Högvattenhändelser i Sverige

När det blåser kraftigt in mot kusten kan vattenståndet stiga hastigt till höga nivåer. Detta inträffar i regel några gånger under varje höst och vinter och vid vissa tillfällen blir höjningen av vattenståndet extra kraftig. Även om höjningen är tillfällig kan det leda till översvämningar med mer eller mindre allvarliga konsekvenser.

Höga vattenstånd och översvämningar är naturliga företeelser som framförallt drivs av vind och lufttryck. De kan dock medföra konsekvenser för den naturliga och den byggda miljön längs våra kuster.

Idag är en relativt stor andel av Sveriges befolkning bosatt nära kusten och samhällsviktig verksamhet, vägar, företag och fastigheter finns i anslutning. När vattenståndet stiger kraftigt kan det leda till skador på egendom, infrastruktur och naturmiljöer, att föroreningar sprids eller att verksamheter avstannar. Elförsörjning, transporter och kommunikationer kan påverkas och i värsta fall kan människor komma till skada.

Högvattenhändelser vi minns

Sverige har drabbats av många svåra stormar, vissa med mycket höga vattenstånd och allvarliga konsekvenser som följd. Den kanske mest kända stormfloden, den så kallade Backafloden, inträffade i november 1872 då exceptionellt höga vattenstånd längs Skånes, Danmarks och Tysklands kuster ledde till att runt 300 människor miste livet.

Läs om Backafloden i SMHIs blogg

Någon fullt så kritisk högvattenhändelse har inte inträffat i modern tid, dock finns det ett flertal tillfällen även under senare år då vattenståndet längs Sveriges kuster stigit kraftigt med översvämningar och allvarliga konsekvenser som följd. Varför har vattenståndet blivit så högt vid dessa tillfällen och vilka konsekvenser har inträffat? Hur vanligt är det med så pass kraftiga höjningar av vattenståndet?

Sårbarhet

Höga vattenstånd inträffar relativt ofta och det är förstås inte alltid som de medför konsekvenser. Vårt samhälle är i regel anpassat efter rådande förhållanden och det är först när vattenståndet blir ovanligt högt som mer allvarliga konsekvenser inträffar. Det kan också spela in hur länge en högvattenhändelse pågår, till exempel kan det ha stor betydelse om en väg är översvämmad under ett par timmar eller under ett dygn.

I framtiden kan vår sårbarhet för kustöversvämningar öka då klimatförändringen påverkar vår exponering för översvämningsrisker längs kusterna. Medelvattenståndet är utgångspunkt för högvattenhändelserna och om medelvattenståndet stiger når också de tillfälliga översvämningarna längre upp på land.

Vattenståndet till havs mäts och övervakas

Tillsammans med Sjöfartsverket mäter SMHI vattenståndet vid ett 60-tal platser längs våra kuster. Vattenståndets utveckling övervakas också av SMHI med hjälp av meteorologiska och oceanografiska prognosmodeller. Vid tillfällen då vattenståndet till havs förväntas stiga till nivåer som kan medföra konsekvenser för samhället utfärdas varningar för högt vattenstånd för berörda områden.