Det finns olika sorters klimatextremer. En del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden.
Sett var för sig behöver de enskilda dagarna som bygger upp en sådan längre klimatextrem inte vara extrema i sig, utan det är den sammantagna effekten som blir kännbar.
Klimatextremer kan definieras utifrån att de förekommer sällan (klimatologiskt är extrema) eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår.
Olika sorters analyser
På samma sätt som det finns olika sorters klimatextremer så finns det olika vägar att beskriva och analysera dem.
- Torkindex: Perioder utan regn, har relevans för jordbruk, skogsbruk, brandrisk och vattenförsörjning. Perioder med mycket regn är kopplat till översvämningsrisker.
- Värmeindex: Perioder med temperaturer t.ex. över 25 grader, har relevans för energibehov, vattenförsörjning och hälsofrågor.
- Frostdagar: Antal dygn då temperaturen någon gång når under 0°C har betydelse för växtsäsong, snö- och isförhållanden samt energibehov.
Klimatförändringarnas påverkan
Frågan om hur extremer förändras med klimatet är väldigt viktig, eftersom dessa förutsätter förebyggande åtgärder och kan vålla stora skador. Hittills har planeringen av vårt samhälle baserats på tidigare klimatstatistik. Man har alltså gjort ett antagande om att klimatet inte förändras.
Det saknas bra kunskaper om hur extrema väderhändelser kommer att påverkas i takt med att klimatet blir varmare. Rent kvalitativt kan man säga att ju varmare det blir på jordens yta, desto mera energi finns det för avdunstning och rörelser i atmosfären av olika slag.
En varmare atmosfär kan dessutom innehålla mer vatten. Detta leder till att vattnets kretslopp kan bli häftigare, vilket möjliggör mera och häftigare regn. Varmare tropiska hav sägs i sin tur kunna leda till flera eller starkare orkaner. Dessa är dock inte beroende enbart av havsytans temperatur utan även av vindarna högre upp.
Lär dig mer om orkaner och tropiska cykloner
Att störningar skapas i atmosfären gynnas i allmänhet av skarpa skillnader, som t.ex. i gränsområdet mellan den kyliga arktiska luftmassan och de mildare sydliga luftmassorna. Denna polarfront är grogrunden till de lågtryck som i sin tur kan piskas upp till stormar på atlanten.
Vad säger klimatberäkningarna?
Klimatberäkningar ger resultat inte bara för medelvärden utan också avseende variationer och extremer. Det visar sig att extremer kan förändras på andra sätt än motsvarande medelvärden.
En annan tankeställare är att ett klimat i förändring löpande ändrar sannolikheten för extrema händelser. Händelser som vi i ett oförändrat klimat anser osannolika kan därmed bli så pass möjliga att de utgör ett hot.
På SMHIs klimatmodelleringsenhet, Rossby Centre, analyseras Klimatindex utifrån resultat från klimatmodeller och jämför olika tidsperioder för att se om de extrema väderhändelserna kan förväntas öka eller minska.
Klimatforskning vid Rossby Centre
Generellt sett för Sveriges del kan sägas att klimatscenarier visar en minskning av antalet frostdagar. Andelen riktigt kalla dagar minskar främst i norra Sverige, medan antalet dagar med högsommarvärme och förekomsten av tropiska nätter ökar för kustområdena i södra Sverige. Häftiga regn ökar för hela landet. Studierna hittills visar inte entydigt stora förändringar i kraftiga vindar.