Poddavsnitt
Regn engagerar. Några tycker att det är mysigt medan andra tycker att det är ruggigt. Oavsett vad du tycker så får du i det här avsnittet bland annat reda på hur regn bildas, varför regn kan vara så olika och när det regnar som mest. Och du får också reda på vad blodregn är. Den som svarar på alla frågor om regn är meteorologen Linnea Rehn Wittskog. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Linnea.
Tack så mycket.
Igen ska vi säga för du har varit med några gånger. Idag ska vi prata om någonting jag tror engagerar och det är regn. Hur bildas regn?
Regn bildas i moln och moln består i sin tur av små vattendroppar som också kallas för molndroppar. När molndropparna i molnet slås samman blir de efterhand större och tyngre och till slut faller de ner från molnet i form av regn. Men på våra breddgrader består moln oftast av både iskristaller och vattendroppar. De här vattendropparna är oftast underkylda, alltså att de egentligen är i flytande form fast de är i minusgrader. I alla fall, de här iskristallerna och molndropparna brukar slås samman till större iskristaller. Till slut växer de sig till snöstjärnor som i sin tur klumpas ihop till större snöflingor. Till slut blir de så tunga att de faller ner mot marken. Man kan tänka att varje regnskur som vi har på sommaren har börjat högt upp i molnet som ett snöoväder.
Nu ser inte människor med mig och ser helt förvirrade ut. Vi skulle prata om regn och nu pratar du om snö. Så det hinner smälta på vägen ner?
Ja, precis. På sommaren så hinner den ju det.
För att det är varmt i luften?
Exakt. Men det är just att uppe i molnen där är det ju så himla kallt. Så där börjar faktiskt all vår nederbörd som vi har på våra breddgrader i form av snö. Men på vägen ner när det faller från molnet så faller det ju genom ett skikt med varm luft och då smälter det och blir regn.
Nu är jag inte lika förvirrad längre. Nu är jag med i matchen. Bra. Min andra fråga var egentligen att vad är det för skillnad mellan regn och snö och kanske hagel och sånt nederbörd? Nederbörd är ju det som kommer från himlen. Men då är det dels temperaturer. Finns det något annat som skiljer de här åt?
Alltså egentligen skillnaden mellan regn och snö är ju bara att regn är vatten i flytande form och snö är vatten i fast form. Snöflingor bildas ju genom iskristaller i molnen som klumpas ihop. Och som sagt då, allt regn vi har i Sverige har ju startat som snö till en början. Men just hagel, det bildas på ett litet annorlunda sätt. Den bildas i sådana här cumulonimbus-moln, bymoln eller åskmoln som vi också kallar det för. Och det bildas då i sådana moln som innehåller mycket sådana här underkylda vattendroppar. Om en snöflinga i molnet kolliderar, alltså krockar med en underkyld vattendroppe, då fryser den på. Och så blir det liksom ett hagelkorn, man får liksom en ishinna runt den här snöflingan. Och i ett sånt här moln, bymoln, åskmoln, så är det väldigt kraftiga vindar så att det här lilla hagelkornet kan åka upp och ner flera gånger och på sin väg i molnet krocka med fler och fler underkylda droppar så att det liksom bygger på och bygger på och bygger på det här lilla hagelkornet. Och till slut så kommer det vara för tungt så att vindarna inte orkar hålla hagelkornen uppe och då faller de ner då till marken.
Just det, men regn är inblandat där?
Ja, det kan man väl säga.
Regn kan ju vara väldigt olika. Ibland så går man ut, det regnar, man blir sjöblöt direkt. Ibland så är det där onödiga regnet som jag kallar det, där det bara känns som att någon sprejar en lite i ansiktet med en vattenflaska där man känner så här, vad tillför det här regnet egentligen? För regn är ju faktiskt, det ska vi vara noga med att säga, att även om man kan tycka att regn är tråkigt så är det ju väldigt, väldigt viktigt för naturen och för att saker och ting ska fungera. Men de här sprejflaskregnet, vad är det som avgör storleken? För jag antar att det är storleken på regndropparna då. Vad är det som avgör storleken på regndropparna?
Ja men det är ganska, det finns lite olika saker som avgör hur stora regndroppar blir. Dels är det lite hur de har bildats i molnet, hur mycket vatten det finns i molnet och sen också hur förhållandena i luften ser ut sen när själva regndroppen har lämnat molnet och faller mot marken. Men om vi börjar i molnet, om det finns mycket regn eller förlåt mycket vatten i molnet, då finns det liksom goda förutsättningar för att en droppe ska kunna växa sig stor. Men då krävs det också då tillräckligt kraftiga uppvindar i molnet för att de här regndropparna ska hållas kvar i molnet och kunna växa sig stora. Men blåser det för mycket, då kan faktiskt vinden också slå sönder vattendropparna så att de blir mindre. Och när vi väl har en stor vattendroppe som faller från molnet så kan det också splittras upp när det faller genom luften. Luftmotståndet blir då alltså större än själva ytspänningen som håller samman vattendroppen och då kan det också göra att det splittras upp. Men man kan väl tänka lite generellt så här, har vi liksom bymoln, åskmoln med ganska mycket vind och energi och vatten och fukt i molnet, ja men då kan vi få stora regndroppar. Har vi lite plattare, tunnare moln, vintertid i lite lägre temperaturer, då brukar regndropparna inte vara lika stora.
Det är då någon står och sprejar med en sprejflaska.
Ja, precis.
Det regnar på tvären kan man höra. Kan det regna på tvären?
Nja, alltså allt regn skapas ju uppe i molnen och faller ner mot oss. Men blåser det mycket så kan det ju kännas som att det regnar på tvären.
När på året regnar det som mest? För min del tänker jag att på hösten känner jag att då är det regnigt och ruggigt. Är det då det regnar som mest?
Man vill ju gärna tro det och det är många som tror det. Jag trodde själv länge att det var så. Men om man ser just till mängden, alltså när det kommer som mest regn i antal millimeter, då är det faktiskt på sommaren. Då vi har de här kraftiga regnskurar och skurar, då finns det liksom mycket vattentillgång i atmosfären då som kan ramla ner. Men om man kollar på antalet dagar när det regnar som mest, då är det faktiskt på vintern.
Och nu faller ju hela min världsbild nästan. Nej, men min årstidsbild lite så. Så flest regndagar på vintern, men det betyder ju inte att det regnar som mest. Volymmässigt som mest på sommaren.
Ja, precis. Och på vintern då kanske det egentligen inte är regn det handlar om, utan snöfall också. Ja, just det.
Och det är ju det som blir regn på sommaren, lärde jag mig precis i början på det här avsnittet. Du pratade lite om underkylt regn i början, för jag kör ju bil och då kan jag ju få varningen att ja, var försiktig nu för nu är det underkylt regn. Vad innebär det?
Ja, men underkylning det innebär att vattnet i regndropparna inte har frusit fast den temperaturen är under noll grader. Och det kan hända när man liksom har. Säg att jag har ganska kall en kall vinterdag, men så är det varmare luft. Jag har en varm front som är på väg in över landet och då när den här varmare luften drar in över Sverige, då lägger den sig över den kalla luften så att vi har varm luft högt upp i atmosfären och kall luft under den varma luften. Och om det då regnar eller snöar då liksom smälter först snön i det här varma lagret med luft som vi har. Men sen så kommer ju regnet då att falla genom ett lager med kall luft. Och då om det här kallluftslagret inte är jättetjockt så hinner liksom regnet inte övergå i snö eller frysa till utan det förblir i flytande form fast det är minusgrader. Men direkt då det träffar till exempel din vindruta eller vägen då fryser det till is.
Så att man upplever ändå regnet men det fryser till is när det når det ännu kallare.
Ja, när det får kontakt med kalla marken eller så.
Så man får se det som olika skikt. Först det här molnet, snö, varmt har vi ett skikt, smälter, kommer ett skikt med kallt, hinner bli kallt men inte tillräckligt kallt och sen kommer det ner till marken där det troligtvis är ännu kallare, då fryser det, det blir underkylt. Så vi ser det som regn men så fort det kommer i kontakt med någonting så blir det svinhalt.
Exakt så. Väldigt lurigt och trafikfarligt.
En typ av regn som låter både så otroligt spännande men också ganska hemskt faktiskt är blodregn. Och det vill jag att du berättar mer om. Vad är det här blodregn? Det är ju ändå så fascinerande men ändå lite läskigt.
Det låter ju väldigt läskigt och det låter nästan som något bibliskt domedags.
Lite övernaturligt domedags, lite zombieapokalyptiskt.
Ja, precis så. Men det är inte så farligt som det låter. Egentligen så är det helt vanligt regn men det har färgats av sand eller stoftpartiklar så att den har fått den här röda nyansen. Vanligast är det väl att det uppstår i samband med kraftiga sandstormar över till exempel Sahara. I de här sandstormarna så kastas sand och stoft högt upp i atmosfären. Sen kan de här partiklarna transporteras med luftströmmar upp över Europa och sen faller det ner i samband med regn. Och det kanske är ganska sällan som man upplever själva regnet som rött utan det kanske är mer att man kan se spår av det efteråt i form av brunröda prickar på ljusa ytor.
Det är himla häftigt ändå. Men Sahara är ju väldigt långt ifrån Sverige. Hur vanligt är det här i Sverige? Hinner sanden färdas så långt eller hinner det droppa av på vägen? Europa är ju ganska stort också.
Ja men precis. Det finns väl ingen riktig statistik på hur ofta en blodregn förekommer i Sverige men ändå någon gång per år så där. Vanligast är det ju såklart nära Sahara, alltså kring Medelhavsländerna och så där. Men det händer att den här sanden kan transporteras långt norrut och till Sverige. Men när det väl har kommit hit så är det oftast ganska låga koncentrationer då.
Och det är inte farligt på något sätt den här typen av regn?
Nej, här i Sverige så blir det ju aldrig farligt för att det är så låga koncentrationer. Men det kan faktiskt orsaka andra problem kring Medelhavsländerna i form av besvärlig smog. Alltså att man har dimma och mycket partiklar samtidigt. Då kan det faktiskt bli hälsofarligt för det är inte hälsosamt att andas in mycket partiklar.
Finns det andra färger på regn?
Ja, men man har väl sett rapporter på både gult och svart och grönt regn. Och det behöver inte bara vara sand och stoftpartiklar som färgar regnet utan även alger kan färga regn.
Det finns en hel del att säga om regn och jag tror nog att du har sagt ganska mycket. Jag har fått en massa nya kunskaper kring just regn och att det regnar inte mest på hösten i alla fall. Tack för att du ville prata regn med mig. Tack själv.
Regn engagerar. Några tycker att det är mysigt medan andra tycker att det är ruggigt. Oavsett vad du tycker så får du i det här avsnittet bland annat reda på hur regn bildas, varför regn kan vara så olika och när det regnar som mest. Och du får också reda på vad blodregn är. Den som svarar på alla frågor om regn är meteorologen Linnea Rehn Wittskog. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Linnea.
Tack så mycket.
Igen ska vi säga för du har varit med några gånger. Idag ska vi prata om någonting jag tror engagerar och det är regn. Hur bildas regn?
Regn bildas i moln och moln består i sin tur av små vattendroppar som också kallas för molndroppar. När molndropparna i molnet slås samman blir de efterhand större och tyngre och till slut faller de ner från molnet i form av regn. Men på våra breddgrader består moln oftast av både iskristaller och vattendroppar. De här vattendropparna är oftast underkylda, alltså att de egentligen är i flytande form fast de är i minusgrader. I alla fall, de här iskristallerna och molndropparna brukar slås samman till större iskristaller. Till slut växer de sig till snöstjärnor som i sin tur klumpas ihop till större snöflingor. Till slut blir de så tunga att de faller ner mot marken. Man kan tänka att varje regnskur som vi har på sommaren har börjat högt upp i molnet som ett snöoväder.
Nu ser inte människor med mig och ser helt förvirrade ut. Vi skulle prata om regn och nu pratar du om snö. Så det hinner smälta på vägen ner?
Ja, precis. På sommaren så hinner den ju det.
För att det är varmt i luften?
Exakt. Men det är just att uppe i molnen där är det ju så himla kallt. Så där börjar faktiskt all vår nederbörd som vi har på våra breddgrader i form av snö. Men på vägen ner när det faller från molnet så faller det ju genom ett skikt med varm luft och då smälter det och blir regn.
Nu är jag inte lika förvirrad längre. Nu är jag med i matchen. Bra. Min andra fråga var egentligen att vad är det för skillnad mellan regn och snö och kanske hagel och sånt nederbörd? Nederbörd är ju det som kommer från himlen. Men då är det dels temperaturer. Finns det något annat som skiljer de här åt?
Alltså egentligen skillnaden mellan regn och snö är ju bara att regn är vatten i flytande form och snö är vatten i fast form. Snöflingor bildas ju genom iskristaller i molnen som klumpas ihop. Och som sagt då, allt regn vi har i Sverige har ju startat som snö till en början. Men just hagel, det bildas på ett litet annorlunda sätt. Den bildas i sådana här cumulonimbus-moln, bymoln eller åskmoln som vi också kallar det för. Och det bildas då i sådana moln som innehåller mycket sådana här underkylda vattendroppar. Om en snöflinga i molnet kolliderar, alltså krockar med en underkyld vattendroppe, då fryser den på. Och så blir det liksom ett hagelkorn, man får liksom en ishinna runt den här snöflingan. Och i ett sånt här moln, bymoln, åskmoln, så är det väldigt kraftiga vindar så att det här lilla hagelkornet kan åka upp och ner flera gånger och på sin väg i molnet krocka med fler och fler underkylda droppar så att det liksom bygger på och bygger på och bygger på det här lilla hagelkornet. Och till slut så kommer det vara för tungt så att vindarna inte orkar hålla hagelkornen uppe och då faller de ner då till marken.
Just det, men regn är inblandat där?
Ja, det kan man väl säga.
Regn kan ju vara väldigt olika. Ibland så går man ut, det regnar, man blir sjöblöt direkt. Ibland så är det där onödiga regnet som jag kallar det, där det bara känns som att någon sprejar en lite i ansiktet med en vattenflaska där man känner så här, vad tillför det här regnet egentligen? För regn är ju faktiskt, det ska vi vara noga med att säga, att även om man kan tycka att regn är tråkigt så är det ju väldigt, väldigt viktigt för naturen och för att saker och ting ska fungera. Men de här sprejflaskregnet, vad är det som avgör storleken? För jag antar att det är storleken på regndropparna då. Vad är det som avgör storleken på regndropparna?
Ja men det är ganska, det finns lite olika saker som avgör hur stora regndroppar blir. Dels är det lite hur de har bildats i molnet, hur mycket vatten det finns i molnet och sen också hur förhållandena i luften ser ut sen när själva regndroppen har lämnat molnet och faller mot marken. Men om vi börjar i molnet, om det finns mycket regn eller förlåt mycket vatten i molnet, då finns det liksom goda förutsättningar för att en droppe ska kunna växa sig stor. Men då krävs det också då tillräckligt kraftiga uppvindar i molnet för att de här regndropparna ska hållas kvar i molnet och kunna växa sig stora. Men blåser det för mycket, då kan faktiskt vinden också slå sönder vattendropparna så att de blir mindre. Och när vi väl har en stor vattendroppe som faller från molnet så kan det också splittras upp när det faller genom luften. Luftmotståndet blir då alltså större än själva ytspänningen som håller samman vattendroppen och då kan det också göra att det splittras upp. Men man kan väl tänka lite generellt så här, har vi liksom bymoln, åskmoln med ganska mycket vind och energi och vatten och fukt i molnet, ja men då kan vi få stora regndroppar. Har vi lite plattare, tunnare moln, vintertid i lite lägre temperaturer, då brukar regndropparna inte vara lika stora.
Det är då någon står och sprejar med en sprejflaska.
Ja, precis.
Det regnar på tvären kan man höra. Kan det regna på tvären?
Nja, alltså allt regn skapas ju uppe i molnen och faller ner mot oss. Men blåser det mycket så kan det ju kännas som att det regnar på tvären.
När på året regnar det som mest? För min del tänker jag att på hösten känner jag att då är det regnigt och ruggigt. Är det då det regnar som mest?
Man vill ju gärna tro det och det är många som tror det. Jag trodde själv länge att det var så. Men om man ser just till mängden, alltså när det kommer som mest regn i antal millimeter, då är det faktiskt på sommaren. Då vi har de här kraftiga regnskurar och skurar, då finns det liksom mycket vattentillgång i atmosfären då som kan ramla ner. Men om man kollar på antalet dagar när det regnar som mest, då är det faktiskt på vintern.
Och nu faller ju hela min världsbild nästan. Nej, men min årstidsbild lite så. Så flest regndagar på vintern, men det betyder ju inte att det regnar som mest. Volymmässigt som mest på sommaren.
Ja, precis. Och på vintern då kanske det egentligen inte är regn det handlar om, utan snöfall också. Ja, just det.
Och det är ju det som blir regn på sommaren, lärde jag mig precis i början på det här avsnittet. Du pratade lite om underkylt regn i början, för jag kör ju bil och då kan jag ju få varningen att ja, var försiktig nu för nu är det underkylt regn. Vad innebär det?
Ja, men underkylning det innebär att vattnet i regndropparna inte har frusit fast den temperaturen är under noll grader. Och det kan hända när man liksom har. Säg att jag har ganska kall en kall vinterdag, men så är det varmare luft. Jag har en varm front som är på väg in över landet och då när den här varmare luften drar in över Sverige, då lägger den sig över den kalla luften så att vi har varm luft högt upp i atmosfären och kall luft under den varma luften. Och om det då regnar eller snöar då liksom smälter först snön i det här varma lagret med luft som vi har. Men sen så kommer ju regnet då att falla genom ett lager med kall luft. Och då om det här kallluftslagret inte är jättetjockt så hinner liksom regnet inte övergå i snö eller frysa till utan det förblir i flytande form fast det är minusgrader. Men direkt då det träffar till exempel din vindruta eller vägen då fryser det till is.
Så att man upplever ändå regnet men det fryser till is när det når det ännu kallare.
Ja, när det får kontakt med kalla marken eller så.
Så man får se det som olika skikt. Först det här molnet, snö, varmt har vi ett skikt, smälter, kommer ett skikt med kallt, hinner bli kallt men inte tillräckligt kallt och sen kommer det ner till marken där det troligtvis är ännu kallare, då fryser det, det blir underkylt. Så vi ser det som regn men så fort det kommer i kontakt med någonting så blir det svinhalt.
Exakt så. Väldigt lurigt och trafikfarligt.
En typ av regn som låter både så otroligt spännande men också ganska hemskt faktiskt är blodregn. Och det vill jag att du berättar mer om. Vad är det här blodregn? Det är ju ändå så fascinerande men ändå lite läskigt.
Det låter ju väldigt läskigt och det låter nästan som något bibliskt domedags.
Lite övernaturligt domedags, lite zombieapokalyptiskt.
Ja, precis så. Men det är inte så farligt som det låter. Egentligen så är det helt vanligt regn men det har färgats av sand eller stoftpartiklar så att den har fått den här röda nyansen. Vanligast är det väl att det uppstår i samband med kraftiga sandstormar över till exempel Sahara. I de här sandstormarna så kastas sand och stoft högt upp i atmosfären. Sen kan de här partiklarna transporteras med luftströmmar upp över Europa och sen faller det ner i samband med regn. Och det kanske är ganska sällan som man upplever själva regnet som rött utan det kanske är mer att man kan se spår av det efteråt i form av brunröda prickar på ljusa ytor.
Det är himla häftigt ändå. Men Sahara är ju väldigt långt ifrån Sverige. Hur vanligt är det här i Sverige? Hinner sanden färdas så långt eller hinner det droppa av på vägen? Europa är ju ganska stort också.
Ja men precis. Det finns väl ingen riktig statistik på hur ofta en blodregn förekommer i Sverige men ändå någon gång per år så där. Vanligast är det ju såklart nära Sahara, alltså kring Medelhavsländerna och så där. Men det händer att den här sanden kan transporteras långt norrut och till Sverige. Men när det väl har kommit hit så är det oftast ganska låga koncentrationer då.
Och det är inte farligt på något sätt den här typen av regn?
Nej, här i Sverige så blir det ju aldrig farligt för att det är så låga koncentrationer. Men det kan faktiskt orsaka andra problem kring Medelhavsländerna i form av besvärlig smog. Alltså att man har dimma och mycket partiklar samtidigt. Då kan det faktiskt bli hälsofarligt för det är inte hälsosamt att andas in mycket partiklar.
Finns det andra färger på regn?
Ja, men man har väl sett rapporter på både gult och svart och grönt regn. Och det behöver inte bara vara sand och stoftpartiklar som färgar regnet utan även alger kan färga regn.
Det finns en hel del att säga om regn och jag tror nog att du har sagt ganska mycket. Jag har fått en massa nya kunskaper kring just regn och att det regnar inte mest på hösten i alla fall. Tack för att du ville prata regn med mig. Tack själv.
När en halo uppstår runt solen kommer din blick troligtvis dras till den. Men om du fokuserar om så kommer du kunna se en molntyp som faktiskt ger upphov till halos, nämligen Cirrostratus eller slöjmoln som de också kallas. I det här avsnittet berättar SMHI-meteorologen Max Schildt mer om molntypen och han bjuder också med oss på en promenad i molnet och lite fun facts. Välkommen till SMHI-podden och serien FenomenFredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Max.
Tack så mycket Priya.
Du jobbar ju som meteorolog på SMHI. Vad var det som fick dig att vilja bli meteorolog?
Kärleken till den här typen av naturfenomen som jag får tillfälle att förklara i det här avsnittet.
Ja, och det är ju faktiskt ett ganska häftigt fenomen som vi ska prata om som har med moln att göra. Vi pratar ju om moln i ett annat avsnitt, men kan du bara snabbt sammanfatta vad ett moln är?
Ja, alltså lufthavet är ju ständigt i rörelse och med de här rörelserna så rör sig också luftens fukt mellan olika faser. Från vattenånga till kondenserade droppar och sen så fryser det till iskristaller. Ibland hör jag att folk påstår att moln består av vattenånga, men egentligen så är ju vattenånga osynligt. Och moln är ju ytterst synliga, eller hur?
Ja, det tycker jag väl. Men alltså så här, vi bor ju i Sverige. Här är ju moln frekvent förekommande.
Ja, men precis. Och molnen består alltså av pyttesmå vattendroppar. De är ungefär en miljon gånger mindre än regndroppar, så de är jättesmå. Men de kan också bestå av iskristaller eller en blandning av båda.
Och molntypen du ska prata om idag låter ju nästan lite magiskt. Inte om man säger det på latin, för nu ska jag säga det. Cirrostratus låter ju kanske inte lika magiskt som molnslöjor. Vad är det och varför är de så speciella?
Ja, ni som har lyssnat på det här andra molnavsnittet, ni vet ju att det finns tio huvudmoln slag. Och Cirrostratus är ett av de här huvudmolnslagen. Det är ett högt molnslag som befinner sig på 5-13 kilometer upp i atmosfären. Så Pia, tror du att Cirrostratusmolnen består av vattendroppar, iskristaller eller en blandning av både och?
Oj. Jag är ju då inte meteorolog, jag är kommunikatör. Jag säger både och.
Ja, men det skulle man kunna tro. De medelhöga molnen brukar bestå av en blandning av både och. Men de höga molnen är oftast iskristaller. Just de här iskristallerna gör att de här molnen, Cirrostratus, skapar förutsättningar för ljusfenomen som halos. De här stora vackra regnbågsringarna som bildas runt solen ibland. Det gör också att man ganska lätt kan skilja Cirrostratus från den här medelhöga klassen Altostratus som består av en blandning av iskristaller och vattendroppar och därför inte ger upphov till ljusfenomen som halos. Och en annan sak med höga moln som Sirustratus som jag älskar, det är hur långsamt de rör sig över himlen. Det är liksom som att de hade all tid i världen. Men de bedrar. För att på den här höjden så kan det blåsa så starkt som 200 kilometer i timmen så de är lika snabba som snabbtåg där uppe. Och sen så ser de ut att liksom, ja men de går bara så långsamt över himlen för att de är så himla långt borta och vi ser en så stor del av himlen på den höjden.
Ja och det är ju det här som blir så konstigt i huvudet när du säger 200 kilometer i timmen. Det är ju som ett snabbtåg. Och det vet man ju om man står på en perrong och det bara blåser förbi och då kör de inte ens i 200.
Nej, precis.
Men så tittar man upp och så ser man hur de bara glider iväg.
De bara glider förbi.
Ja och de går så snabbt men det är för att de är så högt upp.
Ja precis.
Om vi leker med tanken att vi kan ta oss upp till ett Cirrostratus-moln. Ja. Du hör hur jag hela tiden också Cirrostratus-moln.
Men det blir så lätt tänker jag med latinet.
Ja, absolut. Vi åker upp till ett sånt och sen så får vi möjligheten att promenera runt i det. Hur skulle det vara?
Ja, som sagt så består de ju av iskristaller och så rör de sig med de här starka vindarna så det skulle väl vara lite som att promenera runt i en snöstorm.
Jag kan säga i 200 kilometer i timmen.
I 200 kilometer i timmen, ja.
Kan man se de här molnen när som helst på året eller är det främst på våren eller hösten eller finns de jämt? Inte jämt men.
Ja, man kan se dem när som helst på året och det vanligaste läget som man kan se dem är i anslutning till varmfronter. Så de här molnen bildas när varm luft pressas upp över kall luft och så kondenserar de här små molndropparna och så fryser de. Och därför kan de här Cirrostratusmolnen också vara ett tecken på att regn är på väg. Så jag har faktiskt lite fun fact enligt bondepraktikan och vad bondepraktikan säger om de här molnen.
Ja, och då måste du förklara vad det är för någonting innan vi.
Ja, just det, bondepraktikan. Det är en kalender som varslar om olika väderhändelser och den är i allra högsta grad anekdotisk. Men ibland har den sina poänger och enligt bondepraktikan så varslar halos om regn. Och eftersom att halos som vi vet uppstår i Cirrostratus som ofta kommer i framkanten på varmfronter. Så har ju faktiskt bondepraktikan i praktiken rätt om att halos kan vara en indikation på att regn är på väg.
Okej, och som meteorolog då? Tänker du så här, men det stämmer.
Ja, det är ett ganska vanligt sätt att se att nu kommer det nog en varmfront. Man ser de här Cirrostratusen och sen så gradvis så blir de tjockare och så förvandlas de till altostratus. Och så blir de här lägre blandningarna av iskristaller och vatten och sen så till slut vattenmolnen de lägsta.
Ett sidospår här, bara för det. För du älskar ju moln, eller just det här molnet, molnslöjor. Är du så pass yrkesskadad så att du kan titta upp mot himlen, se ett moln och tänka Cirrostratus, det kan bli regn?
Ja, det är så jag brukar tänka när jag ser Cirrostratus. Jag bara, åh Cirrostratus, jag undrar om det kommer tjockare moln under och så får vi väl se om det blir mulet om några timmar. Då kanske regn är på väg. Eller snöfall beroende på tid på året.
Ja, och det leder mig in på nästa fråga då. För man kan ju märka lite grann så här i temperaturer, om det är molnigt, kan solen lysa igenom eller inte lysa igenom så blir det ju mindre eller mer varmt, mer eller mindre varmt. Hur är det med de här molnslöjorna? För jag tycker på ordet så är det ändå så här, det är en slöja, det är inte så tjockt utan, ja men en slöja, det är skirt och det kan fortfarande vara jättevarmt. Samtidigt som det är ett kallt moln, känns det ju som.
Ja, precis. Men vi befinner oss ju inte i snöstormen, Cirrostratus, utan vi är ju här nere. Så det är ju ett kallt moln. Man kan säga att moln generellt fungerar som täcket om natten. Och det vore ju kallare utan att ha ett täcke på natten, eller hur? Så moln jämnar ut den här temperaturvariationen som vi har under dygnet. Den kyler ner på dagen när den skymmer solen och så värmer den upp om natten för att den hindrar jorden från att tappa värme ut i rymden. Så den håller liksom värmen kvar. Och molnslöjor, de är ju högt upp. Nästan alltid är de tunna som du beskriver dem. Och därför stoppar de ju också solens strålar och hindrar jordvärmen från att fly ut i rymden om natten, men inte i lika stor utsträckning som de här låga tjocka molnen. Så du kan liksom tänka dig ett duntäcke över dig versus att ha typ en sjal som hänger en meter över dig. Och då är det ju, ja, det är kallare att sova med en sjal som hänger i luften ovanför en. Men det är fortfarande lite skillnad från att den inte hade varit där.
Du som älskade av de här Cirrostratusmolnen, tänker du så här, men varför har hon inte ställt den här frågan? För det här är viktigt. Har jag missat någonting? Finns det någonting du vill lägga till?
Nej, jag kommer inte på något mer. Jag tror att det här var det jag hade att säga om Cirrostratus.
Så nästa gång våra lyssnare går ut, tittar upp mot himlen och de ska tänka så här, där har vi ett Cirrostratusmoln som jag precis lyssnade på ett poddavsnitt om. Vad är det de ser? Vad är det de ska hålla utkik efter?
De här tunna molnslöjorna som du beskrev, och sen så kan de ha ganska många olika former och det är en fin sak med Cirrostratus. Så att ibland så kommer de i form av skidspetsmoln kallar dem. Och det brukar vara ett typiskt tecken på en varm front. Det ser verkligen ut som skidspetsar som kommer. Då vet man att det kan vara en front i antågande.
Och också att man kan se en halo.
Ja precis, och det är så man skiljer dem ifrån de lägre altostratus.
Tack för att du kom hit och pratade om molnslöjor Max.
Det gjorde jag så gärna.
När en halo uppstår runt solen kommer din blick troligtvis dras till den. Men om du fokuserar om så kommer du kunna se en molntyp som faktiskt ger upphov till halos, nämligen Cirrostratus eller slöjmoln som de också kallas. I det här avsnittet berättar SMHI-meteorologen Max Schildt mer om molntypen och han bjuder också med oss på en promenad i molnet och lite fun facts. Välkommen till SMHI-podden och serien FenomenFredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Max.
Tack så mycket Priya.
Du jobbar ju som meteorolog på SMHI. Vad var det som fick dig att vilja bli meteorolog?
Kärleken till den här typen av naturfenomen som jag får tillfälle att förklara i det här avsnittet.
Ja, och det är ju faktiskt ett ganska häftigt fenomen som vi ska prata om som har med moln att göra. Vi pratar ju om moln i ett annat avsnitt, men kan du bara snabbt sammanfatta vad ett moln är?
Ja, alltså lufthavet är ju ständigt i rörelse och med de här rörelserna så rör sig också luftens fukt mellan olika faser. Från vattenånga till kondenserade droppar och sen så fryser det till iskristaller. Ibland hör jag att folk påstår att moln består av vattenånga, men egentligen så är ju vattenånga osynligt. Och moln är ju ytterst synliga, eller hur?
Ja, det tycker jag väl. Men alltså så här, vi bor ju i Sverige. Här är ju moln frekvent förekommande.
Ja, men precis. Och molnen består alltså av pyttesmå vattendroppar. De är ungefär en miljon gånger mindre än regndroppar, så de är jättesmå. Men de kan också bestå av iskristaller eller en blandning av båda.
Och molntypen du ska prata om idag låter ju nästan lite magiskt. Inte om man säger det på latin, för nu ska jag säga det. Cirrostratus låter ju kanske inte lika magiskt som molnslöjor. Vad är det och varför är de så speciella?
Ja, ni som har lyssnat på det här andra molnavsnittet, ni vet ju att det finns tio huvudmoln slag. Och Cirrostratus är ett av de här huvudmolnslagen. Det är ett högt molnslag som befinner sig på 5-13 kilometer upp i atmosfären. Så Pia, tror du att Cirrostratusmolnen består av vattendroppar, iskristaller eller en blandning av både och?
Oj. Jag är ju då inte meteorolog, jag är kommunikatör. Jag säger både och.
Ja, men det skulle man kunna tro. De medelhöga molnen brukar bestå av en blandning av både och. Men de höga molnen är oftast iskristaller. Just de här iskristallerna gör att de här molnen, Cirrostratus, skapar förutsättningar för ljusfenomen som halos. De här stora vackra regnbågsringarna som bildas runt solen ibland. Det gör också att man ganska lätt kan skilja Cirrostratus från den här medelhöga klassen Altostratus som består av en blandning av iskristaller och vattendroppar och därför inte ger upphov till ljusfenomen som halos. Och en annan sak med höga moln som Sirustratus som jag älskar, det är hur långsamt de rör sig över himlen. Det är liksom som att de hade all tid i världen. Men de bedrar. För att på den här höjden så kan det blåsa så starkt som 200 kilometer i timmen så de är lika snabba som snabbtåg där uppe. Och sen så ser de ut att liksom, ja men de går bara så långsamt över himlen för att de är så himla långt borta och vi ser en så stor del av himlen på den höjden.
Ja och det är ju det här som blir så konstigt i huvudet när du säger 200 kilometer i timmen. Det är ju som ett snabbtåg. Och det vet man ju om man står på en perrong och det bara blåser förbi och då kör de inte ens i 200.
Nej, precis.
Men så tittar man upp och så ser man hur de bara glider iväg.
De bara glider förbi.
Ja och de går så snabbt men det är för att de är så högt upp.
Ja precis.
Om vi leker med tanken att vi kan ta oss upp till ett Cirrostratus-moln. Ja. Du hör hur jag hela tiden också Cirrostratus-moln.
Men det blir så lätt tänker jag med latinet.
Ja, absolut. Vi åker upp till ett sånt och sen så får vi möjligheten att promenera runt i det. Hur skulle det vara?
Ja, som sagt så består de ju av iskristaller och så rör de sig med de här starka vindarna så det skulle väl vara lite som att promenera runt i en snöstorm.
