor känner sig som en del av lösningen, inte bara vara passiva mottagare av information. Det handlar om att bygga gemenskap och förståelse och ge alla en chans att påverka sin framtid, säger Ida Hillebjörk, ansvarig för medborgarengagemang i Umeå.
Detta skattefinansierade projekt planeras att börja byggas 2026. Det blir en fossilfri entreprenad, vilket är ett konkret exempel på hur fokus på klimatomställning och klimatanpassning samsas inom ett och samma projekt.
Läs mer om projektet Renmarkstorget - Umeå kommun.
Länk till annan webbplats.
Lärande – en nyckelfaktor inom både klimatomställning och klimatanpassning
Umeå kommun deltar i många större samverkansnätverk, bland annat Thriving Northern Cities, Viable Cities och NetZeroCities, för att utveckla strategier för klimatneutralitet och hållbar stadsutveckling. Erfarenheter pekar på ett stort värde av kollektivt lärande, där det inom nätverken finns både gemensamma utmaningar och problembilder som är mer typiska för det lokala klimatet och de platstypiska förutsättningarna. Ett annat sätt att ta del av andras erfarenheter, och bidra med egna, är att delta i nationella och internationella projekt. Projektet Yggdrasil – the Living Nordic City, finansierat av nordiska ministerrådet, fokuserade på 3-30-300-principen i en nordisk kontext. Från Sverige deltog Umeå och Malmö, vilket synliggjorde de olika förutsättningar för gröna urbana stadsmiljöer som gäller även inom vårt land.
3-30-300 principen
Principen 3-30-300 har tagits fram för att resonera kring hur mycket grönska en stad behöver.
Principen i korthet:
- 3 träd. Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
- 30 procent. Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
- 300 meter. Att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Källa: Naturvårdsverket
Sammanfattning
Umeå kommuns arbete med klimatanpassning visar på vikten av att kombinera tekniska och naturbaserade åtgärder med medborgardeltagande för en mer hållbar och rättvis stad. Klimatanpassningsåtgärderna behöver vara mångfunktionella och flexibla för att kunna anpassas till platsspecifika behov och förutsättningar, något som dessutom kan komma att förändras över tid. Medborgarna känner sin stad och vet hur den fungerar – eller inte fungerar - under årets alla årstider, vilket gör deras kunskap värdefull för att få till platsanpassade lösningar som fungerar både nu och i framtiden. Målet är en trivsam, fungerande och hållbar livsmiljö för alla som bor och vistas i Umeå.
