Det jobbar många meteorologer på SMHI, och det är bara en mindre del av dem som tar fram väderprognoser och utfärdar varningar vid svårt väder. Det finns många som arbetar som klimatforskare, medan andra jobbar med luftmiljö och analyserar hur föroreningar sprider sig i atmosfären. Vissa specialiserar sig på att vidareutveckla de prognosmodeller som ligger till grund för väderprognoserna, och SMHI har även meteorologer som tittar tillbaka på historiska data ända ner till 1700-talet och den statistik som bygger på väderobservationer.
Här nedan kan du fördjupa dig i några olika roller som meteorolog har på SMHI.
Prognosmeteorologerna tar fram prognoser och kommunicerar
Att jobba som prognosmeteorolog kan innebära allt ifrån att konsultera helikopterpiloter som ska utföra en räddningsaktion i fjällen, till att prata väder i lokalradio. Det gemensamma är att prognosmeteorologer tar fram väderprognoser och förmedlar dessa till olika kunder eller aktörer i samhället.
På SMHI finns flera olika avdelningar med prognosmeteorologer som specialiserar sig mot olika expertområden.
På vår basverksamhet jobbar meteorologer som framställa väderprognoser som bygger på olika vädermodeller. Här utfärdar man även vädervarningar ifall det exempelvis väntas kraftiga regn eller stormar. Prognoserna förmedlas via SMHIs hemsida och väderapp, i radio och sociala medier.
Våra flygmeteorologer utfärdar prognoser och varningar för flygtrafiken i Sverige. De har dagligen kontakt med piloter och flygledare runt om i landet.
Vi har även ett gäng meteorologer som tar fram skräddarsydda prognoser och varningar för olika kundgrupper som lantbrukare, byggbranschen, asfaltsläggare och snöröjare. Dessutom gör de prognoser för energibranschen och färjetrafiken i Sverige.
Observationerna visar vädret här och nu
För att våra prognosmeteorologer ska kunna ta fram en väderprognos behöver de först veta hur vädret är här och nu. Vissa meteorologer arbetar med att ta fram just dessa väderobservationer. Observationer används också till en rad andra saker som att studera vårt klimat, luftmiljö, verifiering av prognoser och mycket mer.
Dessa meteorologerna arbetar med att granska och se till att mätningarna och observationerna blir så bra som möjligt. SMHI har omkring 640 mätstationer från norr till söder som mäter och samlar in meteorologiska observationer som temperatur, vind, nederbörd och lufttryck. Många mätningar görs automatiskt, men de flesta mätningarna av till exempel nederbörd utförs manuellt av privatpersoner som har en egen liten mätstation på sin tomt.
Meteorologer på SMHI ansvarar för placeringen av mätstationerna, eftersom placeringen är viktig för att få observationer som är representativa över ett större område. Man vill exempelvis inte att mätstationer ska ligga intill stora byggnader eller tät skog, eftersom det kan påverka allt ifrån vind- till temperaturobservationerna.
Meteorologerna besöker med jämna mellanrum våra observatörer för att hålla utbildningar och för att se över mätutrustningen och kontrollera att själva observationsplatsen håller rätt standard.
All data, alltså alla observationer, granskas av meteorologerna eftersom det ibland kan smyga in mätfel.
Observationerna kan sedan användas som indata till väderprognoser, för att kartlägga och studera Sveriges klimat och för att kontrollera att det faktiskt blev det väder som våra väderprognoser visade.
Statistiken visar vädret och klimatet bakåt i tiden
På SMHI arbetar också meteorologer som sammanställer och förädlar information och statistik om väder och klimat. Detta är viktigt för att olika samhällsaktörer ska få bra beslutsunderlag.
Meteorologerna följer det aktuella väderläget och sammanfattar det per månad, säsong och år i texter, tabeller och visualiseringar som löpande publiceras på SMHIs websidor.
Meteorologerna kontrollerar kvaliteten och analyserar historiska meteorologiska observationsdata för att därmed kunna beskriva hur olika parametrar, som exempelvis temperatur och nederbörd, varierar över tid. På så sätt kan SMHI kvantifiera klimatförändringarna både historiska och i nutid.
Meteorologerna arbetar även med att svara på frågor om meteorologi och klimat från allmänheten via mejl och telefon. De deltar även i utredningar där det behövs meteorologisk expertis och svarar på remisser från departement och andra myndigheter.
Konsulter gör expertinsatser åt industrier, företag och städer
På SMHIs konsultverksamhet utför meteorologer små och stora uppdrag åt företag i ett flertal branscher, kommuner, statliga myndigheter och länsstyrelser. Uppdragen kan handla om expertinsatser inom klimat, meteorologi eller luftmiljö.
Några meteorologerna jobbar med spridningsberäkningar av luftföroreningar. Det kan handla om industrier som behöver utreda spridningen av sina utsläpp, eller kommuner som vill veta halten av luftföroreningar på en specifik gata med mycket trafik. Andra projekt handlar om att sammanställa väderstatistik till företag som ska planera när ett byggprojekt är bäst att utföra med hänsyn till vädret.
En återkommande typ av uppdrag är att beräkna hur vindklimatet i stadsmiljön blir när ett nytt höghus, ett nytt kvarter eller en stadsdel planeras. Med hjälp av en strömningsmodell som körs på kraftfulla superdatorer modelleras vinden, och då kan platser som blir extra blåsiga identifieras. På så sätt kan kunden som planerar miljöerna omkring byggnaderna välja att placera exempelvis en lekplats eller en uteservering där vindmiljön är som lugnast.