Jag kan säga i 200 kilometer i timmen.
I 200 kilometer i timmen, ja.
Kan man se de här molnen när som helst på året eller är det främst på våren eller hösten eller finns de jämt? Inte jämt men.
Ja, man kan se dem när som helst på året och det vanligaste läget som man kan se dem är i anslutning till varmfronter. Så de här molnen bildas när varm luft pressas upp över kall luft och så kondenserar de här små molndropparna och så fryser de. Och därför kan de här Cirrostratusmolnen också vara ett tecken på att regn är på väg. Så jag har faktiskt lite fun fact enligt bondepraktikan och vad bondepraktikan säger om de här molnen.
Ja, och då måste du förklara vad det är för någonting innan vi.
Ja, just det, bondepraktikan. Det är en kalender som varslar om olika väderhändelser och den är i allra högsta grad anekdotisk. Men ibland har den sina poänger och enligt bondepraktikan så varslar halos om regn. Och eftersom att halos som vi vet uppstår i Cirrostratus som ofta kommer i framkanten på varmfronter. Så har ju faktiskt bondepraktikan i praktiken rätt om att halos kan vara en indikation på att regn är på väg.
Okej, och som meteorolog då? Tänker du så här, men det stämmer.
Ja, det är ett ganska vanligt sätt att se att nu kommer det nog en varmfront. Man ser de här Cirrostratusen och sen så gradvis så blir de tjockare och så förvandlas de till altostratus. Och så blir de här lägre blandningarna av iskristaller och vatten och sen så till slut vattenmolnen de lägsta.
Ett sidospår här, bara för det. För du älskar ju moln, eller just det här molnet, molnslöjor. Är du så pass yrkesskadad så att du kan titta upp mot himlen, se ett moln och tänka Cirrostratus, det kan bli regn?
Ja, det är så jag brukar tänka när jag ser Cirrostratus. Jag bara, åh Cirrostratus, jag undrar om det kommer tjockare moln under och så får vi väl se om det blir mulet om några timmar. Då kanske regn är på väg. Eller snöfall beroende på tid på året.
Ja, och det leder mig in på nästa fråga då. För man kan ju märka lite grann så här i temperaturer, om det är molnigt, kan solen lysa igenom eller inte lysa igenom så blir det ju mindre eller mer varmt, mer eller mindre varmt. Hur är det med de här molnslöjorna? För jag tycker på ordet så är det ändå så här, det är en slöja, det är inte så tjockt utan, ja men en slöja, det är skirt och det kan fortfarande vara jättevarmt. Samtidigt som det är ett kallt moln, känns det ju som.
Ja, precis. Men vi befinner oss ju inte i snöstormen, Cirrostratus, utan vi är ju här nere. Så det är ju ett kallt moln. Man kan säga att moln generellt fungerar som täcket om natten. Och det vore ju kallare utan att ha ett täcke på natten, eller hur? Så moln jämnar ut den här temperaturvariationen som vi har under dygnet. Den kyler ner på dagen när den skymmer solen och så värmer den upp om natten för att den hindrar jorden från att tappa värme ut i rymden. Så den håller liksom värmen kvar. Och molnslöjor, de är ju högt upp. Nästan alltid är de tunna som du beskriver dem. Och därför stoppar de ju också solens strålar och hindrar jordvärmen från att fly ut i rymden om natten, men inte i lika stor utsträckning som de här låga tjocka molnen. Så du kan liksom tänka dig ett duntäcke över dig versus att ha typ en sjal som hänger en meter över dig. Och då är det ju, ja, det är kallare att sova med en sjal som hänger i luften ovanför en. Men det är fortfarande lite skillnad från att den inte hade varit där.
Du som älskade av de här Cirrostratusmolnen, tänker du så här, men varför har hon inte ställt den här frågan? För det här är viktigt. Har jag missat någonting? Finns det någonting du vill lägga till?
Nej, jag kommer inte på något mer. Jag tror att det här var det jag hade att säga om Cirrostratus.
Så nästa gång våra lyssnare går ut, tittar upp mot himlen och de ska tänka så här, där har vi ett Cirrostratusmoln som jag precis lyssnade på ett poddavsnitt om. Vad är det de ser? Vad är det de ska hålla utkik efter?
De här tunna molnslöjorna som du beskrev, och sen så kan de ha ganska många olika former och det är en fin sak med Cirrostratus. Så att ibland så kommer de i form av skidspetsmoln kallar dem. Och det brukar vara ett typiskt tecken på en varm front. Det ser verkligen ut som skidspetsar som kommer. Då vet man att det kan vara en front i antågande.
Och också att man kan se en halo.
Ja precis, och det är så man skiljer dem ifrån de lägre altostratus.
Tack för att du kom hit och pratade om molnslöjor Max.
Det gjorde jag så gärna.
Solen strålar och himlen är oskyldigt blå. Eller är den verkligen blå? Det är inte helt självklart. Max Schildt, meteorolog på SMHI, berättar i det här avsnittet om varför vi upplever himlen som blå och att det faktiskt handlar om både fysik och biologi. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit, Max.
Tack så mycket, Priya.
Du jobbar ju som meteorolog på SMHI.
Ja, det gör jag.
Hur blir man en meteorolog?
Man går en ganska lång och tung utbildning med matte och fysik. Och det kan man göra på Stockholms universitet eller på Uppsala universitet i nuläget. Så jag har en master i atmosfärsfysik, oceanografi och klimatvetenskap.
Vilket är helt fascinerande. Och där tänker jag att många ser meteorologer på tv. Kanske tänker att det krävs allt det där för att peka på en karta och säga nu kommer det sol.
Ja, man behöver ha koll på den här dynamiken i atmosfären mellan högtrycken och lågtrycken, spelet där emellan och alla de här krafterna som inverkar på det som är vädret som påverkar oss alla. Så det är fysiker som står där i rutan och pekar på kartan.
Behövs det fler meteorologer i Sverige?
Ja, det gör det. Det är just nu meteorologbrist så det är väldigt svårt att hitta och rekrytera nya meteorologer till yrket, det är få som utbildar sig.
Nu kommer jag ställa en ganska icke-vetenskaplig fråga.
Spännande.
Ja, precis. Varför är himlen blå?
Ja, och det här är ju en väldigt enkel fråga men det har ett ganska komplicerat svar. Och jag ska försöka förklara här.
Vi tar det i etapper.
Ja, precis. Jag ska ta det steg för steg. Vid något tillfälle tror jag att vi faktiskt kommer fråga oss varför himlen inte är violett. Men vi kommer till det. Och svaret till varför vi upplever himlen som ljusblå, det har både att göra med solens väg genom atmosfären och hur våra ögon reagerar på det ljuset.
Så fysik och biologi?
Ja, kombinerat. Till att börja med så innehåller solstrålningen många olika typer av strålning. En liten del ultraviolett och mycket av det reflekteras bort av ozonlagret. Sen så är det cirka 50-50 av synligt ljus och infraröd strålning. Och när den här solstrålningen färdas genom atmosfärens partiklar och gaser då sprids det, det sprätter iväg åt alla håll och kanter. Och hur mycket det sprids det beror på vilken våglängd det har. All strålning är ju vågor, allt ljus är vågor med olika längd mellan toppar och dalar. Och våglängderna i synligt ljus de är riktigt små. Du behöver stycka upp en centimeter i hundratusen bitar för att komma ner på den här storleksordningen. Så det är litet. Och luftens gaser är ännu mindre än det här. Vilket gör att det synliga spektrat av ljus sprids via någonting som heter relayspridning. Och det innebär också att ljus med kortast våglängd sprids mest. Så vilket ljus har då kortast våglängd, Pia?
Och då är det ju så här att jag är ju nyansfärgblind, ser ju inte riktigt skillnad på alla färger. Men så tänker jag, himlen är ju oskyldigt blå. Då är det blå.
Blått som är den kortaste?
Jag tror det eftersom vi ser blått. Men sen så sa ju du någonting om ögat och biologi. Var det så?
Ja men precis.
Jag misstänker att jag har fel.
Ja, såklart. Och himlen är egentligen blåviolett. För det är violett ljus som sprids allra mest. Det har den kortaste våglängden i det synliga ljuset, runt 400 nanometer. Och så har rött ljus längst våglängd, typ 600-700 nanometer.
Men varför är inte himlen violett då om det är det som slår igenom?
Ja men precis, varför är den inte violett? Och det här har ju då att göra med våra ögon. Så himlen är blåviolett som jag sa. Men våra ögon upplever det här som ljusblått. Så först och främst innehåller ju solljuset mer blått ljus än violett ljus. Så det är mer blått ljus som kommer ner till oss. Men det här är bara delvis svaret, för att det beror ju också på ögonen då och hur tapparna i våra ögon reagerar på ljuset som når dem. Det finns tre sorters tappar och de är olika känsliga för olika typer av ljus. Så en är mest känslig för rött ljus, en för grönt ljus och en för blått ljus. Men den blåa tappen, den är inte bara känslig för blått ljus utan även för grönt ljus. Så om det bara var blått ljus som spreds, då skulle vi liksom uppleva himlen som lite grönskiftande. Men det gör vi inte, eller hur?
Nej, eller ja, nej, jag hade ju, jag ser ju inte det.
Nej just det, du är färgblind.
Nyansfärgblind.
Just det. Men eftersom att våra röda tappar reagerar lite mer på violett än våra gröna tappar, så upplever våra ögon violett ljus som lite rödaktigt. Så när våra ögon reagerar på hela den här våglängdssoppan, då tar det blåa ljusets gröna ut det violetta ljusets röda och vi ser en ljust blå himmel.
Alltså det här är så fascinerande för man tänker verkligen så, åh himlen är blå. Och så tänker man att himlen är blå. Men det är så mycket som spelar in.
Det är det verkligen.
Det är helt galet.
Ja, jag håller helt med.
Men himlen är ju inte alltid blå.
Nej.
Den kan ju också vara rosa.
Ja precis och det sker ju bara när solen står lågt i gryning eller skymning. Så då behöver ljuset färdas längre genom atmosfären när solen står än när solen står rakt ovanför oss på himlen. Vilket innebär att de här korta våglängderna som vi har pratat om en del, de sprids bort liksom i början av den färden och det ljus som återstår när ljuset når våra ögon, det är de här längre våglängderna som rött ljus. Och därför blir himlen mer rosaskimrande.
Det finns ju en hel del svenska låtar. Man sjunger de blåa himlar och det kopplar man ju till sommaren. Är det så att blåa himlar är årstidsbundna?
Alltså ja, man skulle väl kunna säga det. För på sommaren då står ju solen högre än på vintern. Så vi har en större andel av den här Rayleigh-spridningen som jag pratade om. Så att det blåa ljuset sprids liksom ännu mer på sommaren än på vintern när solen står lägre. Men sen så beror ju också himlen på molnigheten. Så om vi ser himlen överhuvudtaget, det beror på vilket väder vi har. Och det kan variera en hel del mellan årstiderna.
Nu ska jag ta med dig på en resa ut i galaxen.
Jaså?
Jajamän, vi ska till Mars. Och sen står vi och tittar upp mot himlen, för Mars har ju också en himmel. Och hur ser himlen ut där?
Ja, precis.
Är den blå?
Nej, det är den inte. Alla planeter har ju inte samma atmosfär som jorden. Och därför ser deras himlar också annorlunda ut. Så exempelvis Mars då, där är atmosfären väldigt tunn. Och om det inte hade funnits en hel del damm i Mars atmosfär, då hade himlen varit svagt, svagt blå. Men det här dammet absorberar de korta våglängderna och sprider ut resten. Så det ger himlen liksom en svagt brunaktig färg.
Inte lika trevligt kanske som den här blå violetta.
Nej, precis. Jag tycker ju att den blåa är mycket mer hemkär, men jag är ju också inte en marsian.
Men om vi hoppar över till månen då?
Ja, precis. Månen, den har ju knappt någon atmosfär överhuvudtaget. Ingen att tala om liksom. Så där kan inte ljuset spridas och himlen upplevs helt enkelt som svart.
Varför tror du att vi fascineras så av de här blåa himlarna? Titta, vilken blå himmel. Det är inte ett moln.
Jag vet inte. Jag tycker det är ganska tråkigt med blå himlar. Alltså, för jag vill gärna ha de här molnen att titta på och vila ögonen på. Jag blir lite så här, jag blir lite matt av en hel blå himmel, även om jag absolut kan uppskatta färgen.
Max, tack för att du kom hit och poddar med mig idag.
Ja, det var jättekul.
Solen strålar och himlen är oskyldigt blå. Eller är den verkligen blå? Det är inte helt självklart. Max Schildt, meteorolog på SMHI, berättar i det här avsnittet om varför vi upplever himlen som blå och att det faktiskt handlar om både fysik och biologi. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit, Max.
Tack så mycket, Priya.
Du jobbar ju som meteorolog på SMHI.
Ja, det gör jag.
Hur blir man en meteorolog?
Man går en ganska lång och tung utbildning med matte och fysik. Och det kan man göra på Stockholms universitet eller på Uppsala universitet i nuläget. Så jag har en master i atmosfärsfysik, oceanografi och klimatvetenskap.
Vilket är helt fascinerande. Och där tänker jag att många ser meteorologer på tv. Kanske tänker att det krävs allt det där för att peka på en karta och säga nu kommer det sol.
Ja, man behöver ha koll på den här dynamiken i atmosfären mellan högtrycken och lågtrycken, spelet där emellan och alla de här krafterna som inverkar på det som är vädret som påverkar oss alla. Så det är fysiker som står där i rutan och pekar på kartan.
Behövs det fler meteorologer i Sverige?
Ja, det gör det. Det är just nu meteorologbrist så det är väldigt svårt att hitta och rekrytera nya meteorologer till yrket, det är få som utbildar sig.
Nu kommer jag ställa en ganska icke-vetenskaplig fråga.
Spännande.
Ja, precis. Varför är himlen blå?
Ja, och det här är ju en väldigt enkel fråga men det har ett ganska komplicerat svar. Och jag ska försöka förklara här.
Vi tar det i etapper.
Ja, precis. Jag ska ta det steg för steg. Vid något tillfälle tror jag att vi faktiskt kommer fråga oss varför himlen inte är violett. Men vi kommer till det. Och svaret till varför vi upplever himlen som ljusblå, det har både att göra med solens väg genom atmosfären och hur våra ögon reagerar på det ljuset.
Så fysik och biologi?
Ja, kombinerat. Till att börja med så innehåller solstrålningen många olika typer av strålning. En liten del ultraviolett och mycket av det reflekteras bort av ozonlagret. Sen så är det cirka 50-50 av synligt ljus och infraröd strålning. Och när den här solstrålningen färdas genom atmosfärens partiklar och gaser då sprids det, det sprätter iväg åt alla håll och kanter. Och hur mycket det sprids det beror på vilken våglängd det har. All strålning är ju vågor, allt ljus är vågor med olika längd mellan toppar och dalar. Och våglängderna i synligt ljus de är riktigt små. Du behöver stycka upp en centimeter i hundratusen bitar för att komma ner på den här storleksordningen. Så det är litet. Och luftens gaser är ännu mindre än det här. Vilket gör att det synliga spektrat av ljus sprids via någonting som heter relayspridning. Och det innebär också att ljus med kortast våglängd sprids mest. Så vilket ljus har då kortast våglängd, Pia?
Och då är det ju så här att jag är ju nyansfärgblind, ser ju inte riktigt skillnad på alla färger. Men så tänker jag, himlen är ju oskyldigt blå. Då är det blå.
Blått som är den kortaste?
Jag tror det eftersom vi ser blått. Men sen så sa ju du någonting om ögat och biologi. Var det så?
Ja men precis.
Jag misstänker att jag har fel.
Ja, såklart. Och himlen är egentligen blåviolett. För det är violett ljus som sprids allra mest. Det har den kortaste våglängden i det synliga ljuset, runt 400 nanometer. Och så har rött ljus längst våglängd, typ 600-700 nanometer.
Men varför är inte himlen violett då om det är det som slår igenom?
Ja men precis, varför är den inte violett? Och det här har ju då att göra med våra ögon. Så himlen är blåviolett som jag sa. Men våra ögon upplever det här som ljusblått. Så först och främst innehåller ju solljuset mer blått ljus än violett ljus. Så det är mer blått ljus som kommer ner till oss. Men det här är bara delvis svaret, för att det beror ju också på ögonen då och hur tapparna i våra ögon reagerar på ljuset som når dem. Det finns tre sorters tappar och de är olika känsliga för olika typer av ljus. Så en är mest känslig för rött ljus, en för grönt ljus och en för blått ljus. Men den blåa tappen, den är inte bara känslig för blått ljus utan även för grönt ljus. Så om det bara var blått ljus som spreds, då skulle vi liksom uppleva himlen som lite grönskiftande. Men det gör vi inte, eller hur?
Nej, eller ja, nej, jag hade ju, jag ser ju inte det.
Nej just det, du är färgblind.
Nyansfärgblind.
Just det. Men eftersom att våra röda tappar reagerar lite mer på violett än våra gröna tappar, så upplever våra ögon violett ljus som lite rödaktigt. Så när våra ögon reagerar på hela den här våglängdssoppan, då tar det blåa ljusets gröna ut det violetta ljusets röda och vi ser en ljust blå himmel.
Alltså det här är så fascinerande för man tänker verkligen så, åh himlen är blå. Och så tänker man att himlen är blå. Men det är så mycket som spelar in.
Det är det verkligen.
Det är helt galet.
Ja, jag håller helt med.
Men himlen är ju inte alltid blå.
Nej.
Den kan ju också vara rosa.
Ja precis och det sker ju bara när solen står lågt i gryning eller skymning. Så då behöver ljuset färdas längre genom atmosfären när solen står än när solen står rakt ovanför oss på himlen. Vilket innebär att de här korta våglängderna som vi har pratat om en del, de sprids bort liksom i början av den färden och det ljus som återstår när ljuset når våra ögon, det är de här längre våglängderna som rött ljus. Och därför blir himlen mer rosaskimrande.
Det finns ju en hel del svenska låtar. Man sjunger de blåa himlar och det kopplar man ju till sommaren. Är det så att blåa himlar är årstidsbundna?
Alltså ja, man skulle väl kunna säga det. För på sommaren då står ju solen högre än på vintern. Så vi har en större andel av den här Rayleigh-spridningen som jag pratade om. Så att det blåa ljuset sprids liksom ännu mer på sommaren än på vintern när solen står lägre. Men sen så beror ju också himlen på molnigheten. Så om vi ser himlen överhuvudtaget, det beror på vilket väder vi har. Och det kan variera en hel del mellan årstiderna.
Nu ska jag ta med dig på en resa ut i galaxen.
Jaså?
Jajamän, vi ska till Mars. Och sen står vi och tittar upp mot himlen, för Mars har ju också en himmel. Och hur ser himlen ut där?
Ja, precis.
Är den blå?
Nej, det är den inte. Alla planeter har ju inte samma atmosfär som jorden. Och därför ser deras himlar också annorlunda ut. Så exempelvis Mars då, där är atmosfären väldigt tunn. Och om det inte hade funnits en hel del damm i Mars atmosfär, då hade himlen varit svagt, svagt blå. Men det här dammet absorberar de korta våglängderna och sprider ut resten. Så det ger himlen liksom en svagt brunaktig färg.
Inte lika trevligt kanske som den här blå violetta.
Nej, precis. Jag tycker ju att den blåa är mycket mer hemkär, men jag är ju också inte en marsian.
Men om vi hoppar över till månen då?
Ja, precis. Månen, den har ju knappt någon atmosfär överhuvudtaget. Ingen att tala om liksom. Så där kan inte ljuset spridas och himlen upplevs helt enkelt som svart.
Varför tror du att vi fascineras så av de här blåa himlarna? Titta, vilken blå himmel. Det är inte ett moln.
Jag vet inte. Jag tycker det är ganska tråkigt med blå himlar. Alltså, för jag vill gärna ha de här molnen att titta på och vila ögonen på. Jag blir lite så här, jag blir lite matt av en hel blå himmel, även om jag absolut kan uppskatta färgen.
Max, tack för att du kom hit och poddar med mig idag.
Ja, det var jättekul.
Har du sett stråk av olika färger i vattnet så är det troligtvis en algblomning du ser. Vad alger är, hur de ser ut och lite kring mareld, det pratar oceanografen Simon Pliscovaz om i det här avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.
Välkommen hit Simon.
Tack.
Du jobbar ju som oceanograf på SMHI, vad gör man då?
En oceanograf på SMHI kollar till havet. Så generellt kan man säga att oceanografi handlar om havets biologi, geologi, kemi eller fysik. Om man fysiskt oceanograf så har man hand om fysiken och det är väl det hållet jag lutar åt. Men man kan ha koll på lite av det mesta.
Vad gör du en vanlig dag på jobbet?
En vanlig dag på jobbet så kommer jag hit, sätter mig ner vid min dator och sen sitter jag där hela dagen och antingen kollar på data, skapar data eller skriver kanske någonting som ska ut på sociala medier eller någonting som ska spelas in i en liten kort informativ YouTube-film. Men det här är en otypisk dag.
Ja, men jag tänker att man kan prata jättemycket om en dag på jobbet med dig. Jag får en känsla av det, men det är inte det vi ska prata om idag. Idag ska vi prata om alger och specifikt algblomning. Men för att kunna prata om algblomning så behöver vi veta vad alger är. Så ett enkelt svar på den frågan, vad är alger?
Alger kan man sammanfatta som fotosyntetiserande protister.
Det är vad jag sitter här och tänker, men det säger mig absolut ingenting.
En protist, det finns såhär, biologer tycker om att dela in saker i grupper. Och det finns riken för liv. Så är det, det finns djur, det finns växter, det finns svampar, det finns bakterier, det finns arkéer och så finns det protister. Och protister är det som inte är de andra i stort sett. Så det är inga växter, men det är antingen encelliga eller stora kelpgrejer. Som fotosyntetiserar för att få sin näring och finns i havet oftast.
Och hur många olika typer av alger finns det?
Det finns jättemånga. Du har ju de här encelliga som man bara ser i mikroskop. Och sen har du de här som gör kelpskogar som finns längs norska kusten. Så det är ganska brett spann av alger som finns.
Vilken är den vanligaste typen av alger, framförallt om vi pratar i Sverige?
I Sverige? Jag vill säga, jag har inte stenkoll på det här, men det brukar vara de encelliga för de finns överallt i allt vatten.
Är de farliga?
Vanligtvis är inte alger så farliga. Det finns alger som är giftiga. Det finns saker som äter alger. Alger vill inte bara bli ätna så då kan de vara giftiga eller så har de något i sig som gör att de är giftiga.
Så om jag badar i ett hav och upptäcker rackarns, här var det en massa alger. Då behöver jag inte bli rädd?
Nej. För att du ska bli påverkad av giftiga alger så måste du få i dig dem oftast. Eller äta saker som har ätit dem.
Vad skulle det kunna vara?
Musslor, fiskar, sådana grejer.
Då behöver jag vara rädd om jag köper musslor i affären.
Nej, de har koll på sina grejer. Musslor som säljs har koll på sina grejer så då behöver man inte vara rädd. Sen finns det ganska mycket riktlinjer som länsstyrelser och giftcentraler har på vad man ska göra om man stöter på algblomning.
Nu säger du algblomning. Vad är algblomning? Om jag ser alger, hur vet jag om det är algblomning eller bara alger?
En algblomning brukar man säga är en ansamling av väldigt mycket alger.
Kan man prata om yta?
Ja, oftast. De finns i hela vattenkolumnen. Men det handlar oftast om ytan för det är där vi ser dem och det är där vi upplever dem och det är där det finns ljus. De behöver ljus. De fotosyntetiserar. Jag säger det igen så man hör vad jag säger. Fotosyntetiserar. Alltså ljus, koldioxid, vatten blir energi och syre. Då behöver man ljus. Så de finns vid ytan. Det vi kallar för algblomning är alla de här encelliga små algerna eller fytoplankton som de heter. Som får förhållanden som gör att de kan växa väldigt fort, växa väldigt mycket och finnas väldigt många på samma plats. Det blir en algblomning. Sen finns det också saker som inte är alger som algblommar. Fast det ser likadant ut och beter sig likadant. Så det finns en typ av algblomning. Till exempel i Västerhavet finns det en alg som inte finns i Östersjön. Och den algblomning vi tänker på i Östersjön mest, den här stora, den är lite gröngult och slemmigt. Det är egentligen en bakterie som kallas för cyanobakterier. Som också fotosyntetiserar. Men de är inte alger, de är bakterier.
Okej. Men vi går tillbaka till algerna nu tänker jag. Så att det inte blir helt förvirrat för mig främst, men också för de som lyssnar. Du sa att det krävs vissa förutsättningar för algblomning. Vad är det för förutsättningar?
Alger behöver ljus, de behöver näring och de behöver solljus. Nej, det sa jag. De behöver solljus och näring. Och när det finns tillräckligt mycket så kan de föröka sig. De delar sig så de blir väldigt många väldigt snabbt och kan ligga kvar där och vara. Där de har mat och ljus.
Och spontant tänker jag då att det kan ju inte ske när som helst under året.
Nej, algblomningar på vintern är inte jättevanliga. För där finns det inte riktigt mycket ljus. Och mitt under sommaren. Nej, vi ska inte gå dit än. Vi tar det sen. De behövs näring, framförallt kväve. Det tycker alger om. Under vintern så blåser det ganska mycket. Så då blandas vatten om. Så att du får mer kväve eller näring underifrån som kommer upp till ytan. Och sen så börjar det komma ljus. Och då går algerna in i matläge. De får ljus, de kan börja använda näringen för att reproducera sig. Och sen kan du få en våralgblomning som den kallas. Och i Västerhavet är det typ någon gång mellan februari, mars, april där kanske. Det är inte jättetydligt alltid för att det finns en sak till som gör att man ser algblomningen väldigt mycket väl. Och det är att det finns en väldigt stark ytskiktning i havet. Som också hjälper till. Så algerna börjar blomma i Västerhavet kanske. Vi säger mars ungefär. Och sen så går vi in i Östersjön och där börjar de lite senare. I maj, juni kanske. Så det är olika alger som blommar vid olika tidpunkter.
Och här räknas även de här blågröna bakterierna, cyanobakterierna in. För de är det vi tänker på som algblomning i Östersjön. Det är de som står för den.
När du säger våralgblomning, någonstans, och det kanske bara är jag, får jag en ganska vacker bild i huvudet av att det bara blommar på havet. Och det är ju säkert inte så det ser ut. Kan du förklara hur det ser ut? Kan man med ord förklara hur en algblomning ser ut?
Det är inte blommor, tyvärr. Det är synd. Det hade varit jättefint. Sen är det som sagt alla de här encelliga fytoplankton, algerna, som samlas på samma plats. Så det blir som, beroende på vilken alg det är, så ser det lite olika ut. Det finns en kalkalg, som har ett latinskt namn, som blommar maj-ish på Västerhavet. Och då blir vattnet turkost. Som om det vore söderöver. Så det blir som stråk av turkost vatten. Det är nästan som att man har hällt i lite mjölk i glaset. Fast turkost då, för att de är så pass ljusa. De är gjorda av kalk. Av skal av kalk. Så då reflekteras ljuset och så blir det turkost. Om du går in i Östersjön sen när det är cyanobakterieblomningar så blir det mer en gulgrön lite slemmig stråk som också går i vattnet. Så de följer vattnet och ligger på. Det är stora hopar av celler som ligger där och är i det.
Så om man ser stråk av olika färger i vattnet, då kan man tänka att här är det nog algblomning?
Om det är rätt tid på året.
Inte på vintern då kanske?
Nej, det är inte så sannolikt.
Vår sommar.
Vår sommar. Om man inte vet exakt vad man kollar efter så kan man nog förväxla det med att det är pollen på vattenytan. Men den är bara på vattenytan.
Är det så? Algerna är?
De är en bit ner också. Så de finns i hela vattenkolumnen.
Om jag går i det här. Du sa att de här cyanobakterierna är lite slemmigt. Det låter ju jätteläskigt. Men det här turkosa då? Om jag går i det, kommer jag känna att jag går i en algblomning? Om jag går ut i ett sånt här vatten.
Turkosa.
Eller någon annan typ av alger?
De vet jag faktiskt inte hur de känns. De vanligaste som är vid stränderna som folk dyker på är ju de här cyanobakterierna. Det är de som får mest reaktioner i alla fall.
Okej, och de är slemmiga?
De kan kännas lite slemmiga, ja.
Vi fortsätter på de här stråken i vattnet. Och nu går vi in på lite magi. Vilket egentligen inte är magi, men det kanske ser lite magiskt ut. För man kan ju se att strandkanten lyser upp. Och det kallas ju för mareld. Hur uppstår det och vad är det för någonting?
Mareld är en algblomning som inte består av alger. Det är en liten encellig organism som kallas för dinoflagellat som äter andra saker för att överleva. Vilket alger inte gör, utan de använder ljus och fotocentrifierar. Och de har en förmåga att lysa upp när de blir störda. Så om man på dagen kan se sådana tegelröda eller rosaaktiga stråk i vattnet så är det antagligen dinoflagellater. Av släktet Noctiluca tror jag att den heter. Vad heter den? Noctiluca. Shit, jag har glömt vad det heter. Det spelar ingen roll. Det är en dinoflagellat i alla fall. Och när den störs så lyser den upp bioluminescens. Vilket är ganska trevligt för ser man de här röda stråken, som de ser ut, de är röda. Så du får tegelröda stråk i vattnet under dagen. Så går du till samma ställe på natten och stör vattnet så lyser det upp. Så kastar du en sten och det är riktigt mycket så kan de här ringarna som blir på vattnet lysa upp så att det ser ut som ljusringar som sprider sig utåt. Eller när de slår mot stranden så blir krusningarna.
De lyser. Eller om du kör båt genom det så hela svallvågen och allt som båten stör lyser upp som en ljusväg.
Är det farligt? Är de här dinoflagellaterna farliga på något sätt?
Det finns farliga eller giftiga dinoflagellater. Men den vanligaste arten som vi har utanför västkusten här är inte ansedd som en av dem.
Hur vanligt är det med de här? Hur vanligt är det med mareld?
Det är jättevanligt. Vi får det varje år i stort sett. Framför allt längs västkusten eller finns i Östersjön också men det är inte lika tydligt. Sen sommar, tidig höst. Det är kanske inte jättemycket, jättetydligt varje år. Men vet man vad man kollar efter och går ner och stoppar handen i vatten och plockar runt så kan man se det i stort sett varje år.
Så om man är vid vattnet eller vid ett vatten där man ser de här röda stråken då skulle man kunna komma tillbaka på kvällen och slänga en sten. Och troligtvis så skulle det lysa upp då för då stör man de här dinoflagellaterna. Och de är kopplade till alger för att de äter alger.
Ja.
Bland annat.
Bland annat mindre alger och lite annat smått som finns i vattnet.
Okej, då tror jag att jag har koll på läget.
Om man dyker till exempel kan man liksom plaska sig så att det ser ut som att man flyger runt i kosmos där nere. Det är så fina, det är som små stjärnor liksom om man är i det.
Ja, det låter faktiskt väldigt häftigt.
Det är kul med alger.
Och jag förstår, jag tycker också efter det här samtalet att alger känns lite spännande och att jag jättegärna skulle vilja läsa mer om det. Det kan man göra på smh.se slash kunskapsbanken. Eller så kanske det räcker med den informationen man har fått idag. Tack Simon för att du ville snacka alger med mig.
Tack, tack.
Har du sett stråk av olika färger i vattnet så är det troligtvis en algblomning du ser. Vad alger är, hur de ser ut och lite kring mareld, det pratar oceanografen Simon Pliscovaz om i det här avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.
Välkommen hit Simon.
Tack.
Du jobbar ju som oceanograf på SMHI, vad gör man då?
En oceanograf på SMHI kollar till havet. Så generellt kan man säga att oceanografi handlar om havets biologi, geologi, kemi eller fysik. Om man fysiskt oceanograf så har man hand om fysiken och det är väl det hållet jag lutar åt. Men man kan ha koll på lite av det mesta.
Vad gör du en vanlig dag på jobbet?
En vanlig dag på jobbet så kommer jag hit, sätter mig ner vid min dator och sen sitter jag där hela dagen och antingen kollar på data, skapar data eller skriver kanske någonting som ska ut på sociala medier eller någonting som ska spelas in i en liten kort informativ YouTube-film. Men det här är en otypisk dag.
Ja, men jag tänker att man kan prata jättemycket om en dag på jobbet med dig. Jag får en känsla av det, men det är inte det vi ska prata om idag. Idag ska vi prata om alger och specifikt algblomning. Men för att kunna prata om algblomning så behöver vi veta vad alger är. Så ett enkelt svar på den frågan, vad är alger?
Alger kan man sammanfatta som fotosyntetiserande protister.
Det är vad jag sitter här och tänker, men det säger mig absolut ingenting.
En protist, det finns såhär, biologer tycker om att dela in saker i grupper. Och det finns riken för liv. Så är det, det finns djur, det finns växter, det finns svampar, det finns bakterier, det finns arkéer och så finns det protister. Och protister är det som inte är de andra i stort sett. Så det är inga växter, men det är antingen encelliga eller stora kelpgrejer. Som fotosyntetiserar för att få sin näring och finns i havet oftast.
Och hur många olika typer av alger finns det?
Det finns jättemånga. Du har ju de här encelliga som man bara ser i mikroskop. Och sen har du de här som gör kelpskogar som finns längs norska kusten. Så det är ganska brett spann av alger som finns.
Vilken är den vanligaste typen av alger, framförallt om vi pratar i Sverige?
I Sverige? Jag vill säga, jag har inte stenkoll på det här, men det brukar vara de encelliga för de finns överallt i allt vatten.
Är de farliga?
