Temperatur

Lufttemperatur är ett mått på luftmolekylernas genomsnittliga rörelseenergi. Temperaturen är traditionellt en av de viktigaste parametrarna både inom klimatologin och i väderprognoser. Temperaturen kan i vissa vädersituationer variera kraftigt över ett visst bestämt område och över tiden. Då har meteorologerna ofta svårt att ange en exakt temperaturuppgift.

Lufttemperatur är ett mått på luftmolekylernas genomsnittliga rörelseenergi. Denna energi härstammar primärt från solstrålningen. Nära ekvatorn träffar solstrålarna markytan nästan vinkelrätt mitt på dagen, medan de träffar markytan med sned vinkel närmare polen. Varje ytenhet vid polerna får därför ta emot mindre solenergi jämfört med närmare ekvatorn.

Områden med mycket låga temperaturer är därför jordens poler. Sydpolen är kallare än Nordpolen. Det beror på att Sydpolen är belägen på drygt 2 800 meters höjd över havet i det inre av en kontinent, medan Nordpolen är belägen på ett istäckt hav. Medeltemperaturen för den kallaste månaden är cirka -33 grader vid Nordpolen och -60 vid Sydpolen. Medeltemperaturen för den varmaste månaden är nära noll vid Nordpolen och -28 vid Sydpolen.

Medeltemperaturen för sydligaste Sverige är omkring 0°C för den kallaste månaden och 16-17°C för den varmaste. I norra Norrlands inland är det cirka -15°C under den kallaste månaden och 12-13°C under den varmaste.

Lokala temperaturvariationer

I många svenska landskap varierar de normala års- och månadsmedeltemperaturerna högst ett par grader mellan olika delar av landskapet.

Men i landskap med höga berg och fjäll är variationen större. En tumregel är att temperaturen avtar med ungefär 0,7°C för var hundrade meter i höjdled.

Framför allt nattetid och vintertid kan temperaturvariationen med höjden vara den omvända. Det vill säga att det är kallare närmast marken än några hundra meter upp i atmosfären. Detta kallas temperaturinversion. I främst kuperad terräng finns "köldhål" där kall luft (som är tyngre än varm) kan samlas och orsaka mycket stora lokala temperaturvariationer.

Under sådana förhållanden kan det upplevas som att väderprognoserna är helt missvisande, även om prognoserna är korrekta i genomsnitt över ett större område.

Temperaturens normala variation under dygnet

I Sverige inträffar maximitemperaturen normalt klockan 13-14 svensk normaltid eller 14-15 svensk sommartid, se diagram nedan. Dygnsvariationen är mest markant under sommarhalvåret. Under vintern kan variationer i vind och molnighet ibland medföra att dygnets högsta temperatur inträffar på natten.

Minimitemperaturen inträffar strax före eller vid soluppgången under nätter med klart och lugnt väder. Men liksom när det gäller maximitemperaturen kan variationer i molnighet och vind göra att temperaturförloppet under en enskild natt avviker starkt från den ideala kurvan.

Temperaturens variation under året

Sverige har ett tempererat klimat, vilket innebär att vi har stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. De största skillnaderna mellan månadsmedeltemperaturen i januari och juli hittar man i norra Lappland öster om fjällkedjan. I till exempel Jokkmokk och Vittangi uppgick denna skillnad till 31 grader under normalperioden 1961-90.

Sett till hela världen finns den största skillnaden mellan månadsmedeltemperaturen i januari och juli i den inre delen av östra Sibirien, där den i Verchojansk uppgick till hela 62 grader i genomsnitt under normalperioden 1961-90.

Skalor och enheter

Det vanligaste måttet på temperatur är inom meteorologin grader Celcius (°C), där vatten fryser vid 0°C och kokar vid 100°C.

I USA föredrar man att i stället ange temperaturen i grader Fahrenheit (°F).

För att omvandla från grader Fahrenheit till grader Celsius så drar man först bort 32 grader, sedan multiplicerar man med 5 och dividerar med 9. Några exempel:

• -40°F=-40°C
• 32°F =0°C
• 68°F=20°C
• 86°F=30°C

I vetenskapliga sammanhang använder man ofta den absoluta temperaturskalan med enheten kelvin (K). Denna skala börjar på den absoluta nollpunkten, som ligger vid -273,15°C.

För att omvandla från kelvin till grader Celsius och vice versa drar man bort respektive lägger till 273,15.
 

• 0 K=-273,15ºC
• 273,15 K=0°C
• 373,15 K=100°C

Temperaturklimatet är inte oföränderligt

Cykliska variationer i jordens omlopp kring solen ger istider omväxlande med värmeperioder.

När inlandsisen täckte Sverige kan man säga att det var 5-10 grader kallare jämfört med idag, under vissa perioder kanske 15 grader kallare. Det betyder att södra Sverige hade under noll grader i årsmedeltemperatur.
På lite kortare tidsskala kan vi förvänta oss temperaturförändringar genom växthuseffekten.