Många forskar och utvecklar meteorologin
På SMHI arbetar många meteorologer med forskning och utveckling. Här är syftet att förbättra förmågan att beskriva och förutsäga tillståndet i atmosfären. Det kan till exempel handla om att förbättra våra väderprognoser, att studera utsläpp och kemiska processer i atmosfären som påverkar vår luftkvalitet. Många forskar också inom den komplexa frågan kring klimatet och hur det kommer att förändras.
Det finns fyra huvudsakliga inriktningar för den meteorologiska forskningen på SMHI:
- Numeriska väderprognoser
- Fjärranalys med hjälp av radar och satellit
- Luftkvalitet
- Klimat
På SMHI arbetar meteorologer med att utveckla och förbättra de grundläggande prognosmodellerna som används för att förutsäga vädret. Dessa meteorologer är ofta forskarutbildade med inriktning mot dynamisk meteorologi och numeriska väderprognoser. Arbetet kräver först och främst goda kunskaper och insikter i hur atmosfären fungerar, men också omfattande kunskaper i datorprogrammering och handhavande av stora och komplexa datorprogram som körs på kraftfulla superdatorer.
Numeriska vädermodeller ligger till grund för de väderprognoser som SMHI presenterar. Det är matematiska modeller som med hjälp av fysikaliska lagar beräknar hur vädret kommer att utvecklas. Modellerna utgår ifrån ett initial-tillstånd, alltså hur vädret är här och nu, för att sedan beräkna hur det kommer att förändras framöver. Ju bättre beskrivning vi har av det aktuella väderläget, desto bättre blir väderprognoserna.
Meteorologer arbetar också med att utveckla förbättrade metoder för att verifiera prognoserna, alltså för att se om prognoserna blev rätt eller inte.
En stor del av arbetet sker i olika internationella samarbeten, och då framförallt i nordiska och europeiska nätverk. Länder samarbetar eftersom arbetet och datorkraften som behövs är alltför omfattande för vad ett enskilt land klarar av.
SMHI är en stor användare av fjärranalysdata, alltså observationer som görs på avstånd utan att vara i direkt fysisk kontakt med det som observeras. Många olika instrument används som till exempel radar och satelliter.
Användningsområdet för dessa observationer är oerhört stort och används inom hela SMHI, d.v.s. inte bara av meteorologer utan även av våra hydrologer och oceanografer som studerar vatten på land och i haven. Forskarna arbetar ständigt med att förbättra och utveckla metoderna för att utvinna så mycket information från observationerna som möjligt, och med att använda observationsdata för olika typer av analyser och för att förbättra väderprognoserna.
Men hjälp av radar kan meteorologerna se var det faller nederbörd, hur kraftig nederbörden är och om det är regn, snö eller hagel.
Satelliter som snurrar kring vår jord ger oss en massa information som till exempel hur molnigheten ser ut, utbredningen av is ute till havs och algblomning i haven.
Information från radar och satellit är viktiga för att förbättra initial-tillståndet, alltså det aktuella väderläget som används av vädermodellerna för att förutsäga det kommande vädret. Observationerna kan även användas för att i efterhand verifiera hur bra våra väderprognoser stämde.
Fjärranalys kan även användas inom klimat- och miljöövervakning. Man kan exempelvis studera förändringen av moln och temperatur över en längre tid. Det går även att detektera och analysera luftföroreningar och växthusgaser.
Ren luft är en förutsättning för att människors hälsa och för att djur, växter och kulturvärden inte ska skadas. Ökad kunskap om de fysikaliska och kemiska processer som påverkar spridningen av luftföroreningar är därför viktigt för förståelsen av dagens och framtidens luftkvalitet.
Meteorologer inom SMHIs luftmiljöforskning arbetar med ett brett spektrum av frågeställningar kring luftmiljö relaterade till utsläpp skapade av oss människor, men även naturliga ämnen. Frågeställningarna berör olika konsekvenser, såsom hälso- och kostnadseffekter, klimatförändringar, försurning och övergödning.
Forskningen om luftmiljö på SMHI handlar i huvudsak om modellering och dataanalys av atmosfärisk transport, utsläpp, kemisk- och fysikalisk omvandling samt deposition (nedfall) av luftföroreningsämnen. Meteorologerna på SMHI utvecklar numeriska modeller och gör beräkningar på olika geografiska skalor, allt från den lokala skalan med enskilda gator i städer – till studier över hela kontinenter!
På SMHI arbetar en växande skara meteorologer med att beskriva och förstå både Sveriges och jordens klimat. Med hjälp av en stor mängd observationsdata och olika datorbaserade modellverktyg försöker man få en bild av hur klimatet historiskt har förändrats, och hur det kan kommer att förändras i framtiden. Detta är av central betydelse för hela samhället med tanke på de oroväckande pågående klimatförändringarna som vi allt oftare blir påminda om.
Vi arbetar ofta i internationella grupperingar eftersom klimatet är en global företeelse och berör oss alla. En viktig del är att delta i det arbete som utförs av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). IPCC är ett FN-organ med uppgift att utvärdera vetenskapen relaterad till klimatförändringar. Detta görs bland annat genom att bidra till de regelbundet återkommande vetenskapliga utvärderingarna av tillståndet hos jordens klimat. SMHI är IPCC:s kontaktpunkt i Sverige.
Forskare på SMHI agerar också som expertorgan i klimatfrågor för att bistå riksdag, regering och samhället i övrigt med kunskapsunderlag.