Vanligtvis är inte alger så farliga. Det finns alger som är giftiga. Det finns saker som äter alger. Alger vill inte bara bli ätna så då kan de vara giftiga eller så har de något i sig som gör att de är giftiga.
Så om jag badar i ett hav och upptäcker rackarns, här var det en massa alger. Då behöver jag inte bli rädd?
Nej. För att du ska bli påverkad av giftiga alger så måste du få i dig dem oftast. Eller äta saker som har ätit dem.
Vad skulle det kunna vara?
Musslor, fiskar, sådana grejer.
Då behöver jag vara rädd om jag köper musslor i affären.
Nej, de har koll på sina grejer. Musslor som säljs har koll på sina grejer så då behöver man inte vara rädd. Sen finns det ganska mycket riktlinjer som länsstyrelser och giftcentraler har på vad man ska göra om man stöter på algblomning.
Nu säger du algblomning. Vad är algblomning? Om jag ser alger, hur vet jag om det är algblomning eller bara alger?
En algblomning brukar man säga är en ansamling av väldigt mycket alger.
Kan man prata om yta?
Ja, oftast. De finns i hela vattenkolumnen. Men det handlar oftast om ytan för det är där vi ser dem och det är där vi upplever dem och det är där det finns ljus. De behöver ljus. De fotosyntetiserar. Jag säger det igen så man hör vad jag säger. Fotosyntetiserar. Alltså ljus, koldioxid, vatten blir energi och syre. Då behöver man ljus. Så de finns vid ytan. Det vi kallar för algblomning är alla de här encelliga små algerna eller fytoplankton som de heter. Som får förhållanden som gör att de kan växa väldigt fort, växa väldigt mycket och finnas väldigt många på samma plats. Det blir en algblomning. Sen finns det också saker som inte är alger som algblommar. Fast det ser likadant ut och beter sig likadant. Så det finns en typ av algblomning. Till exempel i Västerhavet finns det en alg som inte finns i Östersjön. Och den algblomning vi tänker på i Östersjön mest, den här stora, den är lite gröngult och slemmigt. Det är egentligen en bakterie som kallas för cyanobakterier. Som också fotosyntetiserar. Men de är inte alger, de är bakterier.
Okej. Men vi går tillbaka till algerna nu tänker jag. Så att det inte blir helt förvirrat för mig främst, men också för de som lyssnar. Du sa att det krävs vissa förutsättningar för algblomning. Vad är det för förutsättningar?
Alger behöver ljus, de behöver näring och de behöver solljus. Nej, det sa jag. De behöver solljus och näring. Och när det finns tillräckligt mycket så kan de föröka sig. De delar sig så de blir väldigt många väldigt snabbt och kan ligga kvar där och vara. Där de har mat och ljus.
Och spontant tänker jag då att det kan ju inte ske när som helst under året.
Nej, algblomningar på vintern är inte jättevanliga. För där finns det inte riktigt mycket ljus. Och mitt under sommaren. Nej, vi ska inte gå dit än. Vi tar det sen. De behövs näring, framförallt kväve. Det tycker alger om. Under vintern så blåser det ganska mycket. Så då blandas vatten om. Så att du får mer kväve eller näring underifrån som kommer upp till ytan. Och sen så börjar det komma ljus. Och då går algerna in i matläge. De får ljus, de kan börja använda näringen för att reproducera sig. Och sen kan du få en våralgblomning som den kallas. Och i Västerhavet är det typ någon gång mellan februari, mars, april där kanske. Det är inte jättetydligt alltid för att det finns en sak till som gör att man ser algblomningen väldigt mycket väl. Och det är att det finns en väldigt stark ytskiktning i havet. Som också hjälper till. Så algerna börjar blomma i Västerhavet kanske. Vi säger mars ungefär. Och sen så går vi in i Östersjön och där börjar de lite senare. I maj, juni kanske. Så det är olika alger som blommar vid olika tidpunkter.
Och här räknas även de här blågröna bakterierna, cyanobakterierna in. För de är det vi tänker på som algblomning i Östersjön. Det är de som står för den.
När du säger våralgblomning, någonstans, och det kanske bara är jag, får jag en ganska vacker bild i huvudet av att det bara blommar på havet. Och det är ju säkert inte så det ser ut. Kan du förklara hur det ser ut? Kan man med ord förklara hur en algblomning ser ut?
Det är inte blommor, tyvärr. Det är synd. Det hade varit jättefint. Sen är det som sagt alla de här encelliga fytoplankton, algerna, som samlas på samma plats. Så det blir som, beroende på vilken alg det är, så ser det lite olika ut. Det finns en kalkalg, som har ett latinskt namn, som blommar maj-ish på Västerhavet. Och då blir vattnet turkost. Som om det vore söderöver. Så det blir som stråk av turkost vatten. Det är nästan som att man har hällt i lite mjölk i glaset. Fast turkost då, för att de är så pass ljusa. De är gjorda av kalk. Av skal av kalk. Så då reflekteras ljuset och så blir det turkost. Om du går in i Östersjön sen när det är cyanobakterieblomningar så blir det mer en gulgrön lite slemmig stråk som också går i vattnet. Så de följer vattnet och ligger på. Det är stora hopar av celler som ligger där och är i det.
Så om man ser stråk av olika färger i vattnet, då kan man tänka att här är det nog algblomning?
Om det är rätt tid på året.
Inte på vintern då kanske?
Nej, det är inte så sannolikt.
Vår sommar.
Vår sommar. Om man inte vet exakt vad man kollar efter så kan man nog förväxla det med att det är pollen på vattenytan. Men den är bara på vattenytan.
Är det så? Algerna är?
De är en bit ner också. Så de finns i hela vattenkolumnen.
Om jag går i det här. Du sa att de här cyanobakterierna är lite slemmigt. Det låter ju jätteläskigt. Men det här turkosa då? Om jag går i det, kommer jag känna att jag går i en algblomning? Om jag går ut i ett sånt här vatten.
Turkosa.
Eller någon annan typ av alger?
De vet jag faktiskt inte hur de känns. De vanligaste som är vid stränderna som folk dyker på är ju de här cyanobakterierna. Det är de som får mest reaktioner i alla fall.
Okej, och de är slemmiga?
De kan kännas lite slemmiga, ja.
Vi fortsätter på de här stråken i vattnet. Och nu går vi in på lite magi. Vilket egentligen inte är magi, men det kanske ser lite magiskt ut. För man kan ju se att strandkanten lyser upp. Och det kallas ju för mareld. Hur uppstår det och vad är det för någonting?
Mareld är en algblomning som inte består av alger. Det är en liten encellig organism som kallas för dinoflagellat som äter andra saker för att överleva. Vilket alger inte gör, utan de använder ljus och fotocentrifierar. Och de har en förmåga att lysa upp när de blir störda. Så om man på dagen kan se sådana tegelröda eller rosaaktiga stråk i vattnet så är det antagligen dinoflagellater. Av släktet Noctiluca tror jag att den heter. Vad heter den? Noctiluca. Shit, jag har glömt vad det heter. Det spelar ingen roll. Det är en dinoflagellat i alla fall. Och när den störs så lyser den upp bioluminescens. Vilket är ganska trevligt för ser man de här röda stråken, som de ser ut, de är röda. Så du får tegelröda stråk i vattnet under dagen. Så går du till samma ställe på natten och stör vattnet så lyser det upp. Så kastar du en sten och det är riktigt mycket så kan de här ringarna som blir på vattnet lysa upp så att det ser ut som ljusringar som sprider sig utåt. Eller när de slår mot stranden så blir krusningarna.
De lyser. Eller om du kör båt genom det så hela svallvågen och allt som båten stör lyser upp som en ljusväg.
Är det farligt? Är de här dinoflagellaterna farliga på något sätt?
Det finns farliga eller giftiga dinoflagellater. Men den vanligaste arten som vi har utanför västkusten här är inte ansedd som en av dem.
Hur vanligt är det med de här? Hur vanligt är det med mareld?
Det är jättevanligt. Vi får det varje år i stort sett. Framför allt längs västkusten eller finns i Östersjön också men det är inte lika tydligt. Sen sommar, tidig höst. Det är kanske inte jättemycket, jättetydligt varje år. Men vet man vad man kollar efter och går ner och stoppar handen i vatten och plockar runt så kan man se det i stort sett varje år.
Så om man är vid vattnet eller vid ett vatten där man ser de här röda stråken då skulle man kunna komma tillbaka på kvällen och slänga en sten. Och troligtvis så skulle det lysa upp då för då stör man de här dinoflagellaterna. Och de är kopplade till alger för att de äter alger.
Ja.
Bland annat.
Bland annat mindre alger och lite annat smått som finns i vattnet.
Okej, då tror jag att jag har koll på läget.
Om man dyker till exempel kan man liksom plaska sig så att det ser ut som att man flyger runt i kosmos där nere. Det är så fina, det är som små stjärnor liksom om man är i det.
Ja, det låter faktiskt väldigt häftigt.
Det är kul med alger.
Och jag förstår, jag tycker också efter det här samtalet att alger känns lite spännande och att jag jättegärna skulle vilja läsa mer om det. Det kan man göra på smh.se slash kunskapsbanken. Eller så kanske det räcker med den informationen man har fått idag. Tack Simon för att du ville snacka alger med mig.
Tack, tack.
Under eftermiddagen blir det molnigt till mulet väder och temperaturer på runt 8 grader. Till kvällen klarnar det upp och temperaturen sjunker till mellan 1 och 8 grader. Vad är det meteorologen menar egentligen när de säger så här? Det förklarar Max Schildt och Linnea Rehn Wittskog i det här avsnittet när vi snackar väderspråk. Välkommen till poddserien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.
Hej och välkomna hit, Max och Linnea. Hej. Ni jobbar båda två som meteorologer på SMHI. Idag ska vi prata om någonting som man alltid kan prata om. Det är ju faktiskt vädret. De flesta av oss har nog sett eller hört en meteorolog prata om vädret. Den stora frågan är ju egentligen vad är det ni säger? Vad är det ni menar? För det är ju som ett eget språk. Finns det ett väderspråk och vad skulle det kunna vara för språk i så fall? Vad är det för något?
Ja, det finns ett väderspråk. Vi har en handledning från 80-talet som meteorologer skrev i samarbete med SMHI i samarbete med SR.
Där gick man igenom hur man pratar väder helt enkelt. Det har vi alltid behövt göra. Väderspråket har sina rötter i fornsvenskan. Det finns runstenar med solar på. Vi har alltid behövt förhålla oss till vädret så det är klart att det alltid har funnits språk om väder.
I den här poddserien så pratar vi om olika fenomen. Ni har båda två varit med och pratat om olika fenomen under den här säsongen. De här fenomenen går att koppla till väder. Min plan nu är att jag kommer att gå in på ett visst fenomen. Sen kommer jag att ta upp uttryck som är kopplat till det här fenomenet som ni kanske säger när ni pratar om väder. Jag tänkte att vi rullar rakt in på moln. Om det är klart på himlen så förstår vi att det inte finns så många moln på himlen.
Men vad är halvklart? Det här är ett ord som jag och Max är lite oense om. Det finns väldigt tydligt i väderspråket vad det betyder. Men jag tycker att det är lite ålderdomligt och förlegat. Du kanske kan berätta, Max, vad det betyder egentligen?
Ja, jag tycker att det är ganska självförklarande. Det betyder att ungefär halva himmelen täcks av moln och halva himlen är utan. Det behöver inte vara en rak linje som delar himlen i molnigt och klart, men det är ungefär hälften, hälften.
Jag använder det här, så jag tycker inte att det är så ålderdomligt.
Men du verkar inte göra det, Linnea?
Kanske inte så ofta. Jag kanske istället brukar beskriva, om det är halvklart, då kanske jag säger att det är moln varvat med sol eller molniga stunder varvat med soliga perioder eller något sånt där. Så att istället förklara det lite mer. Just det här halvklart, det låter verkligen som man pratade i P1 på 80-talet.
Men växlande molnighet och varierande molnighet, för nu sa ju du så här, det varvas sol och moln. Vad är då växlande molnighet eller varierande molnighet? Är det samma sak eller är det också skilda saker?
Det är två olika uttryck. De är väldigt lika. Det är de. Växlande molnighet, det kan man främst använda vid en typ av väder som egentligen är att det börjar en solig dag och sen så fram på dagen så blommar det upp små stackmoln. De är blomkålsliknande, ganska platta i botten. Det första molnet ett barn ritar, de molnen blommar upp och på eftermiddagen så blir det kanske någon regnskur som de ger ifrån sig. Och sen så på kvällen när solen sjunker undan så slutar de genereras, då sjunker de ihop och det blir klart igen. Det är växlande molnighet.
Så det är liksom bara den här vädersituationen som man kan använda växlande molnighet i. Medan varierande molnighet,
det finns inte definierat i väderspråket egentligen. Nej, precis.
Men det kanske är då att man har lite mera olika typer av moln, alltså flera olika typer av molnslag. På olika höjd. Ja, precis, på olika höjd. Och olika mängd också. Det är egentligen ganska helgarderande om man använder varierande molnighet kanske.
Men ja, korta svaret är att det är olika saker, även om det låter väldigt likt.
Och hur vet man vilket man ska använda?
Ja, när använder du varierande molnighet, Linnea? Ja, precis.
Istället för halvklart.
Ja, som är väldigt självförklarande.
Nej, men om man säger så här, växlande molnighet, det är egentligen årstidsbundet också då. Det är ju då vår och sommar man använder det. Då man har konvektion som vi har pratat om tidigare, alltså när solen är tillräckligt stark och kan värma marken och luften och de kan skapa de här små bulliga molnen. Och varierande molnighet då använder jag kanske på andra tider av året.
Då får man hålla koll på när du använder det och kolla vad det är för årstid helt enkelt. Vi tar nästa fenomen och det är regn. Och det här är ju någonting som engagerar, tänker jag, regn. För mig så regnar det mycket eller så regnar det lite. Men var går de här olika gränserna för lätt regn, kraftigt regn och allting där emellan?
Ja, jag tycker det är svårt med nederbördsintensitet. När vi pratar det så pratar vi millimeter per timme. Och det är så här, jaha, en millimeter över vad?
Men jag brukar tänka att en liter, utslagen på en kvadratmeter, för det är det som det är utslaget över, det är en millimeter högt.
Då är det lätt regn då?
Ja,
lätt regn är egentligen 0,1, nej förlåt, 0,5 millimeter per timme. Så att omkring en millimeter per timme så är det lätt regn. Och för att det då ska vara kraftigt regn så ska man ha 4 millimeter per timme. Men som Max var inne på här, det är ganska abstrakt och det är kanske svårt att förstå de här nederbördsintensiteterna och millimeter per timme.
Men jag tyckte du sa en ganska rolig sak Max och det är hur man upplever vattenstrålen i duschen.
Kan inte du förklara det? Ja precis, jag tänker att det är vad man har att relatera regn till i sin vardag, sin dusch. Men där är det kraftigt regn, man kommer upp i en millimeter på en kvadratmeter ganska snabbt tänker jag mig. Så det är kraftigt regn till skyfall antagligen som man har i sin dusch. Om man inte då har energisnålt munstycke som mina föräldrar har, då kanske man har mer måttligt regn i duschen.
Om man säger duggregn då, för jag går ju inte ut och tänker så här, åh idag är det lätt regn ute. Utan man kanske säger att det är duggregn. Men det är ju ingenting som ni använder som meteorologer, det uttrycket eller?
Jo men det gör vi och det är ju ändå lite skillnad på lätt regn och duggregn. Duggregn det kanske är mer kopplat till en viss vädertyp när vi har så här grått och mulet och disigt väder och det är väldigt väldigt små vattendroppar. Det känns som att man går ut och någon sprayar med en sån här blomstersprej och det blir nästan bara som en lätt dusch över huvudet som sätter sig på glasögonen. Medans lätt regn då kanske det ändå är lite större vattendroppar och det kan vara liksom lätt regn i samband med bara någon enstaka liten.
Ja precis, kanske en svag front som passerar att det är. Men då när det landar på glasögonen då är det snarare droppar som rinner ner. Inte som det här duggregnet som sätter sig som en liten hinna på glasögonen.
Ja jag sitter där helt fascinerad för jag är så här, ja men då måste vi börja säga att nu regnar det lätt ute. Nu kan jag inte säga duggregn och precis allting.
Ja eller det regnar lite kan man väl säga.
Nu är det kraftig nederbörd 5 mm per, nej jag ska inte stila så. Men hörni en regnskur då? En skur.
Ja det är kort och intensivt regn kan man väl säga. Till skillnad från att det regnar en hel dag. Och det är ju också de här molnen som vi redan har varit inne på. Stackmoln som blommar upp och ger en eftermiddagsskur. Det är typiskt skurbeteende.
De kommer och sen så är det soligt nästa stund.
Och de här lokala regnskurarna som vi alltid får höra om. Då kommer det vara lokala regnskurar.
Ja precis och jag brukar likna det när man poppar popcorn i en kastrull. Då är det väldigt svårt att förutsäga vilket korn som kommer poppa först. Eller hur?
Ja jo men så är det. Jag poppar i och för sig mina i mikron men jag tänker att det är exakt samma.
Svårt att avgöra liksom vilken så precis på samma sätt har vi meteorologer väldigt svårt att avgöra vilken utav skurarna eller vilken del utav området där de kommer poppa först. Och då brukar vi säga lokalt. För att det är osystematiskt inom ett visst område som de här skurarna förekommer. Då är det just det här väderfenomenet. Om vi har en regnfront som rör sig in. Då blir det ju mer utbrett och då kanske hela området berörs i större utsträckning. Medan här är det verkligen bara lokalt. Vilket då om vi brukar tänka som riktlinjer mindre än 25 procent av området.
Okej men på en del håll då? Då är det ett större område?
Ja precis.
Då täcker man in lite mer?
Precis då är det runt 50 procent av området ungefär.
Om det regnar här och var?
Ja precis det är också.
Då är det inte ett sammanhängande regnområde som har rört sig in. Men då är det också att det är regnigt av och till men inte över hela området. Det är här och var men inte överallt.
Men inte överallt. Men inte heller på en del håll?
Nej. Eller jag tror man kan använda här och var och på en del håll ganska synonymt.
Jag skulle nog kunna göra det.
Vi går vidare på nästa fenomen och det är snö. Och precis som när vi pratar om regn då. Vad är skillnaden på de här olika graderna av snöfall?
Ja men snöns intensitet då brukar man kolla på hur många centimeter snö som lägger sig på backen per timme. Så pratar man om lätt snöfall då är det en halv centimeter snö per timme som lägger sig på marken. Och pratar man om kraftigt snöfall då är det fyra centimeter per timme.
Okej och snöfall och snöbyar vad är det för skillnad på det?
Det är som regn och regnskurar. Att det är kort intensivt snöfall versus att det kommer ett sammanhängande snöfallsområde som rör sig in över ett större område.
Och då hoppar vi in på nästa för motsatsen till snö. Nej det är inte motsatsen men någonting som smälter snön är ju solen. Så jag tänkte att vi ska prata om sol och för det är ju det längtar man ju lite efter när man pratar om solen på väderspråk. Vi har mestadels soligt och vi har mestadels klart. Vad är skillnaden mellan soligt och klart?
Det är inte alltid soligt på alla platser i Sverige utan om vintern är i Norrland framförallt så står ju solen faktiskt väldigt lågt. Och då kanske det inte är rätt att säga soligt när solen knappt orkar över horisonten. Så då och om en nattetid så brukar man ju säga klart väder. För om natten är inte solen heller uppe. Medan soligt då, det säger man sommartid, då kan man använda soligt väder.
När solen är tillräckligt långt över horisonten så att man ser solen och det känns soligt. Så egentligen klart och soligt är ju samma sak men soligt kan vi inte använda alla tider på året eller alla tider på dygnet heller.
Just det. Och vad är det för skillnad på att vädret är mulet eller om det finns solglimtar? För det känns ändå som när det är mulet så är det lite mulet men solen kan titta fram. Men när det är solglimtar, ja men då låter det ju som att solen bara tittar fram. Ja.
Alltså enligt den strikta definitionen så är ju mulet åtta åttondelar. Vilket innebär att himlen är helt täckt av moln. Det får inte förekomma någon glugg över huvud taget i det här som skulle vara en solglimt.
Ja, men precis som mulet är egentligen, då är det mulet och är det ingen sol. Men vi kan ju säga mestadels mulet och kanske lägga till att det kan förekomma någon solglimt. Då kanske det är sju åttondelar av himlen som är täckt. Och nu pratar vi åttondelar och kanske alla undrar vad det är egentligen.
Jag sitter här och bara sju åttondelar, jajamän. Det ska jag säga nästa gång. Kolla, nu har vi åtta åttondelar mulet här.
Exakt.
Det är ju så att man delar in, man kollar på himlen rakt upp och drar någon slags cirkel så här rakt upp. Och då delar man upp himlen i åttondelar helt enkelt. Så är det då halvklart som Max gillar att säga, då är det ju fyra åttondelar av himlen som är täckt av moln.
Eller tre till fem egentligen, omkring fyra.
Ja, tre till fem. Men är det mulet då, då ska det vara heltäckt. Men så hör ni säkert oss säga ibland, mestadels mulet eller lite solglimtar här och var. Det är för att det kanske är svårt att säga att det kommer vara helt igenmulet hela dagen.
Precis, och molnighet är en så himla föränderlig parameter. Så alltid när meteorologer pratar om molnighet så är det ett slags genomsnitt av molnigheten under dagen eller under perioden som prognosen gäller för.
Vi ska alldeles strax börja wrap it up. Men Max, ditt favoritväderspråksord?
Jag tror jag får välja växande molnighet ändå. Jag tycker det är fint, det är klassiskt.
Linnea?
Oj, det finns ju så många fina väderord.
Halvklart. Det kanske får vara halvklart från och med nu då.
Om inte solglimtar faktiskt, för det tycker jag låter så positivt. Det här var ju faktiskt jätteintressant och det är ju ett eget språk, det märker jag ju. Och det ligger ju ganska mycket tanke bakom. Det är inte så att man bara slänger ur sig att nu är det lokala skurar med chans till solglimtar. Utan vetenskapligt. Tack så jättemycket för att ni ville prata väderspråk med mig.
Tack så mycket.
Tack själv.
Under eftermiddagen blir det molnigt till mulet väder och temperaturer på runt 8 grader. Till kvällen klarnar det upp och temperaturen sjunker till mellan 1 och 8 grader. Vad är det meteorologen menar egentligen när de säger så här? Det förklarar Max Schildt och Linnea Rehn Wittskog i det här avsnittet när vi snackar väderspråk. Välkommen till poddserien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.
Hej och välkomna hit, Max och Linnea. Hej. Ni jobbar båda två som meteorologer på SMHI. Idag ska vi prata om någonting som man alltid kan prata om. Det är ju faktiskt vädret. De flesta av oss har nog sett eller hört en meteorolog prata om vädret. Den stora frågan är ju egentligen vad är det ni säger? Vad är det ni menar? För det är ju som ett eget språk. Finns det ett väderspråk och vad skulle det kunna vara för språk i så fall? Vad är det för något?
Ja, det finns ett väderspråk. Vi har en handledning från 80-talet som meteorologer skrev i samarbete med SMHI i samarbete med SR.
Där gick man igenom hur man pratar väder helt enkelt. Det har vi alltid behövt göra. Väderspråket har sina rötter i fornsvenskan. Det finns runstenar med solar på. Vi har alltid behövt förhålla oss till vädret så det är klart att det alltid har funnits språk om väder.
I den här poddserien så pratar vi om olika fenomen. Ni har båda två varit med och pratat om olika fenomen under den här säsongen. De här fenomenen går att koppla till väder. Min plan nu är att jag kommer att gå in på ett visst fenomen. Sen kommer jag att ta upp uttryck som är kopplat till det här fenomenet som ni kanske säger när ni pratar om väder. Jag tänkte att vi rullar rakt in på moln. Om det är klart på himlen så förstår vi att det inte finns så många moln på himlen.
Men vad är halvklart? Det här är ett ord som jag och Max är lite oense om. Det finns väldigt tydligt i väderspråket vad det betyder. Men jag tycker att det är lite ålderdomligt och förlegat. Du kanske kan berätta, Max, vad det betyder egentligen?
Ja, jag tycker att det är ganska självförklarande. Det betyder att ungefär halva himmelen täcks av moln och halva himlen är utan. Det behöver inte vara en rak linje som delar himlen i molnigt och klart, men det är ungefär hälften, hälften.
Jag använder det här, så jag tycker inte att det är så ålderdomligt.
Men du verkar inte göra det, Linnea?
Kanske inte så ofta. Jag kanske istället brukar beskriva, om det är halvklart, då kanske jag säger att det är moln varvat med sol eller molniga stunder varvat med soliga perioder eller något sånt där. Så att istället förklara det lite mer. Just det här halvklart, det låter verkligen som man pratade i P1 på 80-talet.
Men växlande molnighet och varierande molnighet, för nu sa ju du så här, det varvas sol och moln. Vad är då växlande molnighet eller varierande molnighet? Är det samma sak eller är det också skilda saker?
Det är två olika uttryck. De är väldigt lika. Det är de. Växlande molnighet, det kan man främst använda vid en typ av väder som egentligen är att det börjar en solig dag och sen så fram på dagen så blommar det upp små stackmoln. De är blomkålsliknande, ganska platta i botten. Det första molnet ett barn ritar, de molnen blommar upp och på eftermiddagen så blir det kanske någon regnskur som de ger ifrån sig. Och sen så på kvällen när solen sjunker undan så slutar de genereras, då sjunker de ihop och det blir klart igen. Det är växlande molnighet.
Så det är liksom bara den här vädersituationen som man kan använda växlande molnighet i. Medan varierande molnighet,
det finns inte definierat i väderspråket egentligen. Nej, precis.
Men det kanske är då att man har lite mera olika typer av moln, alltså flera olika typer av molnslag. På olika höjd. Ja, precis, på olika höjd. Och olika mängd också. Det är egentligen ganska helgarderande om man använder varierande molnighet kanske.
Men ja, korta svaret är att det är olika saker, även om det låter väldigt likt.
Och hur vet man vilket man ska använda?
Ja, när använder du varierande molnighet, Linnea? Ja, precis.
Istället för halvklart.
Ja, som är väldigt självförklarande.
Nej, men om man säger så här, växlande molnighet, det är egentligen årstidsbundet också då. Det är ju då vår och sommar man använder det. Då man har konvektion som vi har pratat om tidigare, alltså när solen är tillräckligt stark och kan värma marken och luften och de kan skapa de här små bulliga molnen. Och varierande molnighet då använder jag kanske på andra tider av året.
Då får man hålla koll på när du använder det och kolla vad det är för årstid helt enkelt. Vi tar nästa fenomen och det är regn. Och det här är ju någonting som engagerar, tänker jag, regn. För mig så regnar det mycket eller så regnar det lite. Men var går de här olika gränserna för lätt regn, kraftigt regn och allting där emellan?
Ja, jag tycker det är svårt med nederbördsintensitet. När vi pratar det så pratar vi millimeter per timme. Och det är så här, jaha, en millimeter över vad?
Men jag brukar tänka att en liter, utslagen på en kvadratmeter, för det är det som det är utslaget över, det är en millimeter högt.
Då är det lätt regn då?
Ja,
lätt regn är egentligen 0,1, nej förlåt, 0,5 millimeter per timme. Så att omkring en millimeter per timme så är det lätt regn. Och för att det då ska vara kraftigt regn så ska man ha 4 millimeter per timme. Men som Max var inne på här, det är ganska abstrakt och det är kanske svårt att förstå de här nederbördsintensiteterna och millimeter per timme.
Men jag tyckte du sa en ganska rolig sak Max och det är hur man upplever vattenstrålen i duschen.
Kan inte du förklara det? Ja precis, jag tänker att det är vad man har att relatera regn till i sin vardag, sin dusch. Men där är det kraftigt regn, man kommer upp i en millimeter på en kvadratmeter ganska snabbt tänker jag mig. Så det är kraftigt regn till skyfall antagligen som man har i sin dusch. Om man inte då har energisnålt munstycke som mina föräldrar har, då kanske man har mer måttligt regn i duschen.
Om man säger duggregn då, för jag går ju inte ut och tänker så här, åh idag är det lätt regn ute. Utan man kanske säger att det är duggregn. Men det är ju ingenting som ni använder som meteorologer, det uttrycket eller?
Jo men det gör vi och det är ju ändå lite skillnad på lätt regn och duggregn. Duggregn det kanske är mer kopplat till en viss vädertyp när vi har så här grått och mulet och disigt väder och det är väldigt väldigt små vattendroppar. Det känns som att man går ut och någon sprayar med en sån här blomstersprej och det blir nästan bara som en lätt dusch över huvudet som sätter sig på glasögonen. Medans lätt regn då kanske det ändå är lite större vattendroppar och det kan vara liksom lätt regn i samband med bara någon enstaka liten.
Ja precis, kanske en svag front som passerar att det är. Men då när det landar på glasögonen då är det snarare droppar som rinner ner. Inte som det här duggregnet som sätter sig som en liten hinna på glasögonen.
Ja jag sitter där helt fascinerad för jag är så här, ja men då måste vi börja säga att nu regnar det lätt ute. Nu kan jag inte säga duggregn och precis allting.
Ja eller det regnar lite kan man väl säga.
Nu är det kraftig nederbörd 5 mm per, nej jag ska inte stila så. Men hörni en regnskur då? En skur.
Ja det är kort och intensivt regn kan man väl säga. Till skillnad från att det regnar en hel dag. Och det är ju också de här molnen som vi redan har varit inne på. Stackmoln som blommar upp och ger en eftermiddagsskur. Det är typiskt skurbeteende.
De kommer och sen så är det soligt nästa stund.
Och de här lokala regnskurarna som vi alltid får höra om. Då kommer det vara lokala regnskurar.
Ja precis och jag brukar likna det när man poppar popcorn i en kastrull. Då är det väldigt svårt att förutsäga vilket korn som kommer poppa först. Eller hur?
Ja jo men så är det. Jag poppar i och för sig mina i mikron men jag tänker att det är exakt samma.
Svårt att avgöra liksom vilken så precis på samma sätt har vi meteorologer väldigt svårt att avgöra vilken utav skurarna eller vilken del utav området där de kommer poppa först. Och då brukar vi säga lokalt. För att det är osystematiskt inom ett visst område som de här skurarna förekommer. Då är det just det här väderfenomenet. Om vi har en regnfront som rör sig in. Då blir det ju mer utbrett och då kanske hela området berörs i större utsträckning. Medan här är det verkligen bara lokalt. Vilket då om vi brukar tänka som riktlinjer mindre än 25 procent av området.
Okej men på en del håll då? Då är det ett större område?
Ja precis.
Då täcker man in lite mer?
Precis då är det runt 50 procent av området ungefär.
Om det regnar här och var?
Ja precis det är också.
Då är det inte ett sammanhängande regnområde som har rört sig in. Men då är det också att det är regnigt av och till men inte över hela området. Det är här och var men inte överallt.
Men inte överallt. Men inte heller på en del håll?
Nej. Eller jag tror man kan använda här och var och på en del håll ganska synonymt.
Jag skulle nog kunna göra det.
Vi går vidare på nästa fenomen och det är snö. Och precis som när vi pratar om regn då. Vad är skillnaden på de här olika graderna av snöfall?
Ja men snöns intensitet då brukar man kolla på hur många centimeter snö som lägger sig på backen per timme. Så pratar man om lätt snöfall då är det en halv centimeter snö per timme som lägger sig på marken. Och pratar man om kraftigt snöfall då är det fyra centimeter per timme.
Okej och snöfall och snöbyar vad är det för skillnad på det?
Det är som regn och regnskurar. Att det är kort intensivt snöfall versus att det kommer ett sammanhängande snöfallsområde som rör sig in över ett större område.
Och då hoppar vi in på nästa för motsatsen till snö. Nej det är inte motsatsen men någonting som smälter snön är ju solen. Så jag tänkte att vi ska prata om sol och för det är ju det längtar man ju lite efter när man pratar om solen på väderspråk. Vi har mestadels soligt och vi har mestadels klart. Vad är skillnaden mellan soligt och klart?
Det är inte alltid soligt på alla platser i Sverige utan om vintern är i Norrland framförallt så står ju solen faktiskt väldigt lågt. Och då kanske det inte är rätt att säga soligt när solen knappt orkar över horisonten. Så då och om en nattetid så brukar man ju säga klart väder. För om natten är inte solen heller uppe. Medan soligt då, det säger man sommartid, då kan man använda soligt väder.
När solen är tillräckligt långt över horisonten så att man ser solen och det känns soligt. Så egentligen klart och soligt är ju samma sak men soligt kan vi inte använda alla tider på året eller alla tider på dygnet heller.
Just det. Och vad är det för skillnad på att vädret är mulet eller om det finns solglimtar? För det känns ändå som när det är mulet så är det lite mulet men solen kan titta fram. Men när det är solglimtar, ja men då låter det ju som att solen bara tittar fram. Ja.
Alltså enligt den strikta definitionen så är ju mulet åtta åttondelar. Vilket innebär att himlen är helt täckt av moln. Det får inte förekomma någon glugg över huvud taget i det här som skulle vara en solglimt.
Ja, men precis som mulet är egentligen, då är det mulet och är det ingen sol. Men vi kan ju säga mestadels mulet och kanske lägga till att det kan förekomma någon solglimt. Då kanske det är sju åttondelar av himlen som är täckt. Och nu pratar vi åttondelar och kanske alla undrar vad det är egentligen.
Jag sitter här och bara sju åttondelar, jajamän. Det ska jag säga nästa gång. Kolla, nu har vi åtta åttondelar mulet här.
Exakt.
