Normaler

Meteorologer talar ofta om att avvikelsen från det normala har varit ett visst antal grader, eller att nederbördsmängden varit ett visst antal procent över eller under normalförhållandena. I denna artikel förklarar vi vad vi menar med normalförhållanden och normalperioder.

Normalvärden beskriver det genomsnittliga (eller normala) klimatet för en viss plats och tidsperiod. Tidsperioden kallas då för normalperiod. För att beskriva det genomsnittliga klimatet behöver tillräckligt långa tidsperioder användas och världsmeteorologiorganisationen WMO har därför bestämt att en normalperiod ska vara 30 år.

WMO Climatological Normals (wmo.int) Länk till annan webbplats.

Den första normalperioden var 1901-1930 och därefter har nya normalvärden tagits fram vart trettionde år. Den nya normalperioden är 1991-2020.

Med tanke på den pågående globala uppvärmningen bedömer man att  nya normalperioder hädanefter behöver uppdateras vart tionde år. Enligt internationell överenskommelse blir därför nästa normalperiod 2001-2030.

Hur används normaler, normalperioder och normalvärden?

För att beskriva det nuvarande klimatet används den senast fullbordade 30-års normalperioden, vilken är 1991-2020. Ska äldre klimatförhållanden beskrivas kan en tidigare normalperiod användas och ska klimatets förändring studeras kan olika normalperioder jämföras.

När klimatförändringen studeras används i första hand referensnormalperioden 1961-1990 som referens, enligt WMOs riktlinjer. I vissa fall kan det vara aktuellt att använda andra normalperioder, som till exempel när förindustriell tid används som referens.

Prognoser med hjälp av normalvärden

Normalvärden kan även användas som prognos om man inte har tillgång till dynamiska prognosmodeller eller annan information. En prognos som baseras på normalvärden brukar kallas klimatologisk prognos. En vanlig väderprognos för de närmaste dagarna beräknad med datormodeller har dock betydligt högre träffsäkerhet än en klimatologisk prognos.

Vilka olika normalvärden beräknas?

Normalvärden kan vara medelvärdet av till exempel månadsmedeltemperaturen eller månadsnederbörden. Normalvärden kan också gälla antal dagar med en viss nederbördsmängd under en månad, eller antalet dagar under en månad med en maximitemperatur över 25 grader.

Normalvärden kan också beskriva förekomsten av extremvärden så som maximala eller minimala temperaturen under en månad.

Definitioner

Det finns olika slags genomsnittsvärden. Den världsmeteorologiska organisationen (WMO) tar fram rekommendationer hur olika värden ska beräknas i så kallade ”Technical Regulations” och ”Guide to Climatological Practices”. 

När International Meteorological Committee möttes i Warszawa 1935 beslöt de att rekommendera att 30 år är en lämplig längd att beräkna sådana medelvärden, och att perioden 1 januari 1901 till 31 december 1930 skulle användas som den första internationella normalperioden.

Periodmedelvärden: Medel av klimatdata beräknade över en period på minst tio år som startar 1 januari ett år som slutar med siffran 1. Exempelvis 1 januari 1981 till 31 december 2000.

Normalvärden: Medelvärden beräknade för en enhetlig och relativt lång period som innehåller minst tre tioårsperioder.

Standardnormalvärden: Medelvärden beräknade för 30-års perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010, 1991–2020 och så vidare.

Vid SMHI har en övergång till perioden 1991–2020 inletts, men det kan dröja ytterligare någon tid innan samtliga parametrar hunnit beräknas.

Normalperioden 1961–1990 kommer att behållas för framtiden som referens för klimatstudier och benämns då referensnormalperiod.

Olika definitioner historiskt

SMHI har tidigare använt vissa av dessa begrepp med en delvis annorlunda betydelse. För att undvika begreppsförvirring kommer SMHI framdeles att använda WMOs definitioner. Men här ges en kort beskrivning av tidigare definitioner som hjälp om man stöter på uttrycken i äldre rapporter eller liknande.

Uttrycket periodnormaler har använts för att beskriva klimatet på platsen eller orten. Uttrycket referensnormaler har använts för normalvärden avseende stationens senaste läge. För en station med helt oförändrade mätbetingelser överensstämde enligt den här definitionen referensnormalen med periodnormalen.

Varför beräkna nya normalvärden?

Det finns flera skäl att med jämna mellanrum uppdatera normalvärden. En av de viktigaste är att medelvärden från olika länder ska kunna jämföras på ett riktigt och enkelt sätt.

Ett annat skäl att göra återkommande uppdateringar av klimatologiska medelvärden är att det kan ske förändringar på mätplatsen eller att klimatet förändras avsevärt. För många användare är det viktigt att de framtagna medelvärdena representerar mätplatsens nuvarande klimat.

Omräkning av äldre perioder retroaktivt

I samband med beräkningen av den nya normalperioden 1991-2020 gjordes även en omräkning av normalvärdena för perioden 1961-1990 med samma teknik som för 1991-2020. Det innebar dock i allmänhet ingen nämnvärd förändring av dessa värden.

Retroaktivt gjordes även en beräkning av normalvärden för perioderna 1971-2000 och 1981-2010.