Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Hydrologi
Faktapaket
Vattenföring
Vattenföring eller vattenflöde är ett mått på hur mycket vatten som rinner i ett vattendrag. Att ha kunskap om vattenföring är viktigt för att kunna planera för vattenverksamhet, göra prognoser mm.

Vattenföring är den mängd vatten som flödar förbi i vattendraget vid en viss plats på en viss tid och beskrivs med en volym per tid, oftas med enheterna m3/s (kubikmeter per sekund) och l/s (liter per sekund).
Vattenföringen varierar över året. I norr är det högvatten i samband med snösmältning och lågvatten under vintern. I söder inträffar högvatten oftast på senhösten eller vintern i samband med regn och lågvatten på sommaren på grund av hög avdunstning.
Sjöar har en dämpande effekt på flöden och jämnar ut både flödestoppar och lågflöden eftersom en sjö kan magasinera vatten.
Mänsklig påverkan
Mänskliga aktiviteter påverkar mängden vatten i vattendragen. Den största påverkan har reglering för vattenkraftproduktion och då framför allt i de stora älvarna där en omfattande utbyggnad av dammar skett. Här sparas vatten i regleringsmagasinen från vår, sommar och höst för att utnyttjas vintertid.

Exempel på skillnad mellan reglerad och oreglerad vattenföring i ett vattendrag i norra Sverige. Blå linje visar modellerat flöde för en vattendragssträcka i Umeälvens avrinningsområde. Här syns en tydlig vårflod och ett lägre vinterflöde. Röd linje visar uppmätt vattenföring vid samma plats. Här syns en tydlig påverkan av regleringarna.
Förutom att variationerna under året har ändrats, har den totala mängden vatten i vattendragen också ändrats i flera vattendrag. Vatten leds på många håll mellan olika ytvattensystem för att så effektivt som möjligt utnyttjas i vattenmagasin och kraftverk.
Bestämning av vattenföring
SMHI har i uppdrag att observera och beskriva Sveriges hydrologi. SMHI mäter därför vattennivå vid cirka 200 sjöar och vattendrag för att räkna ut vattenföringen Dessutom samlar SMHI in data från ytterligare cirka 100 platser (till exempel kraftverk) till vårt så kallade hydrologiska grundnät.
Vid de flesta av vattenföringsstationerna räknas vattenföringen ut från sambandet mellan vattenstånd och vattenföring, via en så kallad avbördningskurva som är specifik för varje station. Avbördningskurvan tas fram genom att man utför manuella vattenföringsmätningar vid olika vattenstånd.
Det skulle bli mycket dyrt om vattenföringen mättes i alla vattendrag i landet. Därför används modeller där det inte finns mätningar. Idag används S-HYPE, för att räkna på vattenföring i landets vattendrag.
Mer i detta faktapaket
- Vattenföring
Avbördningskurva
En avbördningskurva visar sambandet mellan vattennivå och vattenflöde. Sambandet är unikt och tas fram för utvalda platser i ett vattendrag.
- Vattenföring
De högsta uppmätta flödena
De högsta flödena som uppmätts i Sverige har inträffat i större älvar vid snösmältning. Rekordflödet mättes i nedre delen av Torneälven vid Kukkola...
- Vattenföring
De svenska flödesrekorden i Torneälven
De högsta uppmätta vattenflödena i Sverige har inträffat i samband med vårfloden i Torneälven. Våren 1968 var flödet 3670 m3/s vid Kukkolankoski i ...
- Vattenföring
Modeller för att beräkna vattenföring
En modell är en förenklad beskrivning av verkligheten. På SMHI har det utvecklats två hydrologiska modeller: HBV-modellen och HYPE-modellen. Dessa ...
- Vattenföring
Vårflod
När snön och isarna smälter på våren ökar vattenmängden i såväl mark som sjöar och vattendrag. Detta fenomen brukar kallas vårflod.
Faktapaket hydrologi
Alla faktapaket inom hydrologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.