Det är ju så att man delar in, man kollar på himlen rakt upp och drar någon slags cirkel så här rakt upp. Och då delar man upp himlen i åttondelar helt enkelt. Så är det då halvklart som Max gillar att säga, då är det ju fyra åttondelar av himlen som är täckt av moln.
Eller tre till fem egentligen, omkring fyra.
Ja, tre till fem. Men är det mulet då, då ska det vara heltäckt. Men så hör ni säkert oss säga ibland, mestadels mulet eller lite solglimtar här och var. Det är för att det kanske är svårt att säga att det kommer vara helt igenmulet hela dagen.
Precis, och molnighet är en så himla föränderlig parameter. Så alltid när meteorologer pratar om molnighet så är det ett slags genomsnitt av molnigheten under dagen eller under perioden som prognosen gäller för.
Vi ska alldeles strax börja wrap it up. Men Max, ditt favoritväderspråksord?
Jag tror jag får välja växande molnighet ändå. Jag tycker det är fint, det är klassiskt.
Linnea?
Oj, det finns ju så många fina väderord.
Halvklart. Det kanske får vara halvklart från och med nu då.
Om inte solglimtar faktiskt, för det tycker jag låter så positivt. Det här var ju faktiskt jätteintressant och det är ju ett eget språk, det märker jag ju. Och det ligger ju ganska mycket tanke bakom. Det är inte så att man bara slänger ur sig att nu är det lokala skurar med chans till solglimtar. Utan vetenskapligt. Tack så jättemycket för att ni ville prata väderspråk med mig.
Tack så mycket.
Tack själv.
Blixtrar och dunder, magiska under. Men vad är det egentligen som händer när det åskar? I det här avsnittet berättar meteorologen Marie Stark mer om fenomenet åska. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Marie!
Tack!
Du jobbar som meteorolog på SMHI.
Ja, det stämmer bra det.
Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
Ja, jag jobbar ju egentligen med väldigt varierad produktion här på SMHI. Dels pratar jag mycket i radio och presenterar väder för både lyssnare i P1 och i P4. Sen en annan dag kan jag sitta och jobba med vinterproduktion, det vill säga att jag gör halkprognoser för hela Sverige sett till frost, snöfall eller regn på kalla vägbanor. Och en annan dag så kan jag arbeta med att uppdatera vår prognosdatabas. Det vill säga det vädret som ni lyssnare faktiskt ser när ni använder oss av vår app eller hemsida.
Och i den här appen kan man ibland se ett moln med en blixt i och det är lite det vi ska prata om idag. Vi ska prata om åska. Jag kör rakt på. Vad händer när det åskar?
Ja, då är det egentligen det som händer är att vi har luft som stiger. Och det kan ske på lite olika sätt. Bland annat har vi sommartid värmeåskväder. Det vill säga att marken värms upp olika mycket med hjälp av solen. Och varm luft stiger och när den stiger och kyls av då bildas först moln. Och det kan ofta kännetecknas av såna här små ulliga, fluffiga moln som man kanske ser på stranden under morgonen och förmiddagen att de börjar bildas. Och sen under eftermiddagen så kan de börja växa sig allt större i vertikal utsträckning. Och de förutsättningar som krävs för det är att atmosfären kyls av tillräckligt snabbt och att vi har tillräckligt mycket fukt. Och sen i molnet så skapas det uppåt och nedåtvindar. Vi får en omblandning av olika partiklar. Och då blir partiklarna olika laddade. Vi har både negativa och positiva. Och de negativa samlas i botten av molnet och de positiva i toppen. Och sen har vi också en spänningsskillnad mellan mark och moln. Så att marken är positivt laddad och när skillnaden mellan de här spänningarna blir tillräckligt stor, då kan det börja åska.
Just det. Du nämnde nu då de här fluffiga små molnen på förmiddagen. Men jag tänker att man kan ju se fluffiga vita moln på förmiddagen utan att det blir åska. Kan jag på något sätt ändå, nu är ju inte jag meteorolog så det kan jag ju säkert inte, men kan en vanlig person ändå se på något sätt att nu är det åska på gång?
Ja det är väl lite klurigt men när man börjar se att de här molnen börjar växa mer på höjden än bredden, då brukar man säga att det börjar finnas förutsättningar för att det kan skapas regnmoln eller så småningom även åskmoln om det finns rätt förutsättningar i atmosfären.
Och du sa då att oftast så på eftermiddagen för att på förmiddagen så det byggs upp och sen så åskar det på eftermiddagen. Men kan det åska när som helst på dygnet?
Ja det kan det ju verkligen göra. Det finns ju olika typer utav åska och värmeåskväder är ju en del av det. Då åskar det oftast på eftermiddagen eller kvällen. Men sen har vi även frontbunden åska som är liksom bundet till en kall front. Och det är när kall luft liksom trycker undan varm och fuktig luft som gör att det stiger. Och det är ju inte bundet av solen, den här soldrivna energin. Utan det kan förekomma lite mer jämnt fördelat över dygnet.
Jag tror att jag förknippar åska med just eftermiddagar. Men också med sommar, man känner att det varit varmt, man nästan ibland känner i luften att det här behöver åska ur snabbt. Eller regna ur eller något liknande så. Är det just på sommaren det åskar eller kan det åska när som helst på året?
Jo men det kan åska när som helst på året men sen är det ju betydligt vanligare sommartid. Och det beror ju på att vi har ofta varm och fuktig luft. Men när vi har ganska kraftiga lågtryck som passerar och vi har mycket energi i atmosfären eller i molnet. Då kan det ju även åska i samband med att det snöar.
Så på vintern, men det kan inte vara så vanligt eller?
Nej men det är det inte men det förekommer nog nästan en gång per vinter. Alltså skulle jag säga när jag liksom utifrån när jag har jobbat och sett att det liksom kommer någon blixt eller två.
Du sa ju här tidigare att åskmolnen eller molnen byggs på höjden. Hur stort kan ett åskmoln bli? Eller hur högt kan ett åskmoln bli?
Ja men här i Sverige så är det väl generellt någonstans mellan 6 och 8 kanske lite mer på höjden kilometer då. Och det beror på att när åskmolnet når så högt så liksom når det upp till tropopausen. Och där kan man säga att vi har ett skikt eller där det är under tropopausen som allt väder händer. Och sen om vi har riktigt kraftiga åskceller så kan det även bryta igenom tropopausen lite grann. Men det är också lite beroende på var i världen man befinner sig för att nere vid tropikerna så har vi mycket varmare och fuktigare luftmassa. Och där är liksom tropopausen mycket högre upp, kan vara upp mot 15 kilometer upp i luften. Och det innebär att liksom åskovädren nere vid tropikerna, de kan också bli mycket mer kraftfulla än de vi har i Sverige.
Men åskar det olika mycket i olika delar av världen?
Ja men det gör det. Det är betydligt mer vanligt med åska vid ekvatorn medan det är mer ovanligt på högre latituder och bland annat här i Skandinavien. Och här i Sverige så har vi liksom flest åskdygn nere kring Halland och västkusten och där med upp mot 20 åskdygn per år. Medan i nordvästligaste fjällen, tänk liksom Abisko, där har vi omkring 5 åskdygn per år.
Vad beror det på?
Ja men det beror ju på att vi ofta får in de här, eller att vi får det varmare nere i södra Sverige. Så till exempel i Amazonas så kan vi ha upp mot 250 åskdagar per år. Och kanske den mest åskrika platsen på jorden, det är vid Maracaibo-sjön där vi har 250 till upp mot 300 åskdygn per år. Och där åskar det främst nattetid.
Och det är ju i princip varje dag per år?
Ja, exakt.
Det är helt galet. Hur snabbt förflyttas i ett åskmoln? En sak som jag lärde mig när jag var liten och jag har pratat med några som är lika gamla som mig. Hörde man åskan och så räknar man 1001, 1002, 1003 tills blixten slår ner. Har jag hunnit till 1004 då är åskan fyra kilometer bort. Känner du igen det här?
Ja det gör jag.
Är det en myt?
Det är inte riktigt så. Om du räknar så ska du dividera med tre. Så om den är tre sekunder bort så är åskan en kilometer bort. Och det beror ju på att ljuset färdas snabbare än vad ljudet gör. Och ljudet och ljuset sker ungefär samtidigt. Men när ljudet kommer fram, om man tar det antalet sekunder dividerat med tre så får du avståndet.
Det här med dividerat med tre är det ingen av oss som har uppfattat så det är faktiskt jättebra. Ja, det är det. Hur lång tid tar det då? Säg att jag kommer till 1003, dividerar med tre, då är den en kilometer bort. Hur lång tid tar den innan den är rakt över mig?
Ja, det kan ju faktiskt vara att åskan faktiskt förflyttar sig från dig också. Och det är väldigt varierat. Om det är de här värmeåskvädren som vi sa byggs upp sommartid så är det ofta ganska isolerade celler och de kanske inte rör sig så mycket. Medan den här kallfronten, om det bildas åskväder längs den, då kan det ju röra sig mot dig. Och det är väldigt varierat och snabbt det går.
En annan fråga då som jag har funderat över, som jag vet att många andra också funderar över, kan det åska utan att blixtra?
Nej, men tvärtom.
Ja, för det var min nästa fråga. Det kan blixtra utan åska.
Ja, alltså blixten är väl i sig en åska. Men man kan se en blixt utan att man hör ljudet. Och det beror på att ljuset i sig. Man kan se det kanske på upp mot 80 kilometers avstånd. Medan om man hör åska, eller alltså själva mullret, så kan det oftast bara förflytta sig ungefär 20 kilometer. Så därför kan man ibland se en blixt men inte höra något ljud. Och det brukar kallas konblixt.
Men om vi bryter ner det här med åskan lite grann. Ljudet kommer sig av?
Det kommer sig av att vi får den här spänningsskillnaden.
Det här mullret liksom?
Ja, exakt. Det kommer på grund av att vi får den här stora spänningsskillnaden mellan moln och mark, eller mellan olika moln. Och då värms atmosfären upp, eller en liten luftvolym, väldigt snabbt. Vi får ljuset. Och när det expanderar, då får vi mullret. Så om det är en väldigt lång blixt, alltså flera kilometer mellan molnbasen och marken, då kan det vara ett ganska utdraget mule. Medan om det är kortare avstånd, då blir det bara knall. Eller alltså en ordentlig knall.
Och själva blixten då som vi ser, det är själva urladdningen då?
Ja, exakt.
Just det. Jag har bott i Australien en period. Och där åskar det ju ganska mycket. Men där upplevde jag att åskan var närmare mig på något sätt. Okej, går det att förklara på något sätt?
Ja, om den är närmare, det är lite svårt att säga. Men det man kan säga är att det är ett varmare klimat i Australien. Vilket gör att vi har förutsättningar för att få mer kraftfulla åskväder. Och det är kanske det som gör att det kändes närmare och mer kraftfullt.
Nu har vi pratat jättemycket om åska på olika sätt. Men om du får avrunda det här avsnittet med någonting du känner så här, det här måste alla veta om åska. Vad skulle det vara?
Ja, det är faktiskt någonting jag fick lära mig genom en frågesport eller ett spel. Och det är att många blixtar, de kommer faktiskt från marken till molnet. Och det beror på att den här spänningsskillnaden mellan mark och moln, det ger att vi får liksom blixtkanaler som skapas i atmosfären. Och sen så kommer liksom egentligen blixten från marken upp till molnet vid många tillfällen.
Så vi kanske behöver ändra alla våra ikoner med moln och en blixt?
Ja, det skulle kanske vara passande.
Marie, tack så jättemycket för att du ville prata åska med mig.
Tack själv.
Blixtrar och dunder, magiska under. Men vad är det egentligen som händer när det åskar? I det här avsnittet berättar meteorologen Marie Stark mer om fenomenet åska. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Marie!
Tack!
Du jobbar som meteorolog på SMHI.
Ja, det stämmer bra det.
Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
Ja, jag jobbar ju egentligen med väldigt varierad produktion här på SMHI. Dels pratar jag mycket i radio och presenterar väder för både lyssnare i P1 och i P4. Sen en annan dag kan jag sitta och jobba med vinterproduktion, det vill säga att jag gör halkprognoser för hela Sverige sett till frost, snöfall eller regn på kalla vägbanor. Och en annan dag så kan jag arbeta med att uppdatera vår prognosdatabas. Det vill säga det vädret som ni lyssnare faktiskt ser när ni använder oss av vår app eller hemsida.
Och i den här appen kan man ibland se ett moln med en blixt i och det är lite det vi ska prata om idag. Vi ska prata om åska. Jag kör rakt på. Vad händer när det åskar?
Ja, då är det egentligen det som händer är att vi har luft som stiger. Och det kan ske på lite olika sätt. Bland annat har vi sommartid värmeåskväder. Det vill säga att marken värms upp olika mycket med hjälp av solen. Och varm luft stiger och när den stiger och kyls av då bildas först moln. Och det kan ofta kännetecknas av såna här små ulliga, fluffiga moln som man kanske ser på stranden under morgonen och förmiddagen att de börjar bildas. Och sen under eftermiddagen så kan de börja växa sig allt större i vertikal utsträckning. Och de förutsättningar som krävs för det är att atmosfären kyls av tillräckligt snabbt och att vi har tillräckligt mycket fukt. Och sen i molnet så skapas det uppåt och nedåtvindar. Vi får en omblandning av olika partiklar. Och då blir partiklarna olika laddade. Vi har både negativa och positiva. Och de negativa samlas i botten av molnet och de positiva i toppen. Och sen har vi också en spänningsskillnad mellan mark och moln. Så att marken är positivt laddad och när skillnaden mellan de här spänningarna blir tillräckligt stor, då kan det börja åska.
Just det. Du nämnde nu då de här fluffiga små molnen på förmiddagen. Men jag tänker att man kan ju se fluffiga vita moln på förmiddagen utan att det blir åska. Kan jag på något sätt ändå, nu är ju inte jag meteorolog så det kan jag ju säkert inte, men kan en vanlig person ändå se på något sätt att nu är det åska på gång?
Ja det är väl lite klurigt men när man börjar se att de här molnen börjar växa mer på höjden än bredden, då brukar man säga att det börjar finnas förutsättningar för att det kan skapas regnmoln eller så småningom även åskmoln om det finns rätt förutsättningar i atmosfären.
Och du sa då att oftast så på eftermiddagen för att på förmiddagen så det byggs upp och sen så åskar det på eftermiddagen. Men kan det åska när som helst på dygnet?
Ja det kan det ju verkligen göra. Det finns ju olika typer utav åska och värmeåskväder är ju en del av det. Då åskar det oftast på eftermiddagen eller kvällen. Men sen har vi även frontbunden åska som är liksom bundet till en kall front. Och det är när kall luft liksom trycker undan varm och fuktig luft som gör att det stiger. Och det är ju inte bundet av solen, den här soldrivna energin. Utan det kan förekomma lite mer jämnt fördelat över dygnet.
Jag tror att jag förknippar åska med just eftermiddagar. Men också med sommar, man känner att det varit varmt, man nästan ibland känner i luften att det här behöver åska ur snabbt. Eller regna ur eller något liknande så. Är det just på sommaren det åskar eller kan det åska när som helst på året?
Jo men det kan åska när som helst på året men sen är det ju betydligt vanligare sommartid. Och det beror ju på att vi har ofta varm och fuktig luft. Men när vi har ganska kraftiga lågtryck som passerar och vi har mycket energi i atmosfären eller i molnet. Då kan det ju även åska i samband med att det snöar.
Så på vintern, men det kan inte vara så vanligt eller?
Nej men det är det inte men det förekommer nog nästan en gång per vinter. Alltså skulle jag säga när jag liksom utifrån när jag har jobbat och sett att det liksom kommer någon blixt eller två.
Du sa ju här tidigare att åskmolnen eller molnen byggs på höjden. Hur stort kan ett åskmoln bli? Eller hur högt kan ett åskmoln bli?
Ja men här i Sverige så är det väl generellt någonstans mellan 6 och 8 kanske lite mer på höjden kilometer då. Och det beror på att när åskmolnet når så högt så liksom når det upp till tropopausen. Och där kan man säga att vi har ett skikt eller där det är under tropopausen som allt väder händer. Och sen om vi har riktigt kraftiga åskceller så kan det även bryta igenom tropopausen lite grann. Men det är också lite beroende på var i världen man befinner sig för att nere vid tropikerna så har vi mycket varmare och fuktigare luftmassa. Och där är liksom tropopausen mycket högre upp, kan vara upp mot 15 kilometer upp i luften. Och det innebär att liksom åskovädren nere vid tropikerna, de kan också bli mycket mer kraftfulla än de vi har i Sverige.
Men åskar det olika mycket i olika delar av världen?
Ja men det gör det. Det är betydligt mer vanligt med åska vid ekvatorn medan det är mer ovanligt på högre latituder och bland annat här i Skandinavien. Och här i Sverige så har vi liksom flest åskdygn nere kring Halland och västkusten och där med upp mot 20 åskdygn per år. Medan i nordvästligaste fjällen, tänk liksom Abisko, där har vi omkring 5 åskdygn per år.
Vad beror det på?
Ja men det beror ju på att vi ofta får in de här, eller att vi får det varmare nere i södra Sverige. Så till exempel i Amazonas så kan vi ha upp mot 250 åskdagar per år. Och kanske den mest åskrika platsen på jorden, det är vid Maracaibo-sjön där vi har 250 till upp mot 300 åskdygn per år. Och där åskar det främst nattetid.
Och det är ju i princip varje dag per år?
Ja, exakt.
Det är helt galet. Hur snabbt förflyttas i ett åskmoln? En sak som jag lärde mig när jag var liten och jag har pratat med några som är lika gamla som mig. Hörde man åskan och så räknar man 1001, 1002, 1003 tills blixten slår ner. Har jag hunnit till 1004 då är åskan fyra kilometer bort. Känner du igen det här?
Ja det gör jag.
Är det en myt?
Det är inte riktigt så. Om du räknar så ska du dividera med tre. Så om den är tre sekunder bort så är åskan en kilometer bort. Och det beror ju på att ljuset färdas snabbare än vad ljudet gör. Och ljudet och ljuset sker ungefär samtidigt. Men när ljudet kommer fram, om man tar det antalet sekunder dividerat med tre så får du avståndet.
Det här med dividerat med tre är det ingen av oss som har uppfattat så det är faktiskt jättebra. Ja, det är det. Hur lång tid tar det då? Säg att jag kommer till 1003, dividerar med tre, då är den en kilometer bort. Hur lång tid tar den innan den är rakt över mig?
Ja, det kan ju faktiskt vara att åskan faktiskt förflyttar sig från dig också. Och det är väldigt varierat. Om det är de här värmeåskvädren som vi sa byggs upp sommartid så är det ofta ganska isolerade celler och de kanske inte rör sig så mycket. Medan den här kallfronten, om det bildas åskväder längs den, då kan det ju röra sig mot dig. Och det är väldigt varierat och snabbt det går.
En annan fråga då som jag har funderat över, som jag vet att många andra också funderar över, kan det åska utan att blixtra?
Nej, men tvärtom.
Ja, för det var min nästa fråga. Det kan blixtra utan åska.
Ja, alltså blixten är väl i sig en åska. Men man kan se en blixt utan att man hör ljudet. Och det beror på att ljuset i sig. Man kan se det kanske på upp mot 80 kilometers avstånd. Medan om man hör åska, eller alltså själva mullret, så kan det oftast bara förflytta sig ungefär 20 kilometer. Så därför kan man ibland se en blixt men inte höra något ljud. Och det brukar kallas konblixt.
Men om vi bryter ner det här med åskan lite grann. Ljudet kommer sig av?
Det kommer sig av att vi får den här spänningsskillnaden.
Det här mullret liksom?
Ja, exakt. Det kommer på grund av att vi får den här stora spänningsskillnaden mellan moln och mark, eller mellan olika moln. Och då värms atmosfären upp, eller en liten luftvolym, väldigt snabbt. Vi får ljuset. Och när det expanderar, då får vi mullret. Så om det är en väldigt lång blixt, alltså flera kilometer mellan molnbasen och marken, då kan det vara ett ganska utdraget mule. Medan om det är kortare avstånd, då blir det bara knall. Eller alltså en ordentlig knall.
Och själva blixten då som vi ser, det är själva urladdningen då?
Ja, exakt.
Just det. Jag har bott i Australien en period. Och där åskar det ju ganska mycket. Men där upplevde jag att åskan var närmare mig på något sätt. Okej, går det att förklara på något sätt?
Ja, om den är närmare, det är lite svårt att säga. Men det man kan säga är att det är ett varmare klimat i Australien. Vilket gör att vi har förutsättningar för att få mer kraftfulla åskväder. Och det är kanske det som gör att det kändes närmare och mer kraftfullt.
Nu har vi pratat jättemycket om åska på olika sätt. Men om du får avrunda det här avsnittet med någonting du känner så här, det här måste alla veta om åska. Vad skulle det vara?
Ja, det är faktiskt någonting jag fick lära mig genom en frågesport eller ett spel. Och det är att många blixtar, de kommer faktiskt från marken till molnet. Och det beror på att den här spänningsskillnaden mellan mark och moln, det ger att vi får liksom blixtkanaler som skapas i atmosfären. Och sen så kommer liksom egentligen blixten från marken upp till molnet vid många tillfällen.
Så vi kanske behöver ändra alla våra ikoner med moln och en blixt?
Ja, det skulle kanske vara passande.
Marie, tack så jättemycket för att du ville prata åska med mig.
Tack själv.
Uttrycket lyder i regnbågens alla färger. Men vilka färger har en regnbåge och varför är det just de färgerna? I det här avsnittet berättar meteorologen Linus Karlsson mer om regnbågen, hur den bildas, när det är som mest troligt att se den och så svarar han på den viktigaste frågan. Finns skatten där vid regnbågens slut? Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen tillbaka till Fenomenfredag, Linus.
Tack så mycket.
Du jobbar som meteorolog på SMHI och du kan mycket om optiska fenomen har jag hört. Eller hört, jag vet ju det eftersom du har varit med i två avsnitt redan. Och idag ska vi prata om mitt favoritfenomen och det är regnbågen. Och jag blir så glad för att regnbågen gör mig så glad. Så jag tänker att vi dyker rakt in. Hur uppstår en regnbåge?
Ja men regnbågen, som du är ju lite inne på, jag förstår ju varför man fascineras av den. Det är ju ändå ett ljusspektakel där på himlavalvet som man absolut imponeras av. Och regnbågen, den bildas ju när vi har solljuset som då både bryts och reflekteras i regndroppar. Så det som händer när då solljuset då går in i den här regndroppen är ju att den delas upp i då sina olika färgkomponenter här då från rött och då bort till violett. Och det är ju då därför regnbågen också får sina färger för att vi får den här uppdelningen av solljuset i de olika färgerna.
Och vi säger ju i regnbågens alla färger, du nämnde rött och violett. Vilka är regnbågens färger? Vi tar dem inifrån och ut.
Ja men precis, det är ju då ytterligheterna här med rött och violett. Och börjar man inifrån så har man ju då violett följt av indigo, blått, grönt, gult, orange och då slutligen rött. Så att här då i regnbågens fall så är det ju rött ljus som är längst bort ifrån solen.
Och är det alltid samma färger och alltid i samma ordning?
De är ju alltid i den här ordningen. Ska ju också tilläggas att det är ju för den som kallas den primära regnbågen. När man då har en dubbel regnbåge som också ibland kan uppstå så blir ju då färgerna skiftade så att man har röd färg närmast solen.
Jag har så många frågor just nu. Vi tar med den primära regnbågen först. Varför är det just de här färgerna?
Det här täcker ju då hela spannet av de synliga färgerna för människoögat. Så att här har det ju då kort och gott de färgerna som det mänskliga ögat kan se, alltså det synliga ljuset.
Och varför är den här, när vi har en dubbel regnbåge, varför är det spegelvänt för?
Det är ju en väldigt bra fråga och anledningen till det är ju att som vi såg när den första regnbågen bildas då så har man en reflektion inne i regndroppen. När man då istället har två regnbågar så har det skett två reflektioner inne i regnbågen. Så rent teoretiskt så kan det ju uppstå flertal regnbågar ju fler reflektioner i den här regndroppen som det har.
Och jag tror att du redan har sagt det här men jag vill att du upprepar det igen. Hur uppstår de här dubbla regnbågarna?
Det var ju då kopplat till hur många reflektioner som du har haft av ljuset här i regndroppen. Så att när vi då har två reflektioner så är det ju alltså då två regnbågar som kan bildas.
Vad bra. Kan man se en regnbåge när som helst på året? Kan man se en regnbåge på vintern?
Förutsättningarna som krävs är ju just att vi då har dels då solljuset men även då regndropparna. Så att vintertid så är det ju inte lika vanligt förekommande framförallt då under en kall period. Men det är ju de förutsättningarna som vi har för att regnbågen ska bildas här ju då med regndroppar och solljus. Och man ska ju då ha alltså solljuset i ryggen och då regnet framför sig för att se den här regnbågen.
Just det. Och när vi säger regndroppar, är det någon viss. Jag har ju poddat om regn också eller kommer på om regn och har läst på om regn. Är det någon viss storlek på regndropparna som krävs eller är det liksom rätt förutsättningar? Det kan vara vilket regn som helst. Men när solen kommer upp i ryggen på något sätt och de förutsättningarna är rätt och då bara blir det en regnbåge. Jag hör hur intelligent jag låter när jag ställer den här frågan.
Det är ju en jättebra fråga återigen för att det är ju ändå en viss storlek man måste ha. Man brukar då prata om att just för att det ska bli en bra regnbåge så vill man gärna ha en ganska så sfärisk regndroppe då. Och det kan ju bli då när man har en större regndroppe och den faller så blir det ju mer luftmotstånd mot den här regndroppen. Och då blir det ju snarare nästan som en liten böna kan man väl säga som faller. Så en regndroppe ser ju inte alls ut som den här uppmålade tåren nästan som man föreställer sig som en regndroppe. Utan den får ju en annorlunda form då baserat på luftmotståndet och då när den är större så är det ju mer luftmotstånd.
När jag har sett regnbåge så har det oftast varit på eftermiddagen. Kan man se en regnbåge när som helst på dygnet? Solen är ju en förutsättning såklart. Men kan man se en regnbåge på morgonen eller sent på kvällen? Eller är det några förutsättningar där som man behöver ta hänsyn till eller som regnbågen tar hänsyn till?
Där har du ju förutsättningarna med både solljuset här och regnet. Anledningen jag misstänker är att man ofta eller många gånger ser det just när vi har de här eftermiddagsskurarna vår och sommartid. Så det är ju säkert en anledning till att många uppmärksammar regnbågarna där då.
Hur vanliga är regnbågar?
Regnbågen är ju faktiskt egentligen inte så vanlig. Faktum är ju som vi tidigare pratat om halofenomenen så är de ju betydligt mer vanligt förekommande egentligen än regnbågarna. Men sedan är det ju också de flesta har ju faktiskt sett en regnbåge. Så att det är lite så det ligger till när man ser på statistiken.
När man ser en regnbåge så kan det ju ibland vara så att man ser de här färgskikten väldigt tydligt. Jag säger skarpa linjer men man ser liksom övergångarna i färgerna. Ibland så känns det som att det är lite suddigare, en lite suddigare regnbåge. Vad kan det bero på?
Det beror ju dels på kvaliteten på den här regndroppen. Hur bra solljuset delas upp och reflekteras. Och sedan har ju då också med att göra exempelvis ser man ju då när det är en regnbåge som kan bildas tidigare på morgonen eller kvällen när solen står på lägre höjd. Då har man ju mer rött ljus som når. Där alltså blir det röda ljuset i regnbågen mer tydligare.
Så det kan vara så att vissa färger framträder mer beroende på regndroppar och vart solen står.
Det är ju så att vissa av färgerna kan bli intensivare.
Jag säger regnbågens bleka kusin. För det är ju en vit regnbåge. Hur kommer det sig att den inte får några färger?
Ja men och det är ju ett ganska bra namn för att det är ju då istället en vit båge som vi ser på himlen och här är det ju kopplat till som vi pratar om med regndropparnas storlek att när vi istället har betydligt mindre droppar så är det ju då en förutsättning för att den här dimmbågen ska kunna bildas i stället där vi då bakgrunden till det är vad som kallas för en diffraktion av ljuset istället för det som man ser när vi får regnbågen istället där vi får en betydligt tydligare uppdelning av just solljuset i de olika färgerna.
En sista fråga till dig Linus som jag tror många funderar på. Finns det en skatt i slutet på regnbågen?
Det är ingen skatt som jag har hittat här i alla fall och det kan ju bero på att den här regnbågen är ju faktiskt en sluten cirkel. Det är ju bara det att den här resten av cirkeln gömmer sig under horisonten. Så det är ju faktiskt så om du ser den här regnbågen och befinner dig på högre höjd så kommer du ju alltså se en regnbågscirkel.
Nej det finns alltså inget slut.
Så det finns ju då egentligen inget slut.
Men det kanske finns en skatt någonstans.
Det skulle absolut kunna bli så.
Vi fortsätter leta. Tack för att du ville prata regnbågen med mig. Tack.
Uttrycket lyder i regnbågens alla färger. Men vilka färger har en regnbåge och varför är det just de färgerna? I det här avsnittet berättar meteorologen Linus Karlsson mer om regnbågen, hur den bildas, när det är som mest troligt att se den och så svarar han på den viktigaste frågan. Finns skatten där vid regnbågens slut? Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen tillbaka till Fenomenfredag, Linus.
Tack så mycket.
Du jobbar som meteorolog på SMHI och du kan mycket om optiska fenomen har jag hört. Eller hört, jag vet ju det eftersom du har varit med i två avsnitt redan. Och idag ska vi prata om mitt favoritfenomen och det är regnbågen. Och jag blir så glad för att regnbågen gör mig så glad. Så jag tänker att vi dyker rakt in. Hur uppstår en regnbåge?
Ja men regnbågen, som du är ju lite inne på, jag förstår ju varför man fascineras av den. Det är ju ändå ett ljusspektakel där på himlavalvet som man absolut imponeras av. Och regnbågen, den bildas ju när vi har solljuset som då både bryts och reflekteras i regndroppar. Så det som händer när då solljuset då går in i den här regndroppen är ju att den delas upp i då sina olika färgkomponenter här då från rött och då bort till violett. Och det är ju då därför regnbågen också får sina färger för att vi får den här uppdelningen av solljuset i de olika färgerna.
Och vi säger ju i regnbågens alla färger, du nämnde rött och violett. Vilka är regnbågens färger? Vi tar dem inifrån och ut.
Ja men precis, det är ju då ytterligheterna här med rött och violett. Och börjar man inifrån så har man ju då violett följt av indigo, blått, grönt, gult, orange och då slutligen rött. Så att här då i regnbågens fall så är det ju rött ljus som är längst bort ifrån solen.
Och är det alltid samma färger och alltid i samma ordning?
De är ju alltid i den här ordningen. Ska ju också tilläggas att det är ju för den som kallas den primära regnbågen. När man då har en dubbel regnbåge som också ibland kan uppstå så blir ju då färgerna skiftade så att man har röd färg närmast solen.
Jag har så många frågor just nu. Vi tar med den primära regnbågen först. Varför är det just de här färgerna?
Det här täcker ju då hela spannet av de synliga färgerna för människoögat. Så att här har det ju då kort och gott de färgerna som det mänskliga ögat kan se, alltså det synliga ljuset.
Och varför är den här, när vi har en dubbel regnbåge, varför är det spegelvänt för?
Det är ju en väldigt bra fråga och anledningen till det är ju att som vi såg när den första regnbågen bildas då så har man en reflektion inne i regndroppen. När man då istället har två regnbågar så har det skett två reflektioner inne i regnbågen. Så rent teoretiskt så kan det ju uppstå flertal regnbågar ju fler reflektioner i den här regndroppen som det har.
Och jag tror att du redan har sagt det här men jag vill att du upprepar det igen. Hur uppstår de här dubbla regnbågarna?
Det var ju då kopplat till hur många reflektioner som du har haft av ljuset här i regndroppen. Så att när vi då har två reflektioner så är det ju alltså då två regnbågar som kan bildas.
Vad bra. Kan man se en regnbåge när som helst på året? Kan man se en regnbåge på vintern?
Förutsättningarna som krävs är ju just att vi då har dels då solljuset men även då regndropparna. Så att vintertid så är det ju inte lika vanligt förekommande framförallt då under en kall period. Men det är ju de förutsättningarna som vi har för att regnbågen ska bildas här ju då med regndroppar och solljus. Och man ska ju då ha alltså solljuset i ryggen och då regnet framför sig för att se den här regnbågen.
Just det. Och när vi säger regndroppar, är det någon viss. Jag har ju poddat om regn också eller kommer på om regn och har läst på om regn. Är det någon viss storlek på regndropparna som krävs eller är det liksom rätt förutsättningar? Det kan vara vilket regn som helst. Men när solen kommer upp i ryggen på något sätt och de förutsättningarna är rätt och då bara blir det en regnbåge. Jag hör hur intelligent jag låter när jag ställer den här frågan.
Det är ju en jättebra fråga återigen för att det är ju ändå en viss storlek man måste ha. Man brukar då prata om att just för att det ska bli en bra regnbåge så vill man gärna ha en ganska så sfärisk regndroppe då. Och det kan ju bli då när man har en större regndroppe och den faller så blir det ju mer luftmotstånd mot den här regndroppen. Och då blir det ju snarare nästan som en liten böna kan man väl säga som faller. Så en regndroppe ser ju inte alls ut som den här uppmålade tåren nästan som man föreställer sig som en regndroppe. Utan den får ju en annorlunda form då baserat på luftmotståndet och då när den är större så är det ju mer luftmotstånd.
När jag har sett regnbåge så har det oftast varit på eftermiddagen. Kan man se en regnbåge när som helst på dygnet? Solen är ju en förutsättning såklart. Men kan man se en regnbåge på morgonen eller sent på kvällen? Eller är det några förutsättningar där som man behöver ta hänsyn till eller som regnbågen tar hänsyn till?
