De regionala prognoserna av luftkvaliteten som presenteras i webbtjänsten är den så kallade ensemblen skapad från en sammanvägning av resultaten från ett tiotal europeiska spridningsmodeller. Upplösningen motsvarar cirka 11x11 km2 stora rutor vilket innebär att halterna representerar storskaliga mönster.
Svenskt luftkvalitetsindex
I webbtjänsten illustreras föroreningshalterna med stöd av det svenska luftkvalitetsindex som också används på SMHIs Luftwebb. Dessa index ger användare översiktlig information om haltnivåerna i relation till människors hälsopåverkan.
Luftkvalitetsindexet har utvecklats av Naturvårdsverket med stöd av forskare. Naturvårdsverket har undersökt ett antal olika alternativ, studerat befintliga index från olika delar av världen och tagit hänsyn till de svenska miljökvalitetsnormerna och miljömålen för de olika nivåer som används i indexet.
Föroreningar har olika spridningsmönster
Olika luftföroreningar varierar på olika sätt i tid och rum, beroende av hur länge de kan stanna i atmosfären innan de faller ner (deponeras) eller omvandlas, och beroende av när och var de släpps ut. Olika ämnen släpps ut från olika processer och av olika sektorer, eller kan som marknära ozon och sekundära partiklar bildas i atmosfären. Av denna anledning varierar halterna i prognoskartan och tidsserien för punkter olika för olika ämnen.
Marknära ozon och små partiklar PM2,5 är relativt regionala i sin karaktär, vilket gör att de regionala prognoserna från CAMS fångar dessa haltnivåer ganska väl. I Sverige beter sig också svaveldioxid ganska regionalt, då vi generellt har väldigt små svavelutsläpp.
Däremot påverkas föroreningarna kvävedioxid och grova partiklar PM10 i hög utsträckning av lokala utsläpp, vilket gör att halterna i städer ofta är markant högre än på landsbygden. Dessa variationer fångas inte väl i en regional prognos, utan då behövs beräkningar med högre upplösning.