Det finns många faktorer som påverkar miljötillståndet i våra omgivande hav. Övergödning, marint skräp, klimatförändringar, försurning, främmande arter, miljögifter och överfiske är bara några exempel på följder av mänsklig aktivitet som påverkar vår havsmiljö negativt. Den biologiska mångfalden, artrikedomen och diversiteten i havets ekosystem, skapar en förmåga att stå emot miljöförändringar och upprätthålla de ekosystemtjänster som haven tillhandahåller.
Syre – en livsviktig förutsättning
Syre är den viktigaste gasen i havet och nödvändig för att majoriteten av organismerna i havet ska kunna överleva. Vid ytan tillförs syre genom upptag från atmosfären och genom algers fotosyntes. Därför är det oftast gott om syre i ytvattnet. I djupvattnet och vid botten kan syre däremot vara en bristvara. Syrgas konsumeras vid nedbrytning av organiskt material som sjunker ner från ytan och påfyllning av syre till djupvattnet kan endast ske genom att nytt vatten tillförs eller då vattenkolumnen blandas om. Perioder med syrebrist i Östersjön har förekommit historiskt men idag ser vi tyvärr att utbredningen av syrefria bottnar har ökat markant.
I artikeln Syreförhållanden i havet finns mer information om hur syrgasens viktiga roll och om hur syrebrist kan uppstå.
In- och utflöden, salthalt och syreförhållanden i Östersjön har övervakats av bland annat SMHI i över 100 år. I artikeln Inflöden till Östersjön finns mer information om hur stora inflöden av salt- och syrerikt vatten till Östersjön kan uppkomma.
Näringsämnen – lagom är bäst
Även näringsämnen, särskilt kväve och fosfor, är en naturlig förutsättning för allt marint liv. Under vintern, när den biologiska produktionen är låg och vindarna blandar upp näringsrikt djupvatten, ökar halten av näringsämnen i vattenkolumnen. Koncentrationen av näringsämnen vintertid ger en uppfattning om hur mycket näring som finns tillgänglig under den kommande växtsäsongen.
Läs mer om närsalter under vintern och om koncentrationerna i olika havsområden i artikeln Närsalter vintertid.
Tillgången på näringsämnen sätter en gräns för hur stor den biologiska produktionen kan vara. Det finns ekosystem som är naturligt rika på näring, de som är näringsfattiga och allt där emellan. När alltför mycket näring tillförs i relation till ekosystemets naturliga förhållanden kallas det för övergödning. Övergödningen leder till att balansen i ekosystemet rubbas, vissa arter gynnas, andra missgynnas eller konkurreras ut och syrebrist kan uppstå.
I artikeln Övergödning av havet finns mer att läsa om hur övergödning kan uppstå och vilka problem det orsakar och i artikeln Källor till övergödning beskrivs var den ökade tillförseln av kväve och fosfor har sitt ursprung.
Många utmaningar för havsmiljön
Utöver syrebrist och övergödning finns ett stort antal andra faktorer som kan påverka miljön i våra hav negativt. Skräp, särskilt plast, i havet är ett växande problem som har fått allt mer uppmärksamhet under senare år. Undersökningar visar att det idag är framförallt privatkonsumenter som står för nedskräpningen av havet och det har uppskattats att omkring 20 000 ton skräp slängs i Nordsjön varje år. Utöver skräp påverkas havsmiljön förstås också av utsläpp av miljögifter, olja, läkemedelsrester och hormonstörande ämnen. I artikeln Skräp i havet finns mer att läsa om hur människans avfall kan påverka våra hav.
Ett annat exempel på sådant som vi människor ställer till med är överfiske. Som ordet antyder innebär det att vi helt enkelt tar upp mer fisk än populationerna och ekosystemet tål. Bestånden av fisk i Västerhavet och Östersjön har minskat dramatiskt under de senaste 100 åren och i de flesta fall anses överfiske vara den största orsaken. Även buller (oljud från exempelvis båtar färdas oerhört långt under vattnet), anläggning av bryggor och annan fysisk påverkan har en negativ effekt på fiskbestånden då det kan påverka deras reproduktion och uppväxtområden.
Klimatförändringen påverkar havsmiljön
Haven hjälper till att reglera vårt klimat genom att ta upp stora mängder värme och koldioxid från atmosfären. Men klimatförändringen har naturligtvis också en stor påverkan på livet i havet. En ökande temperatur bidrar till att syrebristen ökar. Dels eftersom kallt vatten kan lösa mer syre än varmt vatten och dels eftersom ett varmare ytvatten innebär att omblandningen av vattnet begränsas då språngskiktet, gränsen mellan varmt och kallt vatten, förstärks.
När temperaturen i haven ökar kan många organismer påverkas negativt. Dels kan hela populationer slås ut vid så kallade marina värmeböljor och dels hinner många växter och djur helt enkelt inte anpassa sig till de, i sammanhanget, snabbt stigande temperaturerna. Dessutom kan vissa av de främmande arter som bland annat transporteras hit med fartygens barlastvatten få en fördel av det varmare vattnet och konkurrera ut våra inhemska arter.
När koldioxiden i atmosfären ökar absorberas cirka 25 % av haven. Detta innebär att halten i atmosfären inte ökar lika snabbt som den annars hade gjort, men sker till en kostnad för havet. När koldioxid löses i vattnet bildas kolsyra. Detta leder dels till att vattnets pH minskar och dels till att tillgängligheten till vissa viktiga komponenter i havsvattnet förändras. Kolsyra löser upp kalk vilket får stora konsekvenser för exempelvis skaldjur och koraller som har kalk i sina skal och skelett. På senare år har denna så kallade havsförsurning blivit ett allt större hot mot havsmiljön.
Sammantaget leder klimatförändringen till att den biologiska mångfalden minskar och vissa arter kan slås ut helt. Detta kan i sin tur faktiskt innebära att klimateffekterna blir värre eftersom ett hälsosamt ekosystem, exempelvis en sjögräsäng, har förmåga att lagra stora mängder kol.
Övervakning av havsmiljön
Tillståndet i våra hav är kritiskt för de ekosystemtjänster som vi förlitar oss på från havet. Ett hållbart nyttjande av havets resurser, miljöförbättrande åtgärder och internationella samarbeten är av stor vikt för att på sikt kunna förbättra havsmiljön. För att kunna nå dit behöver vi förstås också känna till hur våra hav mår och hur tillståndet i havsmiljön utvecklas.
Havsmiljöarbetet på SMHI är en mångsidig verksamhet. SMHI utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen där vi samlar in och tillhandahåller data och information från Sveriges kust och hav. Varje månad utför vi mätningar till havs, av t ex. salthalt, näringsämnen, plankton och syrgas både i Östersjön och i Västerhavet. Tillsammans med andra nationella myndigheter arbetar vi för att skapa en förbättrad och hållbar kust- och havsmiljö.
Läs mer om SMHIs marina miljöövervakning och havsmiljöarbete på temasidan Havsmiljö i kust och hav.