Där har du ju förutsättningarna med både solljuset här och regnet. Anledningen jag misstänker är att man ofta eller många gånger ser det just när vi har de här eftermiddagsskurarna vår och sommartid. Så det är ju säkert en anledning till att många uppmärksammar regnbågarna där då.
Hur vanliga är regnbågar?
Regnbågen är ju faktiskt egentligen inte så vanlig. Faktum är ju som vi tidigare pratat om halofenomenen så är de ju betydligt mer vanligt förekommande egentligen än regnbågarna. Men sedan är det ju också de flesta har ju faktiskt sett en regnbåge. Så att det är lite så det ligger till när man ser på statistiken.
När man ser en regnbåge så kan det ju ibland vara så att man ser de här färgskikten väldigt tydligt. Jag säger skarpa linjer men man ser liksom övergångarna i färgerna. Ibland så känns det som att det är lite suddigare, en lite suddigare regnbåge. Vad kan det bero på?
Det beror ju dels på kvaliteten på den här regndroppen. Hur bra solljuset delas upp och reflekteras. Och sedan har ju då också med att göra exempelvis ser man ju då när det är en regnbåge som kan bildas tidigare på morgonen eller kvällen när solen står på lägre höjd. Då har man ju mer rött ljus som når. Där alltså blir det röda ljuset i regnbågen mer tydligare.
Så det kan vara så att vissa färger framträder mer beroende på regndroppar och vart solen står.
Det är ju så att vissa av färgerna kan bli intensivare.
Jag säger regnbågens bleka kusin. För det är ju en vit regnbåge. Hur kommer det sig att den inte får några färger?
Ja men och det är ju ett ganska bra namn för att det är ju då istället en vit båge som vi ser på himlen och här är det ju kopplat till som vi pratar om med regndropparnas storlek att när vi istället har betydligt mindre droppar så är det ju då en förutsättning för att den här dimmbågen ska kunna bildas i stället där vi då bakgrunden till det är vad som kallas för en diffraktion av ljuset istället för det som man ser när vi får regnbågen istället där vi får en betydligt tydligare uppdelning av just solljuset i de olika färgerna.
En sista fråga till dig Linus som jag tror många funderar på. Finns det en skatt i slutet på regnbågen?
Det är ingen skatt som jag har hittat här i alla fall och det kan ju bero på att den här regnbågen är ju faktiskt en sluten cirkel. Det är ju bara det att den här resten av cirkeln gömmer sig under horisonten. Så det är ju faktiskt så om du ser den här regnbågen och befinner dig på högre höjd så kommer du ju alltså se en regnbågscirkel.
Nej det finns alltså inget slut.
Så det finns ju då egentligen inget slut.
Men det kanske finns en skatt någonstans.
Det skulle absolut kunna bli så.
Vi fortsätter leta. Tack för att du ville prata regnbågen med mig. Tack.
Vad är det som skimrar så magiskt i vitt och blått där uppe på himlen mitt i natten? Är det molnen som lyser? Mycket möjligt. Emma Härenstam, meteorolog på SMHI, berättade i det här avsnittet om hur det kommer sig att vissa moln lyser på natten och varför hon tycker att de kan kallas för rymdmoln. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till Fenomenfredag, Emma.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI. Vad är det roligaste med att vara meteorolog?
Det roligaste är att det händer saker hela tiden. Man kan komma till jobbet och det är full rulle på grund av massa varningar. Det kan också vara lugnare dagar. Man vet inte riktigt vad man har att vänta sig. Jag tycker också att det är otroligt roligt att följa de här fördjupningarna av lågtryck. Att det är en storm på ingång. Man börjar se det i modellerna som antyder att något är på väg.
Det låter ju faktiskt både roligt och spännande.
Det är jättespännande.
Du och jag har snackat förut och då pratar vi om moln. Vi kommer fortsätta lite på det temat idag men innan vi går in på det så kan du bara jättesnabbt repetera max två meningar. Vad är ett moln?
Ett moln består av jättemånga små vattendroppar. Det är exakt samma sak som dimma fast på hög höjd.
Vilket är ditt favoritmoln?
Mitt favoritmoln är nattlysande moln. De är oerhört spännande.
Ja och det leder oss in på dagens fenomen som är just nattlysande moln. Fantastiskt eller hur?
Jajamänsan.
Varför heter de nattlysande moln?
Ja, de syns ju på natten.
Ja det säger sig ju självt kanske lite grann.
Då har vi avklarat första delen av det ordet. Sen är det ju då den här biten att de är lysande. De lyser om natten men det är ju inte då molnen i sig som lyser. De skimrar vackert i vitt och blått utan det är solljuset som reflekteras. Lite likadant som när man tittar på månen. Det är inte månen som lyser utan det är solljus som reflekteras på månen. Och det här sker från strax efter skymning till strax innan gryning när solen ligger precis under horisonten och kan lysa på de här nattlysande molnen.
Så det är inte när som helst under natten utan det är skymning, gryning?
Ja men precis men de kan ändå synas flera timmar då. Så det är inte att de snabbt kommer fram och sen försvinner.
De släcks inte en viss tid?
Nej utan de bleknar snarare så att man kan se dem lite skarpare vissa tider under natten och lite bleknar då.
Men vad är det som gör de här molnen så speciella? Kan alla moln lysa på natten under rätt förutsättningar?
Nej egentligen inte. Det är det här som är så spännande med nattlysande moln. De befinner sig på en extremt hög höjd och jag överdriver inte när jag säger extremt. Det är 80 kilometers höjd. Det är övre delen av mesosfären där atmosfären är som allra kallast. Det är också en av förutsättningarna för att de ska kunna bildas, den här kylan. Och det gör ju att de andra molnen kommer vara helt mörka när du tittar på dem nattetid. Medan de här nattlysande molnen befinner sig på en så pass hög höjd att de då kan lysa. Vanliga moln befinner sig på en kanske från högt 9 till 12 kilometers höjd, alltså i troposfären. Så det är väldigt speciellt med de här nattlysande molnen.
Du har varit lite inne på det redan nu, men för att förtydliga lite grann, vad är det som krävs för att de ska bildas? De är ju på extremt hög höjd och jag tänker att det innebär vissa förutsättningar för själva fenomenet.
Ja, precis. Hög höjd för att de då ska vara nattlysande. Så långt upp i atmosfären har vi otroligt lite fukt och det krävs extrema temperaturer för att den här fukten ska kristalliseras och bli iskristaller. Vi behöver en temperatur på under 120 minusgrader, otroligt kallt. Och det behövs. Sen behöver vi också någon slags små, små, små partiklar som den här fukten kan bilda kristaller runt om. Och det har vi då från till exempel meteoritdamm så att det är ju riktiga rymdmoln det här. De är jättecoola. Så det är det som behövs. Det krävs låg temperatur, fukt och sen något som fukten kan bilda iskristaller på.
Jag tänker själva namnet nattlysande moln låter ju magiskt som det är och nu säger du meteorit, meteoritdamm. Och det liksom blir en helt annan dimension av lite magi i det hela. Rymdmoln. Ja. Det kan man ju säga.
Ja, det är inofficiellt. De heter ju inte rymdmoln men jag tycker att det kan man faktiskt kalla, kalla dem.
Ja, precis. När på året kan man se de här molnen?
Man kan se dem från mitten av maj till mitten av augusti ungefär.
Men nu sa ju du att det behöver vara extremt kallt. Och sen så säger du maj till augusti som är våra sommarmånader. Hur går det ihop?
Ja, oftast tänker man att det är varmare om sommaren än om vintern såklart. Men i mesosfären är det helt tvärtom. Där är det faktiskt kallast på sommaren och det är just då som de här molnen då kan bildas.
Just det. Och då är det ju varmare på vintern och då kan de inte bildas på vintern.
Precis, då når vi inte de här 120 minusgraderna.
Kan vi se dem vart vi än befinner oss i världen?
Är det inte överallt som det blir så här kallt i mesosfären utan det är mellan latitud 50 och 65 både på norra och södra halvklotet. Ja, på södra halvklotet är det ju då på vintern för de har ju sommar då. Och det är ungefär i mitten av Tyskland upp till norra delarna av Sverige. Det är där vi kan se dem. Det är väldigt intressant ändå att ha en enkel förklaring. Det är ju kallt där med men vi har ju polcirkeln. Och under den här perioden maj till augusti så går ju solen inte ner norr om polcirkeln. Det är för ljust helt enkelt. Solen hamnar inte i den här vinkeln som krävs för att ljuset ska reflekteras i molnen.
Hur lätt är det att se ett nattlysande moln? Hur stor är chansen?
Ja, oftast så vet man inte vad man letar efter så är det kanske svårt att se dem eller förstå att det är nattlysande moln. Men så snart man vet vad man ska leta efter så är det faktiskt ganska enkelt. Man kan se dem ändå varje år. Framför allt i juli och augusti. Då ska man blicka upp över himlen. Och när de första ljusstarka stjärnorna börjar synas på himlen. Det här är en två timmar efter att solen gått ner. Då ska man också försöka leta efter de här nattlysande molnen för det är då de börjar synas.
Och vad är det jag ska leta efter?
Du ska leta efter att det börjar skimra vackert i blått och vitt. De rör sig inte särskilt fort så det ser ganska statiskt ut. Men de breder ut sig ganska mycket. Man ser dem ganska enkelt när de börjar bli ljusstarka.
Är det lite rätt tid och rätt plats det handlar om när vi ska leta nattlysande moln?
Ja, delvis är det ju det. Och sen kan man ju också se till att det är en klar kväll. Det är ju en förutsättning så att vi inte har de här låga molnen som skymmer i sikten.
Har du någonsin sett ett nattlysande moln? Har du varit på rätt plats vid rätt tillfälle?
Ja, men många gånger har jag sett det. Jag blir ju lika fascinerad varje gång. Det är lite som att se norrsken. De är kanske inte lika fantastiska att se som norrsken men näst intill. Men första gången jag såg nattlysande moln såg jag faktiskt inte nattlysande moln. Jag tog kort på dem också. Det här är väldigt pinsamt att säga som meteorolog. Det var låga moln som ändå lystes upp av stan. Som jag tänkte att det här kan kanske vara nattlysande moln. Och det man ska ta med sig av det här tänker jag är att när du ser nattlysande moln då vet du att det är nattlysande moln. Du kommer aldrig fundera på kan det där kanske vara, det syns. De är extremt vackra och mäktiga verkligen om man ser att de befinner sig på hög höjd och har det här skimrande ljuset.
Det låter helt magiskt. Jag känner att jag är lite peppad på sommarhalvåret och titta upp mot himlen för att se om jag ser ett sånt där nattlysande moln.
Vad är det som skimrar så magiskt i vitt och blått där uppe på himlen mitt i natten? Är det molnen som lyser? Mycket möjligt. Emma Härenstam, meteorolog på SMHI, berättade i det här avsnittet om hur det kommer sig att vissa moln lyser på natten och varför hon tycker att de kan kallas för rymdmoln. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till Fenomenfredag, Emma.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI. Vad är det roligaste med att vara meteorolog?
Det roligaste är att det händer saker hela tiden. Man kan komma till jobbet och det är full rulle på grund av massa varningar. Det kan också vara lugnare dagar. Man vet inte riktigt vad man har att vänta sig. Jag tycker också att det är otroligt roligt att följa de här fördjupningarna av lågtryck. Att det är en storm på ingång. Man börjar se det i modellerna som antyder att något är på väg.
Det låter ju faktiskt både roligt och spännande.
Det är jättespännande.
Du och jag har snackat förut och då pratar vi om moln. Vi kommer fortsätta lite på det temat idag men innan vi går in på det så kan du bara jättesnabbt repetera max två meningar. Vad är ett moln?
Ett moln består av jättemånga små vattendroppar. Det är exakt samma sak som dimma fast på hög höjd.
Vilket är ditt favoritmoln?
Mitt favoritmoln är nattlysande moln. De är oerhört spännande.
Ja och det leder oss in på dagens fenomen som är just nattlysande moln. Fantastiskt eller hur?
Jajamänsan.
Varför heter de nattlysande moln?
Ja, de syns ju på natten.
Ja det säger sig ju självt kanske lite grann.
Då har vi avklarat första delen av det ordet. Sen är det ju då den här biten att de är lysande. De lyser om natten men det är ju inte då molnen i sig som lyser. De skimrar vackert i vitt och blått utan det är solljuset som reflekteras. Lite likadant som när man tittar på månen. Det är inte månen som lyser utan det är solljus som reflekteras på månen. Och det här sker från strax efter skymning till strax innan gryning när solen ligger precis under horisonten och kan lysa på de här nattlysande molnen.
Så det är inte när som helst under natten utan det är skymning, gryning?
Ja men precis men de kan ändå synas flera timmar då. Så det är inte att de snabbt kommer fram och sen försvinner.
De släcks inte en viss tid?
Nej utan de bleknar snarare så att man kan se dem lite skarpare vissa tider under natten och lite bleknar då.
Men vad är det som gör de här molnen så speciella? Kan alla moln lysa på natten under rätt förutsättningar?
Nej egentligen inte. Det är det här som är så spännande med nattlysande moln. De befinner sig på en extremt hög höjd och jag överdriver inte när jag säger extremt. Det är 80 kilometers höjd. Det är övre delen av mesosfären där atmosfären är som allra kallast. Det är också en av förutsättningarna för att de ska kunna bildas, den här kylan. Och det gör ju att de andra molnen kommer vara helt mörka när du tittar på dem nattetid. Medan de här nattlysande molnen befinner sig på en så pass hög höjd att de då kan lysa. Vanliga moln befinner sig på en kanske från högt 9 till 12 kilometers höjd, alltså i troposfären. Så det är väldigt speciellt med de här nattlysande molnen.
Du har varit lite inne på det redan nu, men för att förtydliga lite grann, vad är det som krävs för att de ska bildas? De är ju på extremt hög höjd och jag tänker att det innebär vissa förutsättningar för själva fenomenet.
Ja, precis. Hög höjd för att de då ska vara nattlysande. Så långt upp i atmosfären har vi otroligt lite fukt och det krävs extrema temperaturer för att den här fukten ska kristalliseras och bli iskristaller. Vi behöver en temperatur på under 120 minusgrader, otroligt kallt. Och det behövs. Sen behöver vi också någon slags små, små, små partiklar som den här fukten kan bilda kristaller runt om. Och det har vi då från till exempel meteoritdamm så att det är ju riktiga rymdmoln det här. De är jättecoola. Så det är det som behövs. Det krävs låg temperatur, fukt och sen något som fukten kan bilda iskristaller på.
Jag tänker själva namnet nattlysande moln låter ju magiskt som det är och nu säger du meteorit, meteoritdamm. Och det liksom blir en helt annan dimension av lite magi i det hela. Rymdmoln. Ja. Det kan man ju säga.
Ja, det är inofficiellt. De heter ju inte rymdmoln men jag tycker att det kan man faktiskt kalla, kalla dem.
Ja, precis. När på året kan man se de här molnen?
Man kan se dem från mitten av maj till mitten av augusti ungefär.
Men nu sa ju du att det behöver vara extremt kallt. Och sen så säger du maj till augusti som är våra sommarmånader. Hur går det ihop?
Ja, oftast tänker man att det är varmare om sommaren än om vintern såklart. Men i mesosfären är det helt tvärtom. Där är det faktiskt kallast på sommaren och det är just då som de här molnen då kan bildas.
Just det. Och då är det ju varmare på vintern och då kan de inte bildas på vintern.
Precis, då når vi inte de här 120 minusgraderna.
Kan vi se dem vart vi än befinner oss i världen?
Är det inte överallt som det blir så här kallt i mesosfären utan det är mellan latitud 50 och 65 både på norra och södra halvklotet. Ja, på södra halvklotet är det ju då på vintern för de har ju sommar då. Och det är ungefär i mitten av Tyskland upp till norra delarna av Sverige. Det är där vi kan se dem. Det är väldigt intressant ändå att ha en enkel förklaring. Det är ju kallt där med men vi har ju polcirkeln. Och under den här perioden maj till augusti så går ju solen inte ner norr om polcirkeln. Det är för ljust helt enkelt. Solen hamnar inte i den här vinkeln som krävs för att ljuset ska reflekteras i molnen.
Hur lätt är det att se ett nattlysande moln? Hur stor är chansen?
Ja, oftast så vet man inte vad man letar efter så är det kanske svårt att se dem eller förstå att det är nattlysande moln. Men så snart man vet vad man ska leta efter så är det faktiskt ganska enkelt. Man kan se dem ändå varje år. Framför allt i juli och augusti. Då ska man blicka upp över himlen. Och när de första ljusstarka stjärnorna börjar synas på himlen. Det här är en två timmar efter att solen gått ner. Då ska man också försöka leta efter de här nattlysande molnen för det är då de börjar synas.
Och vad är det jag ska leta efter?
Du ska leta efter att det börjar skimra vackert i blått och vitt. De rör sig inte särskilt fort så det ser ganska statiskt ut. Men de breder ut sig ganska mycket. Man ser dem ganska enkelt när de börjar bli ljusstarka.
Är det lite rätt tid och rätt plats det handlar om när vi ska leta nattlysande moln?
Ja, delvis är det ju det. Och sen kan man ju också se till att det är en klar kväll. Det är ju en förutsättning så att vi inte har de här låga molnen som skymmer i sikten.
Har du någonsin sett ett nattlysande moln? Har du varit på rätt plats vid rätt tillfälle?
Ja, men många gånger har jag sett det. Jag blir ju lika fascinerad varje gång. Det är lite som att se norrsken. De är kanske inte lika fantastiska att se som norrsken men näst intill. Men första gången jag såg nattlysande moln såg jag faktiskt inte nattlysande moln. Jag tog kort på dem också. Det här är väldigt pinsamt att säga som meteorolog. Det var låga moln som ändå lystes upp av stan. Som jag tänkte att det här kan kanske vara nattlysande moln. Och det man ska ta med sig av det här tänker jag är att när du ser nattlysande moln då vet du att det är nattlysande moln. Du kommer aldrig fundera på kan det där kanske vara, det syns. De är extremt vackra och mäktiga verkligen om man ser att de befinner sig på hög höjd och har det här skimrande ljuset.
Det låter helt magiskt. Jag känner att jag är lite peppad på sommarhalvåret och titta upp mot himlen för att se om jag ser ett sånt där nattlysande moln.
Sommaren är härlig, vintern är besvärlig, våren är mysig, hösten är frysig.
Eller?
Vi har fyra årstider i Sverige och varje årstid har sin charm. Varför vi har fyra årstider, när en årstid övergår i en annan och hur vädermönstren förändras för varje årstid. Det är bara några av de saker som meteorologen Linnea Rehn Wittskog pratar om i det här avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Linnea.
Hej, tack så mycket.
Du har ju varit med några gånger tidigare, pratat lite olika fenomen. Och idag ska vi prata om egentligen ett jättestort fenomen, som egentligen är fyra fenomen. Och det är årstiderna. I Sverige har vi fyra årstider. Varför har vi just fyra årstider i Sverige?
Anledningen till att vi överhuvudtaget har årstider, det beror på att vi har en jordglob som lutar. Om man kollar på en sån här jordglob som man brukar ha på skrivbordet så ser man att nordpolen inte pekar rakt uppåt utan den pekar lite åt höger. Och vi vet ju att jorden den snurrar runt solen. Det tar ett år för den att snurra runt solen. Och på sommaren då så lutar jorden, eller i varje fall det norra halvklotet av jorden, mot solen. Och på vintern är det tvärtom. Och på sommaren då jorden lutar mot solen så får vi längre dagar, solen står högre på himlen och det blir då varmare. Och sen på vintern då jorden lutar bort från solen så blir det istället korta dagar och allt kallare. Så därför har vi då sommar och vinter. Och vår och höst, ja men det är ju liksom mellantinget mellan de två ytterligheterna.
Just det. Och det här blir ju också extra tydligt när man tänker på Australien, Nya Zeeland som verkligen ligger på andra sidan jordklotet. För när vi går i våra vinterjackor och det är minusgrader då har ju de högsommar hos sig.
Ja men exakt, för där är det ju precis tvärtom.
Men när kan vi säga då att jag kan släppa ut mitt vårskrik som bara bubblar i mig? Kan jag göra det när jag känner att nu är det vår eller finns det en meteorologisk tidpunkt där du kan säga gå och skrik? Eller en kalendarisk tidpunkt. När kan jag släppa ut mitt vårskrik?
Ja, alltså det är ju skillnad på den psykologiska våren och den meteorologiska våren kan man ju säga. Ja men ska man gå på den meteorologiska definitionen då ska man kolla på dygnets medeltemperatur. Och den ska då ligga över noll grader i sju dygn i följd. Och då säger vi att våren anländer till det första av de här sju dygnen. Då är det meteorologisk vår.
Och kan det då snöa efter de sju dygnen?
Det kan det ju.
Ja, det kan det absolut göra.
Får man kväva sitt skrik lite? Ja, precis. Då får man släppa fram det igen när man känner att nu är det lite varmare. Det var den meteorologiska våren, sju dygn i följd där. Men om vi tittar på kalendern då?
Ja men precis, går man bara på den kalendariska våren då är det ju mars som våren anländer. Och faktiskt många länder runt om i världen går ju på den kalender, alltså går ju efter kalendern. Och säger att första mars då är det vår. Så vi i Sverige har ju krånglat till det lite.
Ja, men skrik när andan faller på helt enkelt nu. Nu bubblar det i dig. Då har vi våren och sen sommaren. När kan jag dra fram solstolen och känna att nu är det lata sommardagar?
Ja men våra sommarmånader är ju liksom juni, juli, augusti. Men den meteorologiska sommaren kan ju komma faktiskt innan juni. Och även där så är det ju dygnets medeltemperatur vi kollar på. Och för att det då ska bli meteorologisk sommar då ska dygnets medeltemperatur ligga på tio grader eller högre i fem dygn i följd.
Och sju dygn för att få våren och det var för att?
Precis, alla årstider, alltså sommar, höst och vinter, då är det fem dygn. Men just för våren då brukar man faktiskt räkna sju dygn. Och det gör man väl för att minska sannolikheten för alltför långa perioder med bakslag i vårvädret. För att säkra upp. Ja men precis.
Så sommaren tar slut i augusti, så första september så sätter jag på mig hösttröjan. Är det så enkelt?
Det är ju inte riktigt så enkelt. Vädret kan ju variera som bekant. Men även såklart för hösten så finns det ju en meteorologisk definition. Och då ska ju dygnets medeltemperatur vara lägre än tio grader i fem dygn i följd.
Och det kan ske, kan det ske innan första augusti till exempel?
Ja faktiskt så har vi ju en del lite regler då att hösten till exempel inte får anlända innan första augusti och våren får inte heller anlända innan 15 februari.
Tänk om den gör det ändå?
Ja, det kan den ju göra. Men ursprungligen så valde man väl en gräns för att minska som sagt sannolikheten för att det ska bli massa bakslag. Och just att det blev 15 februari, det var för att man har sett, man jämförde den här normalperioden 1961 till 1990. Och enligt den då så brukade våren anlända till landets tydligaste delar omkring 15 februari. Just det.
Och hösten då? September, oktober, november. Men man kan ju tycka att det är kallt redan i november. När det kalendariskt övergår från höst till vinter den 1 december. Hur är det meteorologiskt?
Ja alltså den meteorologiska vintern, den kan ju komma mycket tidigare än december absolut. Och såklart så har vi även där en knastertorr meteorologisk definition och då ska ju dygnets medeltemperatur ligga på noll grader eller lägre då i fem dygn i följd.
Just det, och då kan man ju kolla det själv kanske. Det kanske är en meteorologisk vinter där du bor, men inte där jag bor.
Så kan det vara.
Hur förändras de här vädermönstren då mellan årstiderna? Jag tänker att man har lite koll på att under sommaren är det på ett visst sätt, under vintern såklart, under vintern är det kallt och snö. Men hur förändras de här årstiderna vad gäller till exempel temperatur, nederbörd, molnighet och alla de här väderfenomenen som vi pratar om i den här podden bland annat?
Ja men om vi tar vintern först då, då blir det ju allt kallare och temperaturskillnaden ökar mycket då mellan ekvatorn och nordpolen. Vid ekvatorn där är det ju ungefär samma väder och temperatur och klimat hela tiden medan det varierar då på polerna. Och när vi får då de här stora temperaturskillnaderna då får vi allt djupare lågtryck så att det blir oftast ganska stor lågtryckstrafik liksom över landet och det kan bli ganska djupa lågtryck med kraftiga regn och snöoväder. Det kan bli blåsa en hel del och faktiskt är det så att sannolikheten för nederbörd är som störst under vintern. Alltså man har liksom flest antal dagar då det regnar eller snöar. Inte de största mängderna nödvändigtvis men flest dagar då det kommer nederbörd.
Okej, vi ska prata mer om det här när vi kommer till hösten känner jag. Vi går vidare in i våren då, vad händer där?
Ja men våren, då börjar ju solen återvända, den blir allt starkare och nu börjar ju den här typiska kampen mellan varm luften och kall luften. Och väldigt typiskt för vårväder är ju just de här snabba skiftningarna mellan det varma och kalla och soliga och haglet. Vi har ju pratat tidigare om aprilväder till exempel som kännetecknar våren.
Och jag vet att du och jag när vi pratar om det här poddavsnittet, då pratar vi om att det bubblar lite och det blir ju, det bubblar i vädret och jag känner att det här vårskriket bubblar i kroppen liksom att man vaknar till liv lite.
Ja men det är ju så.
Och det gör ju faktiskt naturen också under våren så att det kanske faller sig naturligt. Våren övergår i sommar och vad har vi för vädermönster då?
Ja men då blir det ju allt varmare och varmare luft kan också innehålla mer fukt och vatten och det gör liksom att vi får mer energi i luften. Och typiskt då för sommaren är ju att vi kan få de här allt intensivare regn och åskurarna till exempel. Så på sommaren så har vi faktiskt mest regn, alltså om man ser till mängden regn, så störst nederbördsmängder under sommaren. Även om det kan varvas då såklart med torra och soliga perioder också.
Och störst nederbördsmängder behöver ju inte betyda fler dagar utan bara mer på en och samma dag.
Ja men precis att man får de här kraftiga intensiva skurarna som ger stora mängder på kort tid.
Och det är ju det som nu då leder mig in till hösten där jag tänkte att det är nu det regnar mest. Hösten det är bara regn.
Ja och så känner man ju absolut. Och hösten då blir ju solen allt svagare, temperaturerna faller, molnen får svårt att lätta. Så vi har ju mycket av det här som vi meteorologer lite inofficiellt brukar kalla för 3D-väder, dis, dimma och duggregn. Så intrycket är ju att det bara är grått och mulet och regnar hela tiden. Och det är klart att det kan ju komma mycket duggregn av och till under hösten. Men ändå är det så att flest antal dagar med nederbörd har vi på vintern.
Så hösten är inte så regnig som vi tror?
Det är klart den är ju regnig.
Men inte så regnig. Nej precis. Om vi tittar historiskt då på de här vädermönstren. Ser man någon skillnad om man tittar hundra år tillbaka i tiden kring hur de här mönstren, har de förändrats någonting?
Man brukar ju kolla på ett antal klimatindikatorer som visar hur olika parametrar som till exempel temperatur, nederbörd, antal dagar med snötäcke och så vidare har förändrats de senaste decennierna. Och just om man kollar på temperatur för olika årstider så ser man en stigande temperaturtrend. Det blir varmare både på vintern och på sommaren. Och vad som kanske är mest anmärkningsvärt är ju att de här allra lägsta temperaturerna, de blir mer och mer ovanliga. Och såklart då maxtemperaturer, att de blir vanligare. Men det är just att vi får mindre av den kalla varan om man säger så.
Just det. Och det här kan man ju grotta ner sig i hur mycket som helst. Vi ska inte göra det idag. Men vi var lite inne på det här, bara för att klargöra lite. Om vi tittar meteorologiskt så kan ju våren komma tidigare i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Så är det ju. Men nu har vi pratat fyra årstider. Det sägs att det finns en femte årstid.
Ja, men precis. Vårvintern brukar vi ju säga är ju Sveriges inofficiella femte årstid. Och det är ju liksom övergångsperioden mellan vinter och vår. Och jag tänker väl att det är framförallt i Norrland som man använder det här uttrycket. Där man liksom, ja men solen återvänder, det blir varmare, man får soliga dagar med plusgrader. Medan man fortfarande har ganska mycket snö på marken. Och just den här snön gör ju också att solen reflekteras väldigt effektivt. Så att det upplevs kanske som ännu ljusare och soligare.
Ett litet försiktigt vårvinterskrik kanske man kan slänga ur sig där då. Ja. I den här podden pratar vi ju väldigt mycket olika fenomen, väderfenomen. Vilka olika fenomen kan vi förvänta oss under varje årstid? Jag säger årstiden och nu det här har vi diskuterat. Alla säger olika. Jag säger vinter, vår, sommar, höst. Det finns de som börjar med vår, sommar, höst, vinter. Spelar ingen roll egentligen. Men vi börjar med vinter för att det är rätt. Vilka väderfenomen är vanligast under vintern?
Ja, det är ju svårt. Det finns ju många fenomen som förekommer året om. Men om man tänker vinter, ja men då får man väl ändå säga snö, snökanoner och kanske också ljuspelare.
Ljuspelare kan man ju lyssna på ett poddavsnitt som handlar om optiska fenomen. Där pratar man ljuspelare. Snökanoner låter jätteintressant. Jag tänker att vi ska prata om det i ett annat avsnitt också. Våren?
Ja, och då tänker jag att det är ju det här aprilvädret. Snöhagel och trinsnö, det är väldigt typiskt vårfenomen.
Och sommaren, det är inte bara sol.
Exakt, då tänker jag att det är skyfall och åska som utmärker sommaren.
Och så går vi in i hösten då.
Då får vi väl säga dimma där då.
Jättebra. En sista fråga innan vi avslutar. Vilken är din favoritårstid och varför? Det var två frågor.
Jag får nog säga våren ändå. För då är det ju, ja men livet återvänder. Man blir ju så där bubblig i kroppen, precis som vädret där på våren.
Ett litet vårskrik där alltså ifrån dig. Tack för att du ville komma hit och prata årstider med mig. Tack
Sommaren är härlig, vintern är besvärlig, våren är mysig, hösten är frysig.
Eller?
Vi har fyra årstider i Sverige och varje årstid har sin charm. Varför vi har fyra årstider, när en årstid övergår i en annan och hur vädermönstren förändras för varje årstid. Det är bara några av de saker som meteorologen Linnea Rehn Wittskog pratar om i det här avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Linnea.
Hej, tack så mycket.
Du har ju varit med några gånger tidigare, pratat lite olika fenomen. Och idag ska vi prata om egentligen ett jättestort fenomen, som egentligen är fyra fenomen. Och det är årstiderna. I Sverige har vi fyra årstider. Varför har vi just fyra årstider i Sverige?
Anledningen till att vi överhuvudtaget har årstider, det beror på att vi har en jordglob som lutar. Om man kollar på en sån här jordglob som man brukar ha på skrivbordet så ser man att nordpolen inte pekar rakt uppåt utan den pekar lite åt höger. Och vi vet ju att jorden den snurrar runt solen. Det tar ett år för den att snurra runt solen. Och på sommaren då så lutar jorden, eller i varje fall det norra halvklotet av jorden, mot solen. Och på vintern är det tvärtom. Och på sommaren då jorden lutar mot solen så får vi längre dagar, solen står högre på himlen och det blir då varmare. Och sen på vintern då jorden lutar bort från solen så blir det istället korta dagar och allt kallare. Så därför har vi då sommar och vinter. Och vår och höst, ja men det är ju liksom mellantinget mellan de två ytterligheterna.
Just det. Och det här blir ju också extra tydligt när man tänker på Australien, Nya Zeeland som verkligen ligger på andra sidan jordklotet. För när vi går i våra vinterjackor och det är minusgrader då har ju de högsommar hos sig.
Ja men exakt, för där är det ju precis tvärtom.
Men när kan vi säga då att jag kan släppa ut mitt vårskrik som bara bubblar i mig? Kan jag göra det när jag känner att nu är det vår eller finns det en meteorologisk tidpunkt där du kan säga gå och skrik? Eller en kalendarisk tidpunkt. När kan jag släppa ut mitt vårskrik?
Ja, alltså det är ju skillnad på den psykologiska våren och den meteorologiska våren kan man ju säga. Ja men ska man gå på den meteorologiska definitionen då ska man kolla på dygnets medeltemperatur. Och den ska då ligga över noll grader i sju dygn i följd. Och då säger vi att våren anländer till det första av de här sju dygnen. Då är det meteorologisk vår.
Och kan det då snöa efter de sju dygnen?
Det kan det ju.
Ja, det kan det absolut göra.
Får man kväva sitt skrik lite? Ja, precis. Då får man släppa fram det igen när man känner att nu är det lite varmare. Det var den meteorologiska våren, sju dygn i följd där. Men om vi tittar på kalendern då?
Ja men precis, går man bara på den kalendariska våren då är det ju mars som våren anländer. Och faktiskt många länder runt om i världen går ju på den kalender, alltså går ju efter kalendern. Och säger att första mars då är det vår. Så vi i Sverige har ju krånglat till det lite.
Ja, men skrik när andan faller på helt enkelt nu. Nu bubblar det i dig. Då har vi våren och sen sommaren. När kan jag dra fram solstolen och känna att nu är det lata sommardagar?
Ja men våra sommarmånader är ju liksom juni, juli, augusti. Men den meteorologiska sommaren kan ju komma faktiskt innan juni. Och även där så är det ju dygnets medeltemperatur vi kollar på. Och för att det då ska bli meteorologisk sommar då ska dygnets medeltemperatur ligga på tio grader eller högre i fem dygn i följd.
