Havet stiger
Mänsklighetens utsläpp av växthusgaser leder till ökande temperatur i atmosfären vilket i sin tur får havsnivån att stiga. De främsta orsakerna till höjningen är dels att färskvatten tillförs havet när glaciärer och inlandsisar smälter och dels att vatten utvidgar sig och tar mera plats när det värms upp.
Följden blir en global höjning av medelvattenståndet. Storskaliga regionala variationer i hur haven värms upp och hur inlandsisarnas smältning påverkar haven bidrar till att höjningen ser olika ut i olika delar av världen.
Havsnivåhöjningen syns i mätningar
Vattenståndets förändring över tid kan mätas noggrant vid stationer längs kusten. Mätningar har pågått på många platser sedan slutet av 1800-talet vid mareografer som använde en flottör fäst vid ett måttband. Moderna stationer är numera utrustade med radarsensorer och mätningar görs varje minut med stor precision. SMHI mäter tillsammans med Sjöfartsverket vattenståndet vid ett sextiotal stationer runt den svenska kusten.
Havsnivån kan också sedan början av 1990-talet mätas från satellit. Det är också satellitdata som har bidragit till att vi nu vet bättre hur snabbt inlandsisar och glaciärer smälter. Sammantaget visar mätningarna att den globala havsnivån stigit med ungefär två decimeter sedan början av 1900-talet och att hastigheten ökat markant de senaste årtiondena.
Landhöjningen är större i norr än söder
På många platser i världen märks redan idag att havsnivån stiger. På många platser i Skandinavien är höjningen inte lika märkbar tack vare landhöjningen som pågått sedan den senaste istiden., Landhöjningen motverkar havsnivåhöjningen i olika utsträckning och går som snabbast i norr. På platser där landhöjningen går mycket snabbt, exempelvis i Västerbottens kustland, kommer det dröja innan det upplevs som att havet stiger.
Utmed Götalands kuster där landhöjningen går långsammare märks havets stigning snabbare och i Skåne är det tydligt redan idag. Det är landhöjningen som är den största orsaken till att medelvattenståndets framtida förändring blir så olika längs Sveriges kust.
Havet kommer stiga under en lång tid framöver
Det senaste århundradet har det globala medelvattenståndet stigit i en ökande takt. Sedan de senaste årtiondena ökar hastigheten och höjningen går nu mer än dubbelt så snabbt som den gjorde under större delen av 1900-talet. Längs Sveriges kust har havsnivån hittills stigit i ungefär samma takt som det globala genomsnittet.
FN:s mellanstatliga klimatpanel, IPCC, presenterade rapporten AR6 Delrapport 1 – Den naturvetenskapliga grunden i augusti 2021. I rapporten redovisas bland annat uppskattningar av den framtida höjningen av det globala medelvattenståndet. Beroende på klimatpolitik och framtida utsläpp av växthusgaser visas att medelvattenståndet sannolikt kan komma att stiga med 28 till 101 centimeter till år 2100.
Det finns studier där det undersöks hur havsnivåhöjningen utanför det sannolika intervallet kan se ut och som pekar på en högre möjlig havsnivåhöjning år 2100, även om sannolikheten är lägre. IPCC bedömer att en havsnivåhöjning på 2 meter till år 2100 inte går att utesluta helt.
Viktigt är också att havsnivån kommer att fortsätta stiga under lång tid efter 2100 eftersom både uppvärmning av havet och smältning av inlandsisar är relativt långsamma processer. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter öka så riskerar vi en höjning på många meter några århundraden framåt i tiden.
Forskningen gör hela tiden framsteg och vår bild utvecklas av hur klimatet förändras när effekterna av lokal, nationell och global klimatpolitik blir tydliga. Det står dock helt klart att mänsklig aktivitet är största orsaken till havsnivåhöjningen och att vi har mycket att vinna på att så snabbt som möjligt minska utsläppen av växthusgaser.
Högvattenhändelser och extremvärden
Stormar med hårda vindar kan innebära att havsnivån tillfälligt stiger kraftigt, ibland med upp till ett par meter. Det här kan orsaka översvämningar och andra problem längs kusten. Det är skillnad på en sådan kortvarig händelse och en långsammare höjning av medelvattenståndet.
Men hur långt upp en högvattenhändelse når beror också på utgångsnivån, som är medelvattenståndet. När medelvattenståndet stiger flyttas utgångsnivån uppåt och det krävs då ett mindre bidrag från vädret för att nå samma nivåer som vi ser vid dagens högvattenhändelser. Detta gör att höga nivåer som idag uppnås ganska sällan kommer att ske mycket oftare i ett framtida klimat.
För att kunna uppskatta hur vanliga högvattenhändelser är vid en viss plats används extremvärdesanalys, som baseras på en tidsserie med vattenståndsmätningar. Ett extremvärde är ett statistiskt återkomstvärde, alltså något som beräknats återkomma med en bestämd sannolikhet, till exempel en gång var hundrade år.
Planera för framtiden
För att skydda oss mot översvämningar i framtiden måste vi ta hänsyn till både extremnivåer och medelvattenståndets förändring i vår samhällsplanering.
Konsekvenserna i kustnära områden kan bli stora eftersom bebyggelse och annan infrastruktur ofta ligger nära havet. Förutom risk för översvämning kan följderna av höga havsnivåer vara mer omfattande kusterosion, höjda grundvattennivåer och inträngning av saltvatten.
För samhällsplanering beror åtgärder på vilken typ av byggnad eller infrastruktur som planeras, objektets planerade livslängd samt vilken risk som bedöms vara acceptabel.
Boverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om samhällsplanering, byggande och förvaltning av bebyggelse. I kunskapsbanken på Boverkets hemsida kan du läsa mer om hur planering för klimataspekter såsom risk för erosion och översvämning bör göras enligt plan- och bygglagen.
Fördjupad kunskap om hur klimatförändringen påverkar havsnivåhöjningen finns på sidorna under "Vattenstånd och klimat" i rutan uppe till höger.