Och sju dygn för att få våren och det var för att?
Precis, alla årstider, alltså sommar, höst och vinter, då är det fem dygn. Men just för våren då brukar man faktiskt räkna sju dygn. Och det gör man väl för att minska sannolikheten för alltför långa perioder med bakslag i vårvädret. För att säkra upp. Ja men precis.
Så sommaren tar slut i augusti, så första september så sätter jag på mig hösttröjan. Är det så enkelt?
Det är ju inte riktigt så enkelt. Vädret kan ju variera som bekant. Men även såklart för hösten så finns det ju en meteorologisk definition. Och då ska ju dygnets medeltemperatur vara lägre än tio grader i fem dygn i följd.
Och det kan ske, kan det ske innan första augusti till exempel?
Ja faktiskt så har vi ju en del lite regler då att hösten till exempel inte får anlända innan första augusti och våren får inte heller anlända innan 15 februari.
Tänk om den gör det ändå?
Ja, det kan den ju göra. Men ursprungligen så valde man väl en gräns för att minska som sagt sannolikheten för att det ska bli massa bakslag. Och just att det blev 15 februari, det var för att man har sett, man jämförde den här normalperioden 1961 till 1990. Och enligt den då så brukade våren anlända till landets tydligaste delar omkring 15 februari. Just det.
Och hösten då? September, oktober, november. Men man kan ju tycka att det är kallt redan i november. När det kalendariskt övergår från höst till vinter den 1 december. Hur är det meteorologiskt?
Ja alltså den meteorologiska vintern, den kan ju komma mycket tidigare än december absolut. Och såklart så har vi även där en knastertorr meteorologisk definition och då ska ju dygnets medeltemperatur ligga på noll grader eller lägre då i fem dygn i följd.
Just det, och då kan man ju kolla det själv kanske. Det kanske är en meteorologisk vinter där du bor, men inte där jag bor.
Så kan det vara.
Hur förändras de här vädermönstren då mellan årstiderna? Jag tänker att man har lite koll på att under sommaren är det på ett visst sätt, under vintern såklart, under vintern är det kallt och snö. Men hur förändras de här årstiderna vad gäller till exempel temperatur, nederbörd, molnighet och alla de här väderfenomenen som vi pratar om i den här podden bland annat?
Ja men om vi tar vintern först då, då blir det ju allt kallare och temperaturskillnaden ökar mycket då mellan ekvatorn och nordpolen. Vid ekvatorn där är det ju ungefär samma väder och temperatur och klimat hela tiden medan det varierar då på polerna. Och när vi får då de här stora temperaturskillnaderna då får vi allt djupare lågtryck så att det blir oftast ganska stor lågtryckstrafik liksom över landet och det kan bli ganska djupa lågtryck med kraftiga regn och snöoväder. Det kan bli blåsa en hel del och faktiskt är det så att sannolikheten för nederbörd är som störst under vintern. Alltså man har liksom flest antal dagar då det regnar eller snöar. Inte de största mängderna nödvändigtvis men flest dagar då det kommer nederbörd.
Okej, vi ska prata mer om det här när vi kommer till hösten känner jag. Vi går vidare in i våren då, vad händer där?
Ja men våren, då börjar ju solen återvända, den blir allt starkare och nu börjar ju den här typiska kampen mellan varm luften och kall luften. Och väldigt typiskt för vårväder är ju just de här snabba skiftningarna mellan det varma och kalla och soliga och haglet. Vi har ju pratat tidigare om aprilväder till exempel som kännetecknar våren.
Och jag vet att du och jag när vi pratar om det här poddavsnittet, då pratar vi om att det bubblar lite och det blir ju, det bubblar i vädret och jag känner att det här vårskriket bubblar i kroppen liksom att man vaknar till liv lite.
Ja men det är ju så.
Och det gör ju faktiskt naturen också under våren så att det kanske faller sig naturligt. Våren övergår i sommar och vad har vi för vädermönster då?
Ja men då blir det ju allt varmare och varmare luft kan också innehålla mer fukt och vatten och det gör liksom att vi får mer energi i luften. Och typiskt då för sommaren är ju att vi kan få de här allt intensivare regn och åskurarna till exempel. Så på sommaren så har vi faktiskt mest regn, alltså om man ser till mängden regn, så störst nederbördsmängder under sommaren. Även om det kan varvas då såklart med torra och soliga perioder också.
Och störst nederbördsmängder behöver ju inte betyda fler dagar utan bara mer på en och samma dag.
Ja men precis att man får de här kraftiga intensiva skurarna som ger stora mängder på kort tid.
Och det är ju det som nu då leder mig in till hösten där jag tänkte att det är nu det regnar mest. Hösten det är bara regn.
Ja och så känner man ju absolut. Och hösten då blir ju solen allt svagare, temperaturerna faller, molnen får svårt att lätta. Så vi har ju mycket av det här som vi meteorologer lite inofficiellt brukar kalla för 3D-väder, dis, dimma och duggregn. Så intrycket är ju att det bara är grått och mulet och regnar hela tiden. Och det är klart att det kan ju komma mycket duggregn av och till under hösten. Men ändå är det så att flest antal dagar med nederbörd har vi på vintern.
Så hösten är inte så regnig som vi tror?
Det är klart den är ju regnig.
Men inte så regnig. Nej precis. Om vi tittar historiskt då på de här vädermönstren. Ser man någon skillnad om man tittar hundra år tillbaka i tiden kring hur de här mönstren, har de förändrats någonting?
Man brukar ju kolla på ett antal klimatindikatorer som visar hur olika parametrar som till exempel temperatur, nederbörd, antal dagar med snötäcke och så vidare har förändrats de senaste decennierna. Och just om man kollar på temperatur för olika årstider så ser man en stigande temperaturtrend. Det blir varmare både på vintern och på sommaren. Och vad som kanske är mest anmärkningsvärt är ju att de här allra lägsta temperaturerna, de blir mer och mer ovanliga. Och såklart då maxtemperaturer, att de blir vanligare. Men det är just att vi får mindre av den kalla varan om man säger så.
Just det. Och det här kan man ju grotta ner sig i hur mycket som helst. Vi ska inte göra det idag. Men vi var lite inne på det här, bara för att klargöra lite. Om vi tittar meteorologiskt så kan ju våren komma tidigare i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Så är det ju. Men nu har vi pratat fyra årstider. Det sägs att det finns en femte årstid.
Ja, men precis. Vårvintern brukar vi ju säga är ju Sveriges inofficiella femte årstid. Och det är ju liksom övergångsperioden mellan vinter och vår. Och jag tänker väl att det är framförallt i Norrland som man använder det här uttrycket. Där man liksom, ja men solen återvänder, det blir varmare, man får soliga dagar med plusgrader. Medan man fortfarande har ganska mycket snö på marken. Och just den här snön gör ju också att solen reflekteras väldigt effektivt. Så att det upplevs kanske som ännu ljusare och soligare.
Ett litet försiktigt vårvinterskrik kanske man kan slänga ur sig där då. Ja. I den här podden pratar vi ju väldigt mycket olika fenomen, väderfenomen. Vilka olika fenomen kan vi förvänta oss under varje årstid? Jag säger årstiden och nu det här har vi diskuterat. Alla säger olika. Jag säger vinter, vår, sommar, höst. Det finns de som börjar med vår, sommar, höst, vinter. Spelar ingen roll egentligen. Men vi börjar med vinter för att det är rätt. Vilka väderfenomen är vanligast under vintern?
Ja, det är ju svårt. Det finns ju många fenomen som förekommer året om. Men om man tänker vinter, ja men då får man väl ändå säga snö, snökanoner och kanske också ljuspelare.
Ljuspelare kan man ju lyssna på ett poddavsnitt som handlar om optiska fenomen. Där pratar man ljuspelare. Snökanoner låter jätteintressant. Jag tänker att vi ska prata om det i ett annat avsnitt också. Våren?
Ja, och då tänker jag att det är ju det här aprilvädret. Snöhagel och trinsnö, det är väldigt typiskt vårfenomen.
Och sommaren, det är inte bara sol.
Exakt, då tänker jag att det är skyfall och åska som utmärker sommaren.
Och så går vi in i hösten då.
Då får vi väl säga dimma där då.
Jättebra. En sista fråga innan vi avslutar. Vilken är din favoritårstid och varför? Det var två frågor.
Jag får nog säga våren ändå. För då är det ju, ja men livet återvänder. Man blir ju så där bubblig i kroppen, precis som vädret där på våren.
Ett litet vårskrik där alltså ifrån dig. Tack för att du ville komma hit och prata årstider med mig. Tack
Har du någon gång funderat på varifrån våra vattendrag får sitt vatten? Kristin Röja jobbar som hydrolog på SMHI och i det här avsnittet berättar hon om allt från vattnets kretslopp till hur mycket vattendrag det finns i Sverige. Välkommen till SMHI podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Kristin.
Tack så mycket.
Du är ju hydrolog. Ja. Hur blir man hydrolog?
Det finns många olika sätt skulle jag säga att bli hydrolog. Jag själv läste geografi som kandidatprogram och sen så läste jag ett masterprogram i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser. Men man kan också gå andra vägar. Jag vet många av mina kollegor har till exempel läst masterprogram i, eller de har läst till civilingenjörer. Så det finns olika vägar att gå.
Ja. Och det säger mig att du kan väldigt mycket om vatten för du jobbar också som hydrolog på SMHI. Och idag ska vi prata om varifrån vattendrag får sitt vatten.
Ja.
Jag tror inte att det går att prata om vatten ute i naturen om vi inte pratar om ett utav naturens kanske största fenomen och det är vattnets kretslopp. Kan du förklara för mig och lyssnarna vad är vattnets kretslopp?
Ja, vattnets kretslopp eller den hydrologiska cykeln som det också kallas. Det beskriver vattnets flöde eller cirkulation mellan olika system på jorden kan man säga. Så mellan atmosfären, landområden, grundvattenmagasin, levande organismer och havet. Och även oss människor. Vi har en väldigt stor påverkan på den hydrologiska cykeln. Men om jag då förenklat skulle beskriva vattnets kretslopp så tänker jag att jag kan börja med atmosfären. För när vattenångan i atmosfären kondenserar, alltså omvandlas från vattenånga till flytande form så faller det över land och hav i form av nederbörd. Främst då som regn och snö. Och om nederbörden faller som snö så lagras vattnet i snön tills dess att vattnet smälter. Och när snön då smälter eller om nederbörden faller som regn så kan vattnet ta många olika vägar på marken eller på jorden. Det kan till exempel rinna av på markytan och ut i våra vattendrag och sjöar. Eller det kan infiltrera ner i jorden eller ännu längre ner och fylla på våra grundvattenmagasin. Men det kan också avdunsta eller transpirera. Och avdunstning innebär att vatten omvandlas från flytande form till vattenånga. Och då förs vattnet tillbaka till atmosfären där det började. Och transpiration är när växter avger vattenånga. Men det vattnet som inte avdunstar eller transpirerar kommer till slut att rinna ut i havet. Och där kommer det vattnet att avdunsta och då återföras till atmosfären. Men man får inte heller glömma att det här sker på många olika tidskalor. Man brukar prata om uppehållstid, alltså hur länge en vattenmolekyl generellt sett uppehåller sig i ett visst system, till exempel i ett grundvattenmagasin. Och det kan vara i atmosfären så kan det vara bara några dagar medan i vissa grundvattenmagasin så är det tusentals år.
Och hur mycket vattendrag har vi i Sverige? För det känns ju ändå som att Sverige är ett land där det finns mycket vatten.
Ja, det finns det ju. Men det är lite svårt att svara på för det beror lite på hur stora vattendrag, eller hur små vattendrag man ska säga, som man inkluderar i beräkningen. Men om man tittar på en databas som heter Svenskt vattenarkiv från 2016, då får man fram ungefär att det finns 15 000 mil vattendrag i Sverige. Om man inte räknar med sjölängden. Och om man räknar med sjöar så är det ungefär 21 000 mil. Så kanske någonstans däremellan. Eller ännu mer om man räknar med ännu mindre vattendrag. Så det är lite svårt att säga faktiskt.
Så ganska mycket vatten i Sverige med andra ord.
Ja.
När man är ute vid sjöar eller går vid någon fin bäck eller liknande så tror jag inte att man ställer sig frågan. Men det kanske man borde göra. Hur fylls det här på med vatten? Har det alltid funnits vatten här? Varför sjunker det inte undan? Det är en massa frågor egentligen när man väl börjar fundera på det. Så hur fylls de på?
Ja, om man ska prata om det så tänker jag att man kanske behöver prata om vattenbalansen. Och vattenbalansen är balansen mellan inflöde och utflöde av vatten till ett område över en viss tidsperiod. Och om man då tar en sjö som exempel så beräknar man vattenbalansen som summan av det vatten som tillförs sjön från till exempel markytorna runt omkring eller vattendraget som rinner in i sjön. Men även den nederbörd som faller direkt på sjöytan. Och så tar man då det minus utflödet från sjön. Och då är det avdunstningen från sjöns vattenyta, alltså omvandlingen från flytande vatten till vattenånga. Och så det vatten som rinner ut ur sjön via vattendraget. Och då får man då en vattenbalans. Så om det tillförs mer vatten till sjön än vad det flödar ut ur sjön då får man en positiv förändring, alltså att vattennivån i sjön höjs.
Och tillförsel av vatten kan ju vara regn, snö, egentligen all form av nederbörd.
Ja, och nederbörd både direkt på sjöytan eller det som rinner av på markytan och in i sjön.
Men kan det bildas nya vattendrag?
Det kan det göra. Det finns ju både permanenta vattendrag, alltså där det i princip flödar vatten året runt, men också tillfälliga vattendrag. Där det bara flödar vatten när det har regnat, till exempel. Så det finns lite olika typer av vattendrag.
Nu kommer de här frågorna som kanske barn säger, men varför är det så? Varför är det så att vi har en liten sjö? Jag bor ute i skogen, jag har en liten sjö och där finns det alltid vatten. Och sen bara några hundra meter därifrån så finns det en grop. Men där rinner det undan. Vad är skillnaden?
Man kan ju kolla på vattenbalansen på många olika skalor. Om man tittar på den skalan på den här lilla gropen så handlar det om att utflödet från den här lilla gropen är större än vad inflödet av vatten är.
Och det kan ju inte bara vara avdunstning då, tänker jag?
Nej, utan då kan det också vara att vatten infiltrerar ner i marken. Till exempel avdunstning, att vattnet flödar ut från den här lilla gropen eller att det infiltrerar ner i marken.
Kan vi människor påverka vattendragen på något sätt?
Ja, det skulle jag verkligen säga. Jag skulle säga att egentligen allt vi gör påverkar antingen hur vattendragen ser ut, alltså deras morfologi eller flödet i vattendraget eller innehållet i vattnet som föroreningar till exempel. Och en väldigt stor påverkan är urbanisering. När vi skapar hårdgjorda ytor så kan inte vattnet infiltrera ner i marken utan rinner istället av på markytan. Och det påverkar då våra flöden i våra vattendrag förut. Men också, det kan ju bidra till att man bygger bort vattendrag också eller att man leder om vattendrag.
Okej, men vi har pratat om människans påverkan på vatten. Och vi var lite inne på det här innan just det här med varför bildas det inte nya sjöar rent spontant så. Men kan det uppstå andra vattendrag efter? Säg att vi har en jättesnörik vinter, tung snö med mycket vatten, snö med hög densitet. Och sen har vi en riktig regnig vår, vi har inte en särskilt varm sommar och sen kommer vi till hösten och då är det regn igen. Kan det då uppstå nya vattendrag?
Ja, som jag sa så finns det de här tillfälliga vattendragen. Men jag tror att för att det ska uppstå ett permanent vattendrag så kanske det krävs lite mer än en säsong. Vattendrag skapas ofta genom att de eroderar marken, jorden eller marken. Så jag tror att det krävs lite mer än en regnig vår för att det ska skapas nya vattendrag.
Så om man tittar ut och har en stor pöl i sin trädgård så ska man inte tänka att nu har vi en sjö här?
Nej, det skulle jag inte säga. Men en tillfällig kanske. En tillfällig sjö. Man brukar ofta kolla lite på storleken. Storleken av en vattensamling brukar ofta avgöra om man definierar den som sjö eller inte. Eller om det är en pöl då. Men den definitionen är också lite luddig.
En sista fråga innan vi avrundar. Vad är det bästa med vatten? Oj.
Jag skulle säga att man kan bada i det.
Det räcker för mig.
Tack så mycket Christine.
Har du någon gång funderat på varifrån våra vattendrag får sitt vatten? Kristin Röja jobbar som hydrolog på SMHI och i det här avsnittet berättar hon om allt från vattnets kretslopp till hur mycket vattendrag det finns i Sverige. Välkommen till SMHI podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Kristin.
Tack så mycket.
Du är ju hydrolog. Ja. Hur blir man hydrolog?
Det finns många olika sätt skulle jag säga att bli hydrolog. Jag själv läste geografi som kandidatprogram och sen så läste jag ett masterprogram i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser. Men man kan också gå andra vägar. Jag vet många av mina kollegor har till exempel läst masterprogram i, eller de har läst till civilingenjörer. Så det finns olika vägar att gå.
Ja. Och det säger mig att du kan väldigt mycket om vatten för du jobbar också som hydrolog på SMHI. Och idag ska vi prata om varifrån vattendrag får sitt vatten.
Ja.
Jag tror inte att det går att prata om vatten ute i naturen om vi inte pratar om ett utav naturens kanske största fenomen och det är vattnets kretslopp. Kan du förklara för mig och lyssnarna vad är vattnets kretslopp?
Ja, vattnets kretslopp eller den hydrologiska cykeln som det också kallas. Det beskriver vattnets flöde eller cirkulation mellan olika system på jorden kan man säga. Så mellan atmosfären, landområden, grundvattenmagasin, levande organismer och havet. Och även oss människor. Vi har en väldigt stor påverkan på den hydrologiska cykeln. Men om jag då förenklat skulle beskriva vattnets kretslopp så tänker jag att jag kan börja med atmosfären. För när vattenångan i atmosfären kondenserar, alltså omvandlas från vattenånga till flytande form så faller det över land och hav i form av nederbörd. Främst då som regn och snö. Och om nederbörden faller som snö så lagras vattnet i snön tills dess att vattnet smälter. Och när snön då smälter eller om nederbörden faller som regn så kan vattnet ta många olika vägar på marken eller på jorden. Det kan till exempel rinna av på markytan och ut i våra vattendrag och sjöar. Eller det kan infiltrera ner i jorden eller ännu längre ner och fylla på våra grundvattenmagasin. Men det kan också avdunsta eller transpirera. Och avdunstning innebär att vatten omvandlas från flytande form till vattenånga. Och då förs vattnet tillbaka till atmosfären där det började. Och transpiration är när växter avger vattenånga. Men det vattnet som inte avdunstar eller transpirerar kommer till slut att rinna ut i havet. Och där kommer det vattnet att avdunsta och då återföras till atmosfären. Men man får inte heller glömma att det här sker på många olika tidskalor. Man brukar prata om uppehållstid, alltså hur länge en vattenmolekyl generellt sett uppehåller sig i ett visst system, till exempel i ett grundvattenmagasin. Och det kan vara i atmosfären så kan det vara bara några dagar medan i vissa grundvattenmagasin så är det tusentals år.
Och hur mycket vattendrag har vi i Sverige? För det känns ju ändå som att Sverige är ett land där det finns mycket vatten.
Ja, det finns det ju. Men det är lite svårt att svara på för det beror lite på hur stora vattendrag, eller hur små vattendrag man ska säga, som man inkluderar i beräkningen. Men om man tittar på en databas som heter Svenskt vattenarkiv från 2016, då får man fram ungefär att det finns 15 000 mil vattendrag i Sverige. Om man inte räknar med sjölängden. Och om man räknar med sjöar så är det ungefär 21 000 mil. Så kanske någonstans däremellan. Eller ännu mer om man räknar med ännu mindre vattendrag. Så det är lite svårt att säga faktiskt.
Så ganska mycket vatten i Sverige med andra ord.
Ja.
När man är ute vid sjöar eller går vid någon fin bäck eller liknande så tror jag inte att man ställer sig frågan. Men det kanske man borde göra. Hur fylls det här på med vatten? Har det alltid funnits vatten här? Varför sjunker det inte undan? Det är en massa frågor egentligen när man väl börjar fundera på det. Så hur fylls de på?
Ja, om man ska prata om det så tänker jag att man kanske behöver prata om vattenbalansen. Och vattenbalansen är balansen mellan inflöde och utflöde av vatten till ett område över en viss tidsperiod. Och om man då tar en sjö som exempel så beräknar man vattenbalansen som summan av det vatten som tillförs sjön från till exempel markytorna runt omkring eller vattendraget som rinner in i sjön. Men även den nederbörd som faller direkt på sjöytan. Och så tar man då det minus utflödet från sjön. Och då är det avdunstningen från sjöns vattenyta, alltså omvandlingen från flytande vatten till vattenånga. Och så det vatten som rinner ut ur sjön via vattendraget. Och då får man då en vattenbalans. Så om det tillförs mer vatten till sjön än vad det flödar ut ur sjön då får man en positiv förändring, alltså att vattennivån i sjön höjs.
Och tillförsel av vatten kan ju vara regn, snö, egentligen all form av nederbörd.
Ja, och nederbörd både direkt på sjöytan eller det som rinner av på markytan och in i sjön.
Men kan det bildas nya vattendrag?
Det kan det göra. Det finns ju både permanenta vattendrag, alltså där det i princip flödar vatten året runt, men också tillfälliga vattendrag. Där det bara flödar vatten när det har regnat, till exempel. Så det finns lite olika typer av vattendrag.
Nu kommer de här frågorna som kanske barn säger, men varför är det så? Varför är det så att vi har en liten sjö? Jag bor ute i skogen, jag har en liten sjö och där finns det alltid vatten. Och sen bara några hundra meter därifrån så finns det en grop. Men där rinner det undan. Vad är skillnaden?
Man kan ju kolla på vattenbalansen på många olika skalor. Om man tittar på den skalan på den här lilla gropen så handlar det om att utflödet från den här lilla gropen är större än vad inflödet av vatten är.
Och det kan ju inte bara vara avdunstning då, tänker jag?
Nej, utan då kan det också vara att vatten infiltrerar ner i marken. Till exempel avdunstning, att vattnet flödar ut från den här lilla gropen eller att det infiltrerar ner i marken.
Kan vi människor påverka vattendragen på något sätt?
Ja, det skulle jag verkligen säga. Jag skulle säga att egentligen allt vi gör påverkar antingen hur vattendragen ser ut, alltså deras morfologi eller flödet i vattendraget eller innehållet i vattnet som föroreningar till exempel. Och en väldigt stor påverkan är urbanisering. När vi skapar hårdgjorda ytor så kan inte vattnet infiltrera ner i marken utan rinner istället av på markytan. Och det påverkar då våra flöden i våra vattendrag förut. Men också, det kan ju bidra till att man bygger bort vattendrag också eller att man leder om vattendrag.
Okej, men vi har pratat om människans påverkan på vatten. Och vi var lite inne på det här innan just det här med varför bildas det inte nya sjöar rent spontant så. Men kan det uppstå andra vattendrag efter? Säg att vi har en jättesnörik vinter, tung snö med mycket vatten, snö med hög densitet. Och sen har vi en riktig regnig vår, vi har inte en särskilt varm sommar och sen kommer vi till hösten och då är det regn igen. Kan det då uppstå nya vattendrag?
Ja, som jag sa så finns det de här tillfälliga vattendragen. Men jag tror att för att det ska uppstå ett permanent vattendrag så kanske det krävs lite mer än en säsong. Vattendrag skapas ofta genom att de eroderar marken, jorden eller marken. Så jag tror att det krävs lite mer än en regnig vår för att det ska skapas nya vattendrag.
Så om man tittar ut och har en stor pöl i sin trädgård så ska man inte tänka att nu har vi en sjö här?
Nej, det skulle jag inte säga. Men en tillfällig kanske. En tillfällig sjö. Man brukar ofta kolla lite på storleken. Storleken av en vattensamling brukar ofta avgöra om man definierar den som sjö eller inte. Eller om det är en pöl då. Men den definitionen är också lite luddig.
En sista fråga innan vi avrundar. Vad är det bästa med vatten? Oj.
Jag skulle säga att man kan bada i det.
Det räcker för mig.
Tack så mycket Christine.
I det här avsnittet plockar vi upp tråden från förra veckan där meteorologen Linus Karlsson hintade om att halo var hans favorit av optiska fenomen. Ordet halo härstammar från grekiskan och betyder cirkel. Och kanske har du sett en cirkel runt solen någon gång? Då har du sett en halo. Hur den bildas, vilka olika typer av halos det finns och hur vanliga de är, det får du reda på den här veckan. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.
Välkommen tillbaka till podden Linus.
Tack så mycket.
Du var med förra veckan när vi pratade om optiska fenomen och då hintade du om ditt favoritfenomen som är?
Halofenomenen.
Och då ska vi prata mer om det idag. Hur uppstår ett halofenomen?
Halofenomenen är ett samlingsbegrepp för många olika ljuspelare, bågar och ljusfläckar. Vad dessa har gemensamt är att man i huvudsak har solljus som bryts och reflekteras i iskristaller och då kan de här bildas.
Nu har du redan nämnt olika typer av halos. Jag tänker att halo kommer från grekiskan och betyder cirkel. Det är väl kanske så man främst tänker sig en halo. Men det finns andra typer också. Vad är en ljuspelare?
Det stämmer det och det finns många typer av halofenomen som du nämnde med cirkeln, 22-gradersringen som den också kallas som är den som är vanligast förekommande. Men även ljuspelare som du var inne på här. Det som skiljer dem åt är hur de har bildats, alltså vilken typ av iskristaller som solljuset har reflekterats och brutits i. Det är också lite beroende på vilken typ av halokomponent, vilken typ av halofenomen som blir avgörande på grund av vilken typ av iskristaller som vi har. Man kan också se just den iskristallen som krävs för att ett halofenomen ska bildas. Då är det framförallt två typer vad man brukar benämna plattor och kolumner. Det är en sexkantig platta eller kolumn som är iskristallen som är gynnsam för att halofenomen ska bildas.
De här cirklarna tänker jag är de vanligaste typen av halofenomen. Det är väl då man tänker halo. Jag tror inte man tänker så när man ser en pelare. Vilken fin halo. Utan de här cirklarna. Det fanns 22-graders och 46-graders halo. Vad är det för skillnad på dem?
Avståndet som man exempelvis ser från solen så har den här 22-gradersringen en 22 -gradersvinkel från solen medan den här 46-gradersringen istället är 46 grader från solen. Så det är ju egentligen den stora skillnaden mellan dessa två. Om man nu vill urskilja dem och man ser dem ute i fältet så finns det ett knep att man kan sträcka ut armen och mellan tummen och lillfingret med utsträckt arm och kolla avståndet där emellan. Så motsvarar då en hand ungefär 22 grader och så har man två händer så är det ungefär 46 grader. Så kan man då urskilja vilken typ av ring det är. Sedan ska väl tilläggas att det finns många andra halokomponenter som har sina likheter med 46-gradersringen. Så det är kanske inte alltid att det faktiskt är i det här fallet 46 -gradersringen som syns utan att det är en annan komponent istället.
Är halon alltid runt en sol?
Den är ju kopplad till solljuset men det kan ju också vara situationer där man på motsatt sida av himlen ser halofenomen som uppstår där. Så det är ju hela himlavalvet i stort sett där halokomponenter kan dyka upp. Så det är ju alltid intressant om man då exempelvis ser den här 22-gradersringen så kan man då kolla på övriga delar av himlen för att se om det är några andra komponenter som dykt upp där.
Men kan man se de här halosen när som helst på dagen? Sol kanske är en förutsättning då. Så det behöver ju vara dagsljus. Det är ju då solen är uppe. Men spelar det någon roll om det är morgon eller eftermiddag eller mitt på dagen?
Det är ju som så att de här halokomponenterna de styr sig också till viss del vilken höjd över horisonten som solen befinner sig på hur de då utformar sig exempelvis. Så där finns ju då halokomponenter som har ett utseende när solen står lägre på himlen och sedan skiftar en aning ju högre solen står på himlen. Sedan är det ju också som så att vi även nattetid kan se halofenomen. Exempelvis så ser vi då de här ljuspelarna. Det behöver inte vara solen som är ljuskällan där utan det kan ju vara också lampor exempelvis i städer. Som dyker upp en del bilder på ibland och även kring månen kan vi se den här 22-gradersringen faktiskt. Men då är det ju reflekterat solljus.
Ja och just de här ljuspelarna om man nu är intresserad av hur de ser ut så kan man gå in på SMHIs Instagram. För där har vi publicerat en bild av just ljuspelare i olika färger. Där det är snökristaller som reflekteras i. Nu ska vi se om jag kan det här. Jag har ju läst på och det är jag som har gjort inlägget. Att snökristallerna reflekteras i ljuset från de här artificiella ljuskällorna. Och så är det som pelare rakt upp mot himlen.
Ja precis så att den här ljuskällan då att ljuset från ljuskällan då reflekteras i iskristallen.
Det var ju typ det jag sa, haha. Kan man se halos när som helst på året? Solen lyser ju och molnen eller vilket det nu är, snökristaller och sådana här saker. Kan man se det när som helst på året? Kan man se det på sommaren när det inte kanske finns snökristaller?
Visst är det så. Det kan ju synas året runt. Skillnaden där om man då framförallt på våra breddgrader skiljer på vintern och sommaren så är det ju att sommartid så har vi ju då iskristallerna i de här molnen som befinner sig på högre höjd i atmosfären upp till omkring 10 kilometers höjd. Det man ser vintertid är ju att vi kan ha iskristaller även nere vid markytan. Så då får man ju två lite olika situationer. Och även då sommartid kanske när man vanligtvis är ute mitt på dagen så står ju solen på en betydligt högre höjd. Så att av de bilder man många gånger ser så är det väl de här halokomponenterna, när det är många halokomponenter så är det väl många gånger vintertid. Men det kan ju såklart inträffa året runt.
Och hur vanligt är det att man ser en halo? Jag vet inte om jag har sett någon. Jag kanske har gjort det och inte reflekterat över det. Hur vanligt är det?
Fenomenet i sig är ju inte egentligen särskilt ovanligt. Det har väl gjorts någon form av statistik på det här då och då säger man väl att det i snitt syns två gånger i veckan någonstans i Europa. Men då hamnar man ju också i den här situationen att man som individ ska vara ute på rätt ställe vid rätt tillfälle. Så det är ju inte så konstigt i sig om man själv inte har sett någon. Just som jag var inne på att vara ute vid rätt tid vid rätt tillfälle. Och sedan är det också så att de olika komponenterna är ju också olika ovanliga. Och där finns ju då komponenter som man kanske aldrig kommer att få se eller kanske bara är en gång i livet.
Vad skulle det kunna vara för komponenter?
Där finns det ju lite olika komponenter som har väldigt särskilda förutsättningar för att det ska kunna bildas. Vi hade ju faktiskt en situation här tidigare i vintras där det då dök upp en båge som heter Moilanenbågen. Och då blev det ju lite avundsjuka för de här som inte fick se den just för att den är en så pass ovanlig komponent.
Och vad är det som är så speciellt med den? Hur ska jag veta att det är en sån jag ser? Behöver jag vara meteorolog?
Man behöver inte nödvändigtvis vara meteorolog men det är bra att ha ett intresse och förstå vad förutsättningarna är för att de här halokomponenterna ska bildas. För det som skiljer dem åt är just hur solljuset har behandlats här av iskristallen. Vilken typ av iskristall det då är mellan de här plattorna och kolumnerna. Vilken väg ljusstrålarna har gått genom iskristallerna spelar in och även orienteringen på iskristallerna. Så det är väldigt många olika komponenter som är bakgrunden till varför just exakt den här halokomponenten bildas.
En hel vetenskap. Det är en hel vetenskap. Finns det någonting du vill säga om halo som vi inte har sagt? Det här är ju ditt favorit av optiska fenomen. Känner du så här att det här måste jag få fram om det här?
Just med halofenomenen så har ju också om man kollar till lite koppling till väderutvecklingen så kan det ibland sägas att om man då har sett en halo så kan det vara att nederbörd på ingående. Och det här kan såklart stämma men det är ju inte alls nödvändigt att det är så. Men en situation skulle ju kunna vara att man då exempelvis har sett den här 22-graders ringen och sedan märker man att molnen tätnar. Det brukar då vara en indikation på att inom närmaste dygnet så är det kanske ett nederbördsområde som då rör sig in.
Det är ett litet partytrick så ser man en halo så sträck fram handen tummen och lillfingret. Säg 22 grader det kommer bli regn så förhoppningsvis då inom 24 timmar så faller regnet.
Absolut kan det vara så.
Tack så jättemycket för att du ville prata halo med mig.
Tack tack.
I det här avsnittet plockar vi upp tråden från förra veckan där meteorologen Linus Karlsson hintade om att halo var hans favorit av optiska fenomen. Ordet halo härstammar från grekiskan och betyder cirkel. Och kanske har du sett en cirkel runt solen någon gång? Då har du sett en halo. Hur den bildas, vilka olika typer av halos det finns och hur vanliga de är, det får du reda på den här veckan. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.
Välkommen tillbaka till podden Linus.
Tack så mycket.
Du var med förra veckan när vi pratade om optiska fenomen och då hintade du om ditt favoritfenomen som är?
Halofenomenen.
Och då ska vi prata mer om det idag. Hur uppstår ett halofenomen?
Halofenomenen är ett samlingsbegrepp för många olika ljuspelare, bågar och ljusfläckar. Vad dessa har gemensamt är att man i huvudsak har solljus som bryts och reflekteras i iskristaller och då kan de här bildas.
Nu har du redan nämnt olika typer av halos. Jag tänker att halo kommer från grekiskan och betyder cirkel. Det är väl kanske så man främst tänker sig en halo. Men det finns andra typer också. Vad är en ljuspelare?
Det stämmer det och det finns många typer av halofenomen som du nämnde med cirkeln, 22-gradersringen som den också kallas som är den som är vanligast förekommande. Men även ljuspelare som du var inne på här. Det som skiljer dem åt är hur de har bildats, alltså vilken typ av iskristaller som solljuset har reflekterats och brutits i. Det är också lite beroende på vilken typ av halokomponent, vilken typ av halofenomen som blir avgörande på grund av vilken typ av iskristaller som vi har. Man kan också se just den iskristallen som krävs för att ett halofenomen ska bildas. Då är det framförallt två typer vad man brukar benämna plattor och kolumner. Det är en sexkantig platta eller kolumn som är iskristallen som är gynnsam för att halofenomen ska bildas.
De här cirklarna tänker jag är de vanligaste typen av halofenomen. Det är väl då man tänker halo. Jag tror inte man tänker så när man ser en pelare. Vilken fin halo. Utan de här cirklarna. Det fanns 22-graders och 46-graders halo. Vad är det för skillnad på dem?
Avståndet som man exempelvis ser från solen så har den här 22-gradersringen en 22 -gradersvinkel från solen medan den här 46-gradersringen istället är 46 grader från solen. Så det är ju egentligen den stora skillnaden mellan dessa två. Om man nu vill urskilja dem och man ser dem ute i fältet så finns det ett knep att man kan sträcka ut armen och mellan tummen och lillfingret med utsträckt arm och kolla avståndet där emellan. Så motsvarar då en hand ungefär 22 grader och så har man två händer så är det ungefär 46 grader. Så kan man då urskilja vilken typ av ring det är. Sedan ska väl tilläggas att det finns många andra halokomponenter som har sina likheter med 46-gradersringen. Så det är kanske inte alltid att det faktiskt är i det här fallet 46 -gradersringen som syns utan att det är en annan komponent istället.
Är halon alltid runt en sol?
Den är ju kopplad till solljuset men det kan ju också vara situationer där man på motsatt sida av himlen ser halofenomen som uppstår där. Så det är ju hela himlavalvet i stort sett där halokomponenter kan dyka upp. Så det är ju alltid intressant om man då exempelvis ser den här 22-gradersringen så kan man då kolla på övriga delar av himlen för att se om det är några andra komponenter som dykt upp där.
Men kan man se de här halosen när som helst på dagen? Sol kanske är en förutsättning då. Så det behöver ju vara dagsljus. Det är ju då solen är uppe. Men spelar det någon roll om det är morgon eller eftermiddag eller mitt på dagen?
Det är ju som så att de här halokomponenterna de styr sig också till viss del vilken höjd över horisonten som solen befinner sig på hur de då utformar sig exempelvis. Så där finns ju då halokomponenter som har ett utseende när solen står lägre på himlen och sedan skiftar en aning ju högre solen står på himlen. Sedan är det ju också som så att vi även nattetid kan se halofenomen. Exempelvis så ser vi då de här ljuspelarna. Det behöver inte vara solen som är ljuskällan där utan det kan ju vara också lampor exempelvis i städer. Som dyker upp en del bilder på ibland och även kring månen kan vi se den här 22-gradersringen faktiskt. Men då är det ju reflekterat solljus.
Ja och just de här ljuspelarna om man nu är intresserad av hur de ser ut så kan man gå in på SMHIs Instagram. För där har vi publicerat en bild av just ljuspelare i olika färger. Där det är snökristaller som reflekteras i. Nu ska vi se om jag kan det här. Jag har ju läst på och det är jag som har gjort inlägget. Att snökristallerna reflekteras i ljuset från de här artificiella ljuskällorna. Och så är det som pelare rakt upp mot himlen.
Ja precis så att den här ljuskällan då att ljuset från ljuskällan då reflekteras i iskristallen.
Det var ju typ det jag sa, haha. Kan man se halos när som helst på året? Solen lyser ju och molnen eller vilket det nu är, snökristaller och sådana här saker. Kan man se det när som helst på året? Kan man se det på sommaren när det inte kanske finns snökristaller?
Visst är det så. Det kan ju synas året runt. Skillnaden där om man då framförallt på våra breddgrader skiljer på vintern och sommaren så är det ju att sommartid så har vi ju då iskristallerna i de här molnen som befinner sig på högre höjd i atmosfären upp till omkring 10 kilometers höjd. Det man ser vintertid är ju att vi kan ha iskristaller även nere vid markytan. Så då får man ju två lite olika situationer. Och även då sommartid kanske när man vanligtvis är ute mitt på dagen så står ju solen på en betydligt högre höjd. Så att av de bilder man många gånger ser så är det väl de här halokomponenterna, när det är många halokomponenter så är det väl många gånger vintertid. Men det kan ju såklart inträffa året runt.
Och hur vanligt är det att man ser en halo? Jag vet inte om jag har sett någon. Jag kanske har gjort det och inte reflekterat över det. Hur vanligt är det?
Fenomenet i sig är ju inte egentligen särskilt ovanligt. Det har väl gjorts någon form av statistik på det här då och då säger man väl att det i snitt syns två gånger i veckan någonstans i Europa. Men då hamnar man ju också i den här situationen att man som individ ska vara ute på rätt ställe vid rätt tillfälle. Så det är ju inte så konstigt i sig om man själv inte har sett någon. Just som jag var inne på att vara ute vid rätt tid vid rätt tillfälle. Och sedan är det också så att de olika komponenterna är ju också olika ovanliga. Och där finns ju då komponenter som man kanske aldrig kommer att få se eller kanske bara är en gång i livet.
Vad skulle det kunna vara för komponenter?
Där finns det ju lite olika komponenter som har väldigt särskilda förutsättningar för att det ska kunna bildas. Vi hade ju faktiskt en situation här tidigare i vintras där det då dök upp en båge som heter Moilanenbågen. Och då blev det ju lite avundsjuka för de här som inte fick se den just för att den är en så pass ovanlig komponent.
Och vad är det som är så speciellt med den? Hur ska jag veta att det är en sån jag ser? Behöver jag vara meteorolog?
Man behöver inte nödvändigtvis vara meteorolog men det är bra att ha ett intresse och förstå vad förutsättningarna är för att de här halokomponenterna ska bildas. För det som skiljer dem åt är just hur solljuset har behandlats här av iskristallen. Vilken typ av iskristall det då är mellan de här plattorna och kolumnerna. Vilken väg ljusstrålarna har gått genom iskristallerna spelar in och även orienteringen på iskristallerna. Så det är väldigt många olika komponenter som är bakgrunden till varför just exakt den här halokomponenten bildas.
En hel vetenskap. Det är en hel vetenskap. Finns det någonting du vill säga om halo som vi inte har sagt? Det här är ju ditt favorit av optiska fenomen. Känner du så här att det här måste jag få fram om det här?
Just med halofenomenen så har ju också om man kollar till lite koppling till väderutvecklingen så kan det ibland sägas att om man då har sett en halo så kan det vara att nederbörd på ingående. Och det här kan såklart stämma men det är ju inte alls nödvändigt att det är så. Men en situation skulle ju kunna vara att man då exempelvis har sett den här 22-graders ringen och sedan märker man att molnen tätnar. Det brukar då vara en indikation på att inom närmaste dygnet så är det kanske ett nederbördsområde som då rör sig in.
Det är ett litet partytrick så ser man en halo så sträck fram handen tummen och lillfingret. Säg 22 grader det kommer bli regn så förhoppningsvis då inom 24 timmar så faller regnet.
Absolut kan det vara så.
Tack så jättemycket för att du ville prata halo med mig.
Tack tack.
Alla har vi nog sett ett häftigt ljusspel på himlen eller en färgglad regnbåge. Men visste du att det är ett optiskt fenomen du ser? I det här avsnittet berättar Linus Karlsson, meteorolog på SMHI, mer om optiska fenomen och vetenskapen bakom. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Jag sitter här med Linus Karlsson som är meteorolog på SMHI. Välkommen!
Tack så mycket.
När visste du att du ville bli meteorolog?
Det var först när jag började bläddra i de här utbildningskatalogerna från universiteten som jag såg att det var ett möjligt karriärsval. Och då fick jag väl den här kopplingen just att när jag var väldigt liten så tyckte jag ju var väldigt spännande med just väderprognosen i dagstidningen med de här olika kartorna, grafer och tabeller. Och då kopplade jag väl samman det att det är klart att det är meteorolog som jag ska bli.
Är det så spännande som du trodde att det skulle vara?
Jag skulle nog ändå säga mer för jag visste nog inte vad jag förväntade mig när jag skulle bli meteorolog här. Så att det är ett väldigt intressant och varierande yrke och framförallt tycker jag det är väldigt kul att få följa årstiderna på två nära håll som man får göra som meteorolog och hur året utvecklar sig och framförallt få prata om väder.
Och idag ska du inte egentligen prata om väder men du ska prata om någonting som faktiskt är jätteintressant och det är optiska fenomen. Vad är ett optiskt fenomen? Och nu kommer jag be dig ta det här. För jag har läst om det, vi har pratat lite om det och det är inte jättelätt att hänga med. Så jag skulle vilja att du tar det steg för steg. Ett optiskt fenomen.
Ett optiskt fenomen är ett samlingsbegrepp för många typer av ljusshower som kan uppträda i atmosfären. Och vad de här då har gemensamt är att solljuset oftast, det kan ju också vara andra ljuskällor exempelvis som lampor, men för det mesta så är det ju solljuset när det interagerar med jordens atmosfär. Och jordens atmosfär består bland annat av luftmolekyler och vattendroppar och iskristaller och även många former av partiklar från exempelvis förbränning och vulkaner. Och alla de här delarna i atmosfären interagerar ju här med solens ljus. Och det här gör ju att solens ljus både bryts och reflekteras och sprids av de här delarna. Och det är just här då som vi kan få de här olika optiska fenomenen.
Det är som man lärde sig i skolan, när det kommer ljus och sen har man någon typ av glas och sen bryts det på olika sätt och sen bildar det olika färger kan det göra.
Visst är det så, för att exempelvis här då när solens ljus bryts då exempelvis både i regndroppar och iskristaller så blir det ju så att det här ljuset från solen delas upp i de här olika färgkomponenterna som vi exempelvis ser i regnbågen, ett väldigt tydligt exempel.
Vilka är de vanligaste optiska fenomenen som du tror många av oss har sett? Du nämnde ju regnbågen, det tänker jag att alla vet vad det är för något och de flesta av oss har nog sett den.
Jo men regnbågen är ju absolut ett exempel som de nog allra flesta har sett och som är ganska så vanligt förekommande när förutsättningarna är de rätta. Men kanske som man inte direkt tänker på så kan ju optiken också förklara här varför himlen är blå exempelvis. Och det är något som vi alla ser mer eller mindre dagligen.
Nu var du inne på en annan sak och det var det här med att de förutsättningarna är de rätta. Jag tänkte nog att under vissa årstider så är det vissa optiska fenomen. Att under sommaren har vi de här, under hösten har vi det här och så vidare. Men det funkar inte riktigt så, eller hur?
Man får nog väl ändå se det som att det är lite flytande för att precis som du nämnde här så är det ju förutsättningarna för att vissa optiska fenomen ska kunna förekomma. Och exempelvis med regnbågen så krävs det ju att vi har regn och regndroppar som då belyses av solen. Och det kanske då är lite bättre förutsättningar i den meningen här just då under vår och sommar när vi har de här regnskurarna jämförelsevis med mitt i vintern under en väldigt kall period då det istället snöar.
Finns det andra sådana optiska fenomen som man tänker sig, det här uppstår bara under sommaren för att då är det varmt men som faktiskt kan uppstå under vinterhalvåret också?
Exempelvis som också är ett optiskt fenomen är ju de här hägringarna då som man exempelvis kan se väldigt varma sommardagar då. Om man är ute på vägarna så kan man ju se nästan att det är blött ut på vägarna längre fram. Och där det i själva verket då är ju torrt. Men det är ju till exempel den här hägringen då på ett optiskt fenomen och beror ju på att det är en väldigt kraftig temperaturskillnad där i de lägsta luftlagren. Och liknande sätt kan vi ju faktiskt också se vintertid men då är det snart tvärtom att det är de allra kallaste då närmast marken.
Finns det några optiska fenomen som är speciella för Sverige som inte finns någon annanstans?
Just vår placering här med Sverige på de breddgrader som vi ligger gör ju att vi ser en ganska så varierad, ett varierat spann av solens höjd under årets gång. Och det här har ju exempelvis en påverkan på halofenomenen som till viss del är beroende på solens höjd hur de här då komponenterna som man då brukar prata om inom halofenomen, hur de då ser ut.
Varför tror du att människor blir så fascinerade när de ser den här klarblå himlen eller en färgglad regnbåge eller en halo till exempel? Det här är ju rent dina åsikter så det finns ju absolut ingen vetenskap bakom det här. Men vad tror du det är som gör att man blir lite så här wow, vad händer här?
Jag tror absolut det är just den här wow-effekten för det är ofta så här det är väldigt spektakulära vyer som kan dyka upp och väldigt färgstarkt. För att jag tror ju någonstans att alla kan ju någonstans ta åt sig. Man behöver inte veta egentligen så mycket av vetenskapen bakom för att kunna uppskatta de här ljusfenomenen. Just med både regnbåge och halofenomen. Och kanske framförallt som jag tänker då att när man väl då får uppleva de här fenomenen så kanske man blir lite frågande hur fungerar det här egentligen. För det är ju oerhört intressant och ju mer man lär sig och kan om något desto intressantare blir det ju också. Men just att det är nog tillgängligt för alla att kunna uppskatta.
Och förhoppningsvis har man ju lärt sig lite mer kring hur funkar det här nu nästa gång man ser en regnbåge eller en halo. Men bara för att sammanfatta, ett optiskt fenomen, hur funkar det?
Ett optiskt fenomen är ju då solljuset och dess interaktion med atmosfären. Exempelvis ser vi ju regnbågen där då solljuset bryts och reflekteras i regndroppar. Medan med halofenomenen så är det ju då istället iskristaller som solljuset bryts och reflekteras i.
Av alla optiska fenomen, vilket är ditt favoritfenomen?
Halofenomenen skulle jag säga har jag en lite extra fascination för framförallt då att det är så brett spann av olika halokomponenter. Och varje gång som det kanske dyker upp någon halokomponent så ser ju bilderna kanske lite olika ut i och med att vissa komponenter har mer ovanligare än annan. Så att det gör ju det lite extra spännande när man kanske får syn på någon lite mer ovanlig. Vissa komponenter är ju vanligare än andra och vissa som är, ja om man ens får se det en gång i livet som gör det lite extra spännande. Och just det med halofenomenen så berättar det ju också någon historia om hur det ser ut i atmosfären med iskristallerna. Vilken form de har och med att det är beroende på just formen bland annat. Vilka halokomponenter som uppträder.
Och jag kommer stoppa dig där för det vill jag prata om i ett eget avsnitt. Så tack för att du kom hit Linus.
Tack själv.
Alla har vi nog sett ett häftigt ljusspel på himlen eller en färgglad regnbåge. Men visste du att det är ett optiskt fenomen du ser? I det här avsnittet berättar Linus Karlsson, meteorolog på SMHI, mer om optiska fenomen och vetenskapen bakom. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Jag sitter här med Linus Karlsson som är meteorolog på SMHI. Välkommen!
Tack så mycket.
När visste du att du ville bli meteorolog?
Det var först när jag började bläddra i de här utbildningskatalogerna från universiteten som jag såg att det var ett möjligt karriärsval. Och då fick jag väl den här kopplingen just att när jag var väldigt liten så tyckte jag ju var väldigt spännande med just väderprognosen i dagstidningen med de här olika kartorna, grafer och tabeller. Och då kopplade jag väl samman det att det är klart att det är meteorolog som jag ska bli.
Är det så spännande som du trodde att det skulle vara?
Jag skulle nog ändå säga mer för jag visste nog inte vad jag förväntade mig när jag skulle bli meteorolog här. Så att det är ett väldigt intressant och varierande yrke och framförallt tycker jag det är väldigt kul att få följa årstiderna på två nära håll som man får göra som meteorolog och hur året utvecklar sig och framförallt få prata om väder.
Och idag ska du inte egentligen prata om väder men du ska prata om någonting som faktiskt är jätteintressant och det är optiska fenomen. Vad är ett optiskt fenomen? Och nu kommer jag be dig ta det här. För jag har läst om det, vi har pratat lite om det och det är inte jättelätt att hänga med. Så jag skulle vilja att du tar det steg för steg. Ett optiskt fenomen.
Ett optiskt fenomen är ett samlingsbegrepp för många typer av ljusshower som kan uppträda i atmosfären. Och vad de här då har gemensamt är att solljuset oftast, det kan ju också vara andra ljuskällor exempelvis som lampor, men för det mesta så är det ju solljuset när det interagerar med jordens atmosfär. Och jordens atmosfär består bland annat av luftmolekyler och vattendroppar och iskristaller och även många former av partiklar från exempelvis förbränning och vulkaner. Och alla de här delarna i atmosfären interagerar ju här med solens ljus. Och det här gör ju att solens ljus både bryts och reflekteras och sprids av de här delarna. Och det är just här då som vi kan få de här olika optiska fenomenen.
Det är som man lärde sig i skolan, när det kommer ljus och sen har man någon typ av glas och sen bryts det på olika sätt och sen bildar det olika färger kan det göra.
Visst är det så, för att exempelvis här då när solens ljus bryts då exempelvis både i regndroppar och iskristaller så blir det ju så att det här ljuset från solen delas upp i de här olika färgkomponenterna som vi exempelvis ser i regnbågen, ett väldigt tydligt exempel.
Vilka är de vanligaste optiska fenomenen som du tror många av oss har sett? Du nämnde ju regnbågen, det tänker jag att alla vet vad det är för något och de flesta av oss har nog sett den.
Jo men regnbågen är ju absolut ett exempel som de nog allra flesta har sett och som är ganska så vanligt förekommande när förutsättningarna är de rätta. Men kanske som man inte direkt tänker på så kan ju optiken också förklara här varför himlen är blå exempelvis. Och det är något som vi alla ser mer eller mindre dagligen.
Nu var du inne på en annan sak och det var det här med att de förutsättningarna är de rätta. Jag tänkte nog att under vissa årstider så är det vissa optiska fenomen. Att under sommaren har vi de här, under hösten har vi det här och så vidare. Men det funkar inte riktigt så, eller hur?
Man får nog väl ändå se det som att det är lite flytande för att precis som du nämnde här så är det ju förutsättningarna för att vissa optiska fenomen ska kunna förekomma. Och exempelvis med regnbågen så krävs det ju att vi har regn och regndroppar som då belyses av solen. Och det kanske då är lite bättre förutsättningar i den meningen här just då under vår och sommar när vi har de här regnskurarna jämförelsevis med mitt i vintern under en väldigt kall period då det istället snöar.
Finns det andra sådana optiska fenomen som man tänker sig, det här uppstår bara under sommaren för att då är det varmt men som faktiskt kan uppstå under vinterhalvåret också?
Exempelvis som också är ett optiskt fenomen är ju de här hägringarna då som man exempelvis kan se väldigt varma sommardagar då. Om man är ute på vägarna så kan man ju se nästan att det är blött ut på vägarna längre fram. Och där det i själva verket då är ju torrt. Men det är ju till exempel den här hägringen då på ett optiskt fenomen och beror ju på att det är en väldigt kraftig temperaturskillnad där i de lägsta luftlagren. Och liknande sätt kan vi ju faktiskt också se vintertid men då är det snart tvärtom att det är de allra kallaste då närmast marken.
Finns det några optiska fenomen som är speciella för Sverige som inte finns någon annanstans?
Just vår placering här med Sverige på de breddgrader som vi ligger gör ju att vi ser en ganska så varierad, ett varierat spann av solens höjd under årets gång. Och det här har ju exempelvis en påverkan på halofenomenen som till viss del är beroende på solens höjd hur de här då komponenterna som man då brukar prata om inom halofenomen, hur de då ser ut.
Varför tror du att människor blir så fascinerade när de ser den här klarblå himlen eller en färgglad regnbåge eller en halo till exempel? Det här är ju rent dina åsikter så det finns ju absolut ingen vetenskap bakom det här. Men vad tror du det är som gör att man blir lite så här wow, vad händer här?
Jag tror absolut det är just den här wow-effekten för det är ofta så här det är väldigt spektakulära vyer som kan dyka upp och väldigt färgstarkt. För att jag tror ju någonstans att alla kan ju någonstans ta åt sig. Man behöver inte veta egentligen så mycket av vetenskapen bakom för att kunna uppskatta de här ljusfenomenen. Just med både regnbåge och halofenomen. Och kanske framförallt som jag tänker då att när man väl då får uppleva de här fenomenen så kanske man blir lite frågande hur fungerar det här egentligen. För det är ju oerhört intressant och ju mer man lär sig och kan om något desto intressantare blir det ju också. Men just att det är nog tillgängligt för alla att kunna uppskatta.
Och förhoppningsvis har man ju lärt sig lite mer kring hur funkar det här nu nästa gång man ser en regnbåge eller en halo. Men bara för att sammanfatta, ett optiskt fenomen, hur funkar det?
Ett optiskt fenomen är ju då solljuset och dess interaktion med atmosfären. Exempelvis ser vi ju regnbågen där då solljuset bryts och reflekteras i regndroppar. Medan med halofenomenen så är det ju då istället iskristaller som solljuset bryts och reflekteras i.
Av alla optiska fenomen, vilket är ditt favoritfenomen?
Halofenomenen skulle jag säga har jag en lite extra fascination för framförallt då att det är så brett spann av olika halokomponenter. Och varje gång som det kanske dyker upp någon halokomponent så ser ju bilderna kanske lite olika ut i och med att vissa komponenter har mer ovanligare än annan. Så att det gör ju det lite extra spännande när man kanske får syn på någon lite mer ovanlig. Vissa komponenter är ju vanligare än andra och vissa som är, ja om man ens får se det en gång i livet som gör det lite extra spännande. Och just det med halofenomenen så berättar det ju också någon historia om hur det ser ut i atmosfären med iskristallerna. Vilken form de har och med att det är beroende på just formen bland annat. Vilka halokomponenter som uppträder.
Och jag kommer stoppa dig där för det vill jag prata om i ett eget avsnitt. Så tack för att du kom hit Linus.
Tack själv.
När snön och isarna smälter på våren ökar vattenmängden i marken, i sjöar och i vattendrag. Fenomenet kallas vårflod. I det här avsnittet berättar hydrologen Kristin Röja mer om när vårfloden inträffar och varför. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Kristin.
Tack så mycket.
Du jobbar ju som hydrolog och som hydrolog så kan man ju mycket om vatten.
Jag hoppas det.
Det är ganska bra för idag ska vi prata om vårflod. Vad är en vårflod?
En vårflod är det flöde vi får på våren när snön smälter och allt vatten rinner ut i våra vattendrag. Starten på vårfloden brukar definieras som flödet i ett vattendrag som stiger över vattendraget, så kallad medelvattenföring. Medelvattenföring är helt enkelt medelvärdet av ett vattendragsflöde.
Och att vårfloden är under våren det säger sig ju självt. Men våren kan ju sträcka sig ganska långt. Vi har en meteorologisk vår och den kan ju vara redan i februari-mars. Men vitsipporna kommer inte förrän i april till exempel. Så när under våren sker den här vårfloden?
Ja när vårfloden börjar i Sverige det skiljer sig åt både från år till år såklart men också geografiskt sett. Men i Sverige så börjar vårfloden någon gång från i mars till ända in i juni. Så det är ett ganska stort tidsfönster. Och generellt sett så börjar vårfloden tidigare längre söderut och senare längre norrut men det kan såklart variera.
Finns det ställen i Sverige som inte får någon vårflod?
Ja det finns det. För i vissa delar av landet så är det höga vattenflöden även på vintern. Alltså nederbörden under vintern sker i form av både regn och snö. Så då får vi höga flöden även på vintern och det kanske inte heller ligger något betydande snötäcke i vissa delar och då får man inte heller någon vårflod.
Okej så ingen vårflod kanske längst söderut och sen när vi förflyttar oss uppåt i landet så startar den senare och senare och så sent som juni kanske allra högst upp i landet?
Ja generellt sett kan man säga så.
Vad är det som gör att vi får en vårflod? Vad jag förstått så är det tre ganska avgörande faktorer. Och jag tänker att vi tar de här faktorerna en och en.
Ja det första är att det finns ett stort vatteninnehåll i snön. Så vi är inte intresserade av tjockleken på snön som hydrologer utan hur mycket vatten som den innehåller. Så man kan säga hur många millimeter det skulle bli om all snö smälte.
Är det skillnad på snö och snö?
Det är verkligen skillnad på snö och snö. Till exempel nyfallen fluffig snö den innehåller generellt sett mindre vatten än vad gammal snö gör.
Okej så är det tung snö, gammal snö då vet man att här finns det mycket vatten?
Ja generellt sett ja.
Det var den första.
Ja precis. Och sen så är det också viktigt att det är plusgrader både dag och natt för om det är minusgrader på natten så avstannar avsmältningen då.
Så då är det viktigt att hålla koll på vädret också?
Ja precis, det är väldigt viktigt.
Och den tredje?
Det är att det regnar och blåser i samband med snösmältningen. Att det regnar är ju logiskt för då får man mer vatten, mer flöde i våra vattendrag. Och när det blåser så avleds den fuktiga och kalla luften som bildas vid snötäckets yta vid snösmältningen och ersätter den då med varmare luft som kan smälta snön bättre.
Så snöns densitet, vädret och regn och blåst.
Ja, inte bara densiteten men att det är mycket vatten.
Är det något mer som kan påverka det här med vårfloden?
Ja men det är det. Det är till exempel om snön smälter i ett vattendrag. Alltså ett vattendrag får ju sitt vatten från ett specifikt område. Om då snön smälter i hela det här området samtidigt, då får man oftast en kraftigare vårflod. Även om det smälter lite steg för steg. Men sen är det också andra faktorer, till exempel att det är hög markfuktighet eller att marken är frusen. För då kan inte vattnet rinna ner i marken utan rinner då istället av på markytan och ut i vattendragen.
När jag tänker på vårflod så ser jag framför mig en stor fors och det bara dundrar fram vatten. Det är ganska mäktigt. Är det det som är en vårflod eller kan man se en vårflod på andra sätt?
Ja, alltså som jag sa så är ju rent definitionsmässigt så är ju en vårflod då att snön smälter på våren och flödet i ett vattendrag stiger över det här medelvattenflödet. Så att definitionen säger egentligen ingenting om hur stort ett vattendrag ska vara för att flödet i det ska klassas som en vårflod. Så att det kan vara en vårflod även i väldigt små vattendrag.
Och kan det vara, jag tänker om jag är jordbrukare och har en åker och bor kanske norrut och det är tung snö och alla de här faktorerna uppfylls på något sätt. Kan jag då få en vårflod på min åker?
Ja, då skulle jag säga att det mer är en översvämning orsakad av vårfloden.
Okej, så egentligen då det du säger att vårfloden är i floder och i vattendrag främst. Och sen det här som man ser runt omkring, det är konsekvenserna av det.
Ja, det skulle jag säga. Men vattendrag kan ju vara jättesmå. Egentligen är ju en liten bäckfåra, eller det är ju också ett vattendrag.
Så när snön smälter där och isen smälter och det börjar forsa, då har vi vårfloden oavsett om det är.
Oavsett storleken på vattendragen. Exakt.
Men kan man räkna på hur kraftig vårfloden kan bli? För jag tänker att det ändå är ganska viktigt att veta, om man bor i ett visst område i landet, att veta att nu behöver vi passa oss här för att det kan bli höga flöden och liknande. Men kan vi räkna på det på något vettigt sätt?
Ja, men det kan man. Och på SMHI så görs det med vår hydrologiska modell, alltså en datormodell som beräknar vattenflödet. Och det beräknas då tio dagar framåt i tiden. Och då beräknas bland annat snöns vatteninnehåll, alltså hur många millimeter vatten som snön innehåller. Och med hjälp av bland annat den beräkningen och den meteorologiska prognosen som meteorologerna gör, så gör vi då en prognos för snösmältningen och vattenflödet. Och de prognoserna använder vi sen på vår hydrologiska prognos och varningstjänst för att vid behov utfärda hydrologiska varningar. Alltså varning för höga flöden eller översvämning.
Och den största konsekvensen av vårfloden är just översvämningen då om jag förstått det rätt?
Ja, precis.
Och det i sig kan ju orsaka ganska mycket konsekvenser i samhället överlag.
Ja, vi såg förra året till exempel i Torneälven och Muonioälven så var det en väldigt kraftig vårflod som vägar stängdes av och hus översvämmades och vattenavlopp påverkades till exempel.
Just det, så det är bra att hålla koll på det här och det är bra att vi gör de här beräkningarna.
Ja, verkligen.
Kan vi se någon skillnad på vårfloden om man jämför med för hundra år sedan? Vi vet ju att klimatet har förändrats. Det har blivit lite varmare, vintrarna kanske inte ser ut som de gjorde för hundra år sedan. Har det påverkat vårfloden?
Ja, men det har det. Och det finns ett antal vattendrag i Sverige där vi har gjort mätningar av vattenflöden sedan början av 1900-talet. Och där har man då tittat på hur startdatumet för vårfloden har varierat över tiden. Och de vattendrag man har tittat på ligger alla från Dalälven och norrut. Och baserat på de stationerna så är det tydligt att vårfloden idag startar tidigare på året än vad den gjorde för hundra år sedan. Och startdatumet varierar såklart från år till år, men generellt sett så kan man säga att vårfloden idag börjar ungefär 5-15 dagar tidigare än vad den gjorde i början av 1900-talet.
Om du får sammanfatta det här med vårflod i några korta meningar, vad skulle du säga då?
Ja, att det är det vi får på våren när snön smälter och flödet i vattendraget når över medelvattenflödet. Och det är många olika faktorer som påverkar hur kraftig den här vårfloden blir. Till exempel snöns vatteninnehåll, om det är plusgrader dag och natt, om det blåser och regnar och om snösmältningen sker i hela området samtidigt.
Och sånt har våra hydrologer på SMHI koll på, precis som du gör, Kristin.
Tack för att du ville prata vårflod med mig.
Tack så mycket.
När snön och isarna smälter på våren ökar vattenmängden i marken, i sjöar och i vattendrag. Fenomenet kallas vårflod. I det här avsnittet berättar hydrologen Kristin Röja mer om när vårfloden inträffar och varför. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Kristin.
Tack så mycket.
Du jobbar ju som hydrolog och som hydrolog så kan man ju mycket om vatten.
Jag hoppas det.
Det är ganska bra för idag ska vi prata om vårflod. Vad är en vårflod?
En vårflod är det flöde vi får på våren när snön smälter och allt vatten rinner ut i våra vattendrag. Starten på vårfloden brukar definieras som flödet i ett vattendrag som stiger över vattendraget, så kallad medelvattenföring. Medelvattenföring är helt enkelt medelvärdet av ett vattendragsflöde.
Och att vårfloden är under våren det säger sig ju självt. Men våren kan ju sträcka sig ganska långt. Vi har en meteorologisk vår och den kan ju vara redan i februari-mars. Men vitsipporna kommer inte förrän i april till exempel. Så när under våren sker den här vårfloden?
Ja när vårfloden börjar i Sverige det skiljer sig åt både från år till år såklart men också geografiskt sett. Men i Sverige så börjar vårfloden någon gång från i mars till ända in i juni. Så det är ett ganska stort tidsfönster. Och generellt sett så börjar vårfloden tidigare längre söderut och senare längre norrut men det kan såklart variera.
Finns det ställen i Sverige som inte får någon vårflod?
Ja det finns det. För i vissa delar av landet så är det höga vattenflöden även på vintern. Alltså nederbörden under vintern sker i form av både regn och snö. Så då får vi höga flöden även på vintern och det kanske inte heller ligger något betydande snötäcke i vissa delar och då får man inte heller någon vårflod.
Okej så ingen vårflod kanske längst söderut och sen när vi förflyttar oss uppåt i landet så startar den senare och senare och så sent som juni kanske allra högst upp i landet?
Ja generellt sett kan man säga så.
Vad är det som gör att vi får en vårflod? Vad jag förstått så är det tre ganska avgörande faktorer. Och jag tänker att vi tar de här faktorerna en och en.
Ja det första är att det finns ett stort vatteninnehåll i snön. Så vi är inte intresserade av tjockleken på snön som hydrologer utan hur mycket vatten som den innehåller. Så man kan säga hur många millimeter det skulle bli om all snö smälte.
Är det skillnad på snö och snö?
Det är verkligen skillnad på snö och snö. Till exempel nyfallen fluffig snö den innehåller generellt sett mindre vatten än vad gammal snö gör.
Okej så är det tung snö, gammal snö då vet man att här finns det mycket vatten?
Ja generellt sett ja.
Det var den första.
Ja precis. Och sen så är det också viktigt att det är plusgrader både dag och natt för om det är minusgrader på natten så avstannar avsmältningen då.
Så då är det viktigt att hålla koll på vädret också?
Ja precis, det är väldigt viktigt.
Och den tredje?
Det är att det regnar och blåser i samband med snösmältningen. Att det regnar är ju logiskt för då får man mer vatten, mer flöde i våra vattendrag. Och när det blåser så avleds den fuktiga och kalla luften som bildas vid snötäckets yta vid snösmältningen och ersätter den då med varmare luft som kan smälta snön bättre.
Så snöns densitet, vädret och regn och blåst.
Ja, inte bara densiteten men att det är mycket vatten.
Är det något mer som kan påverka det här med vårfloden?
Ja men det är det. Det är till exempel om snön smälter i ett vattendrag. Alltså ett vattendrag får ju sitt vatten från ett specifikt område. Om då snön smälter i hela det här området samtidigt, då får man oftast en kraftigare vårflod. Även om det smälter lite steg för steg. Men sen är det också andra faktorer, till exempel att det är hög markfuktighet eller att marken är frusen. För då kan inte vattnet rinna ner i marken utan rinner då istället av på markytan och ut i vattendragen.
När jag tänker på vårflod så ser jag framför mig en stor fors och det bara dundrar fram vatten. Det är ganska mäktigt. Är det det som är en vårflod eller kan man se en vårflod på andra sätt?
Ja, alltså som jag sa så är ju rent definitionsmässigt så är ju en vårflod då att snön smälter på våren och flödet i ett vattendrag stiger över det här medelvattenflödet. Så att definitionen säger egentligen ingenting om hur stort ett vattendrag ska vara för att flödet i det ska klassas som en vårflod. Så att det kan vara en vårflod även i väldigt små vattendrag.
Och kan det vara, jag tänker om jag är jordbrukare och har en åker och bor kanske norrut och det är tung snö och alla de här faktorerna uppfylls på något sätt. Kan jag då få en vårflod på min åker?
Ja, då skulle jag säga att det mer är en översvämning orsakad av vårfloden.
Okej, så egentligen då det du säger att vårfloden är i floder och i vattendrag främst. Och sen det här som man ser runt omkring, det är konsekvenserna av det.
Ja, det skulle jag säga. Men vattendrag kan ju vara jättesmå. Egentligen är ju en liten bäckfåra, eller det är ju också ett vattendrag.
Så när snön smälter där och isen smälter och det börjar forsa, då har vi vårfloden oavsett om det är.
Oavsett storleken på vattendragen. Exakt.
Men kan man räkna på hur kraftig vårfloden kan bli? För jag tänker att det ändå är ganska viktigt att veta, om man bor i ett visst område i landet, att veta att nu behöver vi passa oss här för att det kan bli höga flöden och liknande. Men kan vi räkna på det på något vettigt sätt?
Ja, men det kan man. Och på SMHI så görs det med vår hydrologiska modell, alltså en datormodell som beräknar vattenflödet. Och det beräknas då tio dagar framåt i tiden. Och då beräknas bland annat snöns vatteninnehåll, alltså hur många millimeter vatten som snön innehåller. Och med hjälp av bland annat den beräkningen och den meteorologiska prognosen som meteorologerna gör, så gör vi då en prognos för snösmältningen och vattenflödet. Och de prognoserna använder vi sen på vår hydrologiska prognos och varningstjänst för att vid behov utfärda hydrologiska varningar. Alltså varning för höga flöden eller översvämning.
Och den största konsekvensen av vårfloden är just översvämningen då om jag förstått det rätt?
Ja, precis.
Och det i sig kan ju orsaka ganska mycket konsekvenser i samhället överlag.
Ja, vi såg förra året till exempel i Torneälven och Muonioälven så var det en väldigt kraftig vårflod som vägar stängdes av och hus översvämmades och vattenavlopp påverkades till exempel.
Just det, så det är bra att hålla koll på det här och det är bra att vi gör de här beräkningarna.
Ja, verkligen.
Kan vi se någon skillnad på vårfloden om man jämför med för hundra år sedan? Vi vet ju att klimatet har förändrats. Det har blivit lite varmare, vintrarna kanske inte ser ut som de gjorde för hundra år sedan. Har det påverkat vårfloden?
Ja, men det har det. Och det finns ett antal vattendrag i Sverige där vi har gjort mätningar av vattenflöden sedan början av 1900-talet. Och där har man då tittat på hur startdatumet för vårfloden har varierat över tiden. Och de vattendrag man har tittat på ligger alla från Dalälven och norrut. Och baserat på de stationerna så är det tydligt att vårfloden idag startar tidigare på året än vad den gjorde för hundra år sedan. Och startdatumet varierar såklart från år till år, men generellt sett så kan man säga att vårfloden idag börjar ungefär 5-15 dagar tidigare än vad den gjorde i början av 1900-talet.
Om du får sammanfatta det här med vårflod i några korta meningar, vad skulle du säga då?
Ja, att det är det vi får på våren när snön smälter och flödet i vattendraget når över medelvattenflödet. Och det är många olika faktorer som påverkar hur kraftig den här vårfloden blir. Till exempel snöns vatteninnehåll, om det är plusgrader dag och natt, om det blåser och regnar och om snösmältningen sker i hela området samtidigt.
Och sånt har våra hydrologer på SMHI koll på, precis som du gör, Kristin.
Tack för att du ville prata vårflod med mig.
Tack så mycket.
Nästan 65 % av jorden täcks av moln. De kan vara vita och fluffiga eller mörka och tunga och allting däremellan. Men vad består ett moln av och vad är det som gör att de ser så olika ut? Det och mycket mer berättar meteorologen Emma Härenstam om i det här molniga avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Emma.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI.
Jajamänsan.
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
Det skiljer sig ju från dag till dag för att det är ju väderberoende då så klart. Det är det som är väldigt, väldigt spännande. Dels ska man väl sätta sig in i vädret. Har vi varningar eller liknande? Hur ser det ut framöver? Och sen för mig är ju en vanlig dag att kommunicera ut det i radio eller via prognosfilm eller liknande och skriva vädertexter. Sen sitter jag också med flygväder mellan varven. Då är det piloter jag pratar med eller om det behövs varningar i luftrummet. Så att det är lite blandat för mig.
Lite av varje. Du nämnde ju flygväder och det leder mig in på dagens lilla tema och fenomenet vi ska prata om faktiskt. Och vi ska prata om moln. Och de är ju där flygplanen flyger. Vi går rakt på sak. Vad är ett moln?
Ett moln består av molndroppar eller vattendroppar. Vattendroppar är helt enkelt dimma på hög höjd. Det är samma fenomen. Och är det kallt nog så kan det också bestå av iskristaller. Och de här molnen bildas ju när ett luftpaket blir mättat på vattenånga. Då kondenseras vattnet till de här vattendropparna. Det är då man ser de här molnen. Och för att det här ska ske så är det oftast att luften kyls ner. För kall luft kan inte hålla lika mycket vattenånga och det kondenseras då snabbare. Och för att den ska kylas ner så är det oftast att luften stiger. Luften stiger till exempel om den tvingas upp över ett berg. Då får vi moln uppe på bergstoppen. Eller så kan det också vara att vi har två luftmassor, en kall och en varm, som möter varandra. Och varm luft väger mindre än kall så att den kryper upp ovanpå den kalla luften. Och det är också där man kan se på väderkartor i form av varmfronter och kallfronter. De här röda eller blåa strecken.
Just det. När man tittar på nyheterna till exempel så ser man ju det när det är väderprognoser.
Ja men precis. Och sen finns det ett tredje sätt också för att luften stiger. Och det är ju på sommaren. Man ser de här fluffiga sommarmolnen, bomullstussarna. De uppstår genom så kallad konvektion. Det är att solen värmer marken och som i sin tur värmer den marknära luften. Och då värms den upp och varm luft den stiger för att den väger mindre än då den omgivande kalla luften. Och så bildas de här små fluffiga molnen, cumulusmolnen.
Och nu nämnde du fluffiga moln och det här är min nästa fråga. Vissa moln är ju fluffiga som du sa. De ser så mysiga och härliga ut. När man är ute och flyger och ser de här fluffiga molnen. Det är ju hur härligt som helst. Men så finns det de här tunga, riktigt tunga molnen. Man känner verkligen så tungt det är i luften. Hur kommer det sig att de ser så olika ut?
Ja, det finns ju många olika saker som påverkar hur ett moln ser ut. Om vi börjar med färgen så är det främst hur stora molndropparna är som bestämmer hur mörkt det är. De här riktigt stora vattendropparna som kan ge upphov till kraftiga regnskurar och så vidare. De stora vattendropparna absorberar mer ljus. Så därför ser de mörkare ut. Har du i stället små vattendroppar, väldigt många av dem, så reflekterar ljuset mycket mer och då blir de vita. Sen spelar det också roll var på molnet man tittar. För man kan ju ha de här regnmolnen som ändå ser väldigt vita ut i toppen. Men sen har ju undersidan den här riktigt mörka färgen. Och det beror också på molnets utsträckning vertikalt. Alltså hur högt är molnet? För är det väldigt högt, då når inte solen ner till basen av molnet så att säga. Så det bidrar ju också till färgen, hur mörkt det är. Sen har vi också olika former. Det beror väldigt mycket på vad molnet består av. Är det iskristaller eller är det molndroppar? Iskristaller, eller hur man ser att ett moln består av iskristaller, det är att det är lite mer trådigt. Det är lite av en sockervadd, kan man säga. Till exempel längst upp på ett åskmoln eller kanske de här riktigt höga molnen, cirrusmolnen, där det är lite trådigt och så vidare. Då är det oftast iskristaller. Sen kan ju formen också bero på hur luften rör sig. Alltså till exempel om det blåser kraftigt över en bergskedja så sätts luften i gungning. Den sjunker och den stiger om vartannat. Det är lite som en badboll man trycker ner under ytan och sen så släpper man den så kommer den ju börja studsa upp och ner. Det blir lite så också med luften när den har passerat en bergskedja och då kan vi få långa stråk av moln som lägger sig parallellt med varandra eller linsmoln om man får lite rotation också på luften. Det kan bli väldigt många olika slags moln.
Alla moln har regndroppar i sig, eller hur? Ja, regn eller iskristaller. Men kan jag se på ett moln så här, nu kommer det regna. För det tänker jag att många ändå så här, åh kolla vilka regnmoln det kommer in och så kanske det inte alls det regnar. Vad är det jag ska hålla utkik efter för att faktiskt kunna säga, kolla nu kommer det regn?
Det är jättesvårt att säga.
Man kanske behöver vara meteorolog och gå någon lång utbildning för det.
Nej, men det enklaste svaret är egentligen ju mörkare det är, ju större är risken att man, eller chansen om man nu vill ha regn, att det kommer börja regna. Befinner man sig på lite längre håll kan man ju titta på den vertikala utsträckningen. Ju högre molnet tornar upp sig i skyn, ju större är risken där också för regn. Men sen finns det lite andra saker man kan titta på, inte just det molnet som man kan tänka sig, ja, få regn utifrån, utan det finns ju andra moln som skvallrar lite om att vi har regnmoln på väg in. Och det är ju lite coolt att kunna se.
Vad skulle det vara för någonting då till exempel?
Ja, men man kan leta efter sådana här skidspetsmoln, alltså höga slöjmoln, eller cirrus som de också kallas. De brukar oftast vara det första man ser om en varmfront. Befinner man sig till exempel på ostkusten och så börjar man då se de här skidspets, ja, tunna molnen på hög höjd, då kan man tänka sig att om några timmar då anländer varmfronten med regn eller kanske snö. Så det kan vara ett bra sätt att se det. Också om man ser någon halo på himlen. Det kan också indikera på att en varmfront är på väg. Inte alltid, men många gånger.
Ja, för det tror jag nog inte att man tänker. Man ser tunna, tunna moln på himlen att åh, nu kommer det regn snart. Men det kan ju vara ganska bra då. Men då behöver man ju veta också att det är just ett cirrusmoln.
Ja, men precis. Men man brukar kunna se det ändå på den här skidspetsen som, ja, de är väldigt tunna och så är de lite utdragna, trådiga, för det är ju ismoln. Så därför har de ju lite det här trådiga utseendet och så den här lilla spetsen eller kroken.
Ja, så vill man briljera lite så kan man ju hålla utkik och sen titta upp mot himlen även om den är ganska blå. Se det här molnet och säga att det kommer att bli regn.
Ja, men exakt.
Och så kanske det blir det förhoppningsvis. Då kommer alla bli jätteförvånade.
Ja, de ser ju oskyldiga ut de där spetsmolnen. Precis.
Och du var lite inne på det här, men om du kan förklara på ett enkelt sätt så att en icke-meteorolog ändå förstår. För moln rör ju på sig och ibland känns det som att de bara står stilla. Men det antar jag att de inte gör. Och vissa moln drar förbi jättesnabbt. Vad beror det på?
Ja, men moln de rör sig ju i regel i vindens hastighet. Vinden ökar ju med höjd så ju högre moln du har eller ju högre upp den befinner sig ju snabbare går det. Och på hög höjd kan vi ha moln som rör sig långt över 100 km i timmen. Alltså vi snackar ju nästan snabbtågshastighet på molnen. Det kan ju kännas lite förvånande. För tittar man upp på himlen en sommardag så är det ju de här lite närmare molnen, de fluffiga bomullstussarna som passerar lite snabbt medan de här cirrusmolnen, fjädermolnen långt upp på skyn, de ser ju inte ut att röra sig en millimeter. Men det beror helt enkelt på att de befinner sig på så långt avstånd från dig. Så man kan jämföra lite med om man sitter i ett tåg och tittar på väldigt nära objekt, de swishar ju förbi väldigt fort, passerar väldigt fort. Medan om man tittar bort mot horisonten så ser det ut att stå stilla nästan.
Just det. Och nu har vi nämnt lite olika typer av moln, bland annat cirrusmoln. Vilken är den vanligaste molntypen?
Ja, det är lite svårt att svara på, eller ja, kort i alla fall.
Och försöka.
Ja, det ska jag göra. Det beror ju på årstid och var i världen man befinner sig.
Det är sommar i Sverige?
Sommar i Sverige skulle jag väl säga att det vanligaste är de här cumulusmolnen.
Och det är de bomullstussarna som vi pratar om då?
Det är bomullstussarna, ja. De uppstår ju av att solen är stark nog att ge upphov till konvektion. Att luften stiger och värms upp i marknära områden. Ja, den marknära luften, den värms upp. De är ju väldigt vanliga. Men om vi istället kikar på vintern, då är det ju istället de här tunga regnmolnen, som också kan ge snöfall, nimbostratus, de är riktigt vanliga på vintern. De ger ju gråa dagar, kanske duggregn. Det blir ju inte någon sol på de här dagarna, men nimbostratus. Och de är ju oftast kopplade till väderfronter som rör sig in. Och det har vi ju ganska många av under vinterhalvåret.
Och jag tänker att vi skulle kunna prata om alla olika typer av moln, men är man intresserad av moln och vill veta vilka olika typer som finns och hur de ser ut och sådär, så kan man ju faktiskt gå in på smhi.se och kunskapsbanken. För där har vi ju hur mycket information som helst.
Ja, där kan man spendera dagar om man skulle vilja.
Jag tänker att efter att ha lyssnat på det här avsnittet har man lärt sig otroligt mycket mer om moln än vad man kanske visste innan. Jättestort tack för att du ville podda med mig.
Det har varit jätteintressant.
Tack så mycket själv.
Nästan 65 % av jorden täcks av moln. De kan vara vita och fluffiga eller mörka och tunga och allting däremellan. Men vad består ett moln av och vad är det som gör att de ser så olika ut? Det och mycket mer berättar meteorologen Emma Härenstam om i det här molniga avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Emma.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI.
Jajamänsan.
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
Det skiljer sig ju från dag till dag för att det är ju väderberoende då så klart. Det är det som är väldigt, väldigt spännande. Dels ska man väl sätta sig in i vädret. Har vi varningar eller liknande? Hur ser det ut framöver? Och sen för mig är ju en vanlig dag att kommunicera ut det i radio eller via prognosfilm eller liknande och skriva vädertexter. Sen sitter jag också med flygväder mellan varven. Då är det piloter jag pratar med eller om det behövs varningar i luftrummet. Så att det är lite blandat för mig.
Lite av varje. Du nämnde ju flygväder och det leder mig in på dagens lilla tema och fenomenet vi ska prata om faktiskt. Och vi ska prata om moln. Och de är ju där flygplanen flyger. Vi går rakt på sak. Vad är ett moln?
Ett moln består av molndroppar eller vattendroppar. Vattendroppar är helt enkelt dimma på hög höjd. Det är samma fenomen. Och är det kallt nog så kan det också bestå av iskristaller. Och de här molnen bildas ju när ett luftpaket blir mättat på vattenånga. Då kondenseras vattnet till de här vattendropparna. Det är då man ser de här molnen. Och för att det här ska ske så är det oftast att luften kyls ner. För kall luft kan inte hålla lika mycket vattenånga och det kondenseras då snabbare. Och för att den ska kylas ner så är det oftast att luften stiger. Luften stiger till exempel om den tvingas upp över ett berg. Då får vi moln uppe på bergstoppen. Eller så kan det också vara att vi har två luftmassor, en kall och en varm, som möter varandra. Och varm luft väger mindre än kall så att den kryper upp ovanpå den kalla luften. Och det är också där man kan se på väderkartor i form av varmfronter och kallfronter. De här röda eller blåa strecken.
Just det. När man tittar på nyheterna till exempel så ser man ju det när det är väderprognoser.
Ja men precis. Och sen finns det ett tredje sätt också för att luften stiger. Och det är ju på sommaren. Man ser de här fluffiga sommarmolnen, bomullstussarna. De uppstår genom så kallad konvektion. Det är att solen värmer marken och som i sin tur värmer den marknära luften. Och då värms den upp och varm luft den stiger för att den väger mindre än då den omgivande kalla luften. Och så bildas de här små fluffiga molnen, cumulusmolnen.
Och nu nämnde du fluffiga moln och det här är min nästa fråga. Vissa moln är ju fluffiga som du sa. De ser så mysiga och härliga ut. När man är ute och flyger och ser de här fluffiga molnen. Det är ju hur härligt som helst. Men så finns det de här tunga, riktigt tunga molnen. Man känner verkligen så tungt det är i luften. Hur kommer det sig att de ser så olika ut?
Ja, det finns ju många olika saker som påverkar hur ett moln ser ut. Om vi börjar med färgen så är det främst hur stora molndropparna är som bestämmer hur mörkt det är. De här riktigt stora vattendropparna som kan ge upphov till kraftiga regnskurar och så vidare. De stora vattendropparna absorberar mer ljus. Så därför ser de mörkare ut. Har du i stället små vattendroppar, väldigt många av dem, så reflekterar ljuset mycket mer och då blir de vita. Sen spelar det också roll var på molnet man tittar. För man kan ju ha de här regnmolnen som ändå ser väldigt vita ut i toppen. Men sen har ju undersidan den här riktigt mörka färgen. Och det beror också på molnets utsträckning vertikalt. Alltså hur högt är molnet? För är det väldigt högt, då når inte solen ner till basen av molnet så att säga. Så det bidrar ju också till färgen, hur mörkt det är. Sen har vi också olika former. Det beror väldigt mycket på vad molnet består av. Är det iskristaller eller är det molndroppar? Iskristaller, eller hur man ser att ett moln består av iskristaller, det är att det är lite mer trådigt. Det är lite av en sockervadd, kan man säga. Till exempel längst upp på ett åskmoln eller kanske de här riktigt höga molnen, cirrusmolnen, där det är lite trådigt och så vidare. Då är det oftast iskristaller. Sen kan ju formen också bero på hur luften rör sig. Alltså till exempel om det blåser kraftigt över en bergskedja så sätts luften i gungning. Den sjunker och den stiger om vartannat. Det är lite som en badboll man trycker ner under ytan och sen så släpper man den så kommer den ju börja studsa upp och ner. Det blir lite så också med luften när den har passerat en bergskedja och då kan vi få långa stråk av moln som lägger sig parallellt med varandra eller linsmoln om man får lite rotation också på luften. Det kan bli väldigt många olika slags moln.
Alla moln har regndroppar i sig, eller hur? Ja, regn eller iskristaller. Men kan jag se på ett moln så här, nu kommer det regna. För det tänker jag att många ändå så här, åh kolla vilka regnmoln det kommer in och så kanske det inte alls det regnar. Vad är det jag ska hålla utkik efter för att faktiskt kunna säga, kolla nu kommer det regn?
Det är jättesvårt att säga.
Man kanske behöver vara meteorolog och gå någon lång utbildning för det.
Nej, men det enklaste svaret är egentligen ju mörkare det är, ju större är risken att man, eller chansen om man nu vill ha regn, att det kommer börja regna. Befinner man sig på lite längre håll kan man ju titta på den vertikala utsträckningen. Ju högre molnet tornar upp sig i skyn, ju större är risken där också för regn. Men sen finns det lite andra saker man kan titta på, inte just det molnet som man kan tänka sig, ja, få regn utifrån, utan det finns ju andra moln som skvallrar lite om att vi har regnmoln på väg in. Och det är ju lite coolt att kunna se.
Vad skulle det vara för någonting då till exempel?
Ja, men man kan leta efter sådana här skidspetsmoln, alltså höga slöjmoln, eller cirrus som de också kallas. De brukar oftast vara det första man ser om en varmfront. Befinner man sig till exempel på ostkusten och så börjar man då se de här skidspets, ja, tunna molnen på hög höjd, då kan man tänka sig att om några timmar då anländer varmfronten med regn eller kanske snö. Så det kan vara ett bra sätt att se det. Också om man ser någon halo på himlen. Det kan också indikera på att en varmfront är på väg. Inte alltid, men många gånger.
Ja, för det tror jag nog inte att man tänker. Man ser tunna, tunna moln på himlen att åh, nu kommer det regn snart. Men det kan ju vara ganska bra då. Men då behöver man ju veta också att det är just ett cirrusmoln.
Ja, men precis. Men man brukar kunna se det ändå på den här skidspetsen som, ja, de är väldigt tunna och så är de lite utdragna, trådiga, för det är ju ismoln. Så därför har de ju lite det här trådiga utseendet och så den här lilla spetsen eller kroken.
Ja, så vill man briljera lite så kan man ju hålla utkik och sen titta upp mot himlen även om den är ganska blå. Se det här molnet och säga att det kommer att bli regn.
Ja, men exakt.
Och så kanske det blir det förhoppningsvis. Då kommer alla bli jätteförvånade.
Ja, de ser ju oskyldiga ut de där spetsmolnen. Precis.
Och du var lite inne på det här, men om du kan förklara på ett enkelt sätt så att en icke-meteorolog ändå förstår. För moln rör ju på sig och ibland känns det som att de bara står stilla. Men det antar jag att de inte gör. Och vissa moln drar förbi jättesnabbt. Vad beror det på?
Ja, men moln de rör sig ju i regel i vindens hastighet. Vinden ökar ju med höjd så ju högre moln du har eller ju högre upp den befinner sig ju snabbare går det. Och på hög höjd kan vi ha moln som rör sig långt över 100 km i timmen. Alltså vi snackar ju nästan snabbtågshastighet på molnen. Det kan ju kännas lite förvånande. För tittar man upp på himlen en sommardag så är det ju de här lite närmare molnen, de fluffiga bomullstussarna som passerar lite snabbt medan de här cirrusmolnen, fjädermolnen långt upp på skyn, de ser ju inte ut att röra sig en millimeter. Men det beror helt enkelt på att de befinner sig på så långt avstånd från dig. Så man kan jämföra lite med om man sitter i ett tåg och tittar på väldigt nära objekt, de swishar ju förbi väldigt fort, passerar väldigt fort. Medan om man tittar bort mot horisonten så ser det ut att stå stilla nästan.
Just det. Och nu har vi nämnt lite olika typer av moln, bland annat cirrusmoln. Vilken är den vanligaste molntypen?
Ja, det är lite svårt att svara på, eller ja, kort i alla fall.
Och försöka.
Ja, det ska jag göra. Det beror ju på årstid och var i världen man befinner sig.
Det är sommar i Sverige?
Sommar i Sverige skulle jag väl säga att det vanligaste är de här cumulusmolnen.
Och det är de bomullstussarna som vi pratar om då?
Det är bomullstussarna, ja. De uppstår ju av att solen är stark nog att ge upphov till konvektion. Att luften stiger och värms upp i marknära områden. Ja, den marknära luften, den värms upp. De är ju väldigt vanliga. Men om vi istället kikar på vintern, då är det ju istället de här tunga regnmolnen, som också kan ge snöfall, nimbostratus, de är riktigt vanliga på vintern. De ger ju gråa dagar, kanske duggregn. Det blir ju inte någon sol på de här dagarna, men nimbostratus. Och de är ju oftast kopplade till väderfronter som rör sig in. Och det har vi ju ganska många av under vinterhalvåret.
Och jag tänker att vi skulle kunna prata om alla olika typer av moln, men är man intresserad av moln och vill veta vilka olika typer som finns och hur de ser ut och sådär, så kan man ju faktiskt gå in på smhi.se och kunskapsbanken. För där har vi ju hur mycket information som helst.
Ja, där kan man spendera dagar om man skulle vilja.
Jag tänker att efter att ha lyssnat på det här avsnittet har man lärt sig otroligt mycket mer om moln än vad man kanske visste innan. Jättestort tack för att du ville podda med mig.
Det har varit jätteintressant.
Tack så mycket själv.
Tänk dig en aprilmorgon. Du sitter i solen och dricker morgonkaffet och säger det här kommer bli en riktigt varm och strålande dag. Några timmar senare slår haglet i backen. Vad hände? Jo, ett typiskt aprilväder. Linnea Rehn Wittskog, meteorolog på SMHI, berättar i det här avsnittet om varför vädret i april är så omväxlande och vad som är extra typiskt för just aprilvädret. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Hej och välkommen till SMHI podden Linnea.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI. Lite kort bara, vad gör en meteorolog?
En meteorolog håller ju koll på vädret, dels historiskt hur vädret har varit men kanske framförallt också hur vädret ska bli framåt i tiden.
Och det är ju faktiskt jättekul att du nämner just väder för det är vad vi ska prata om idag.
Specifikt då, aprilväder ska vi prata om. Vad är typiskt för ett aprilväder?
Ett typiskt aprilväder, det är ju att vädret är väldigt omväxlande. Det skiftar väldigt snabbt från att det kan kännas väldigt sommarlikt, varmt och soligt till att det helt plötsligt blir kallt och blåsigt och kanske kommer hagel och snöbyar.
Vi ska gå in på det alldeles strax, men när vi pratar aprilväder tänker man då aprilväder sträcker sig från första april till sista april och sen är det klart?
Nej, riktigt så är det väl inte. Man kan ju ha säkert ha aprilväder i slutet av mars och även en bit in under maj också. Förutsättningarna för att det ska liksom vara aprilväder det är att solen ska vara tillräckligt stark för att kunna värma marken och luften. Helst så ska man också ha mark som inte har någon tjäle, alltså tjälen ska ha gått ur marken. Och gärna får det också vara relativt torr och kall luft också. Så det är de tre ingredienserna man vill ha för att det ska räknas som typiskt eller riktigt aprilväder.
Så om jag säger sista mars, vilket aprilväder vi har, då är det inte helt fel?
Nej, det kan man faktiskt säga.
Jag får göra det, vad bra.
Är det här någonting som är något nytt att vi de senaste åren har börjat säga, oj vilket aprilväder? Eller har det funnits längre?
Nej, men man har pratat om aprilväder under väldigt lång tid. Om man går tillbaka i litteraturen så har man faktiskt hittat ända tillbaka till 1600-talet där man pratar om april och beskriver det som opålitligt. Det finns lite märkliga uttryck, till exempel aprilansikte där man har ett ansikte som växlar lika snabbt som vädret i april. Eller aprillinne att man beskrivs som ombytlig. Så just april, att det är kopplat till något som växlar snabbt eller är lite opålitligt, det har man sett under väldigt lång tid eller har man pratat om väldigt, väldigt länge.
Okej, så det är inget nytt påfund i alla fall. Det är ju skönt att veta att det är ingenting vi har kommit på nu.
Nej, precis.
Men hur kommer det sig då att jag sitter där i morgonsolen, dricker mitt kaffe och tänker, nu är det vår, sommaren är nära och sen bara ett par timmar senare så faller snön.
Ja, och det är ju det som är det typiska för april då att ofta så börjar ju dagarna med väldigt soligt väder och det kan också bli ganska höga temperaturer. Men det som händer då det är att solen är så pass stark att den liksom kan dels först värma upp marken som sen i sin tur värmer luften som är närmast marken. Och varm luft, den är ju lättare än kall luft och det gör då att den här varma luftbubblan, den kommer börja stiga upp i atmosfären. Och på sin väg upp så kommer luften sen att kylas av, då bildas moln och har man då tillräckligt mycket konvektion som vi säger, alltså när luft värms och stiger så kan det bildas väldigt stora och kraftiga moln, bymoln. Och från de här bymolnen då så kan det komma hagel och snöbyar och även kalla fallvindar.
Just det, hagel nämnde du där och det känns ju som någonting som är riktigt typiskt aprilväder.
Ja men precis, just hagel är väldigt typiskt och det är också en viss typ av hagel som man har just i april som kallas för snöhagel eller trindsnö. Den är liksom lite mjukare än såna här riktiga hagelkorn och mindre kompakta då och de bildas just då framförallt då under våren då man har temperaturer som ligger nära noll grader och de kan också förekomma i kombination med vanligt snöfall. Men det som är typiskt just för det här snöhaglet eller trindsnön, det är att de är då ganska små och spröda att de liksom studsar när de faller och faktiskt faller isär också när de har liksom studsat och landat på marken.
Ja men det har man ju sett några gånger faktiskt. Finns det någonting annat då? Nu har vi ju sagt att det kan ju falla snö och då tänker man att nu är vintern tillbaka och så blir man lite ledsen. Och så kommer det hagel så tänker man också så här, åh vad häftigt, nu kommer det isklumpar från himlen. Och sen kommer solen fram igen dagen efter och så börjar det om. Men finns det någonting som är extra typiskt för aprilväder?
Ja men det är just de där snabba skiftningarna, haglet. Men ett annat fenomen som jag tycker är ganska häftigt också som man kan se mycket av i april, det är såna här Virga eller fallstrimmor. Och det är liksom, man kan se mörka gardiner ser det nästan ut som, som hänger liksom ner från molnen. Mörka gardiner eller mörka trådar. Och det är egentligen nederbörd som liksom faller från molnet. Men den når inte ner till marken utan luften är så pass torr så att all nederbörd hinner liksom avdunsta innan det når marken. Men det kan se väldigt dramatiskt ut med liksom mörka tunga gardiner som hänger ner ifrån molnen. Och faktiskt det året som vi hade det här vulkanutbrottet på Island. Och nu ska jag försöka uttala den här vulkanen. Eyjafjallajökull kanske den hette.
Jag tycker det låter rätt, absolut. Jag är med på det.
Men vi hade ju det här vulkanutbrottet då i april. Och då var det mycket, det var typiskt aprilväder. Vi hade mycket av de här bymolnen och de här fallstrimmorna och mörka gardinerna som hängde ner från molnen. Och då fick vi jättemycket samtal. För då var det många som ringde, ”Åh är det askmolnet nu som håller på att ramla ner över oss i Sverige?” Så de kan se väldigt dramatiska ut.
Men förutom då att det här är en häftig effekt, ett fenomen skulle jag kalla det då. Där vi ser de här mörka gardinerna. Förutom att det är ganska häftigt att titta på, jag har sett några bilder på det, det är ganska fotovänligt kan man säga. Det blir väldigt snyggt. Men finns det någon effekt av det som vi kan känna av? Förstår du vad jag menar? Att när solen skiner, då blir vi varma. När det är kallt ute så blir vi kallare. Det var jättekonstigt det där. Men förstår du vad jag menar?
Ja, men just den här effekten av fallstrimmor, de ser ju som sagt väldigt dramatiska ut och det kan också påverka vädret. För att just när man har den här nederbörden som inte når marken utan som istället avdunstar. När nederbörd avdunstar så krävs det liksom värmeenergi och då tas den här energin från luften och det gör då att man får liksom en kall luftbubbla högt upp i atmosfären. Varm luft är lättare och kall luft är tyngre. Så när vi har en kall tung luftbubbla högt upp i atmosfären, då kommer den att ramla ner. Så då blir det som att man får en ganska kraftig fallvind som vi upplever här nere på jorden. Så det kan bli väldigt kraftiga, kortvariga, kalla vindstötar i samband med de här Virga eller fallstrimmorna.
Häftigt, mycket häftigt.
För att sammanfatta, eller egentligen, varför just april? Varför händer allt det här i april?
Ja men det är ju som sagt då som solen börjar bli tillräckligt stark. Solinstrålningen blir tillräckligt stark för att då kunna värma upp luften så pass att den börjar liksom stiga uppåt och bilda moln och bymoln. Och sen också det här att vi då har barmark och tjäle som har gått ur marken och så vidare. Och just det här också att man fortfarande har i april en kamp mellan varm luft söderifrån och kall luft norrifrån och det bästa aprilvädret det får man då när man har kall och torr luft som kommer ner från polartrakterna. Och så är det kanske klart och soligt väder då här i Sverige. Solen som är så pass stark värmer då luften och nära marken som stiger upp i den här kallare luften högre upp och bildar då de här molnen och bymoln och fallvindarna och allt möjligt.
Hur häftigt som helst. Tack Linnea för att du ville prata aprilväder med mig.
Ja, men tack själv.
Du har lyssnat på en podd från SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Tänk dig en aprilmorgon. Du sitter i solen och dricker morgonkaffet och säger det här kommer bli en riktigt varm och strålande dag. Några timmar senare slår haglet i backen. Vad hände? Jo, ett typiskt aprilväder. Linnea Rehn Wittskog, meteorolog på SMHI, berättar i det här avsnittet om varför vädret i april är så omväxlande och vad som är extra typiskt för just aprilvädret. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Hej och välkommen till SMHI podden Linnea.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI. Lite kort bara, vad gör en meteorolog?
En meteorolog håller ju koll på vädret, dels historiskt hur vädret har varit men kanske framförallt också hur vädret ska bli framåt i tiden.
Och det är ju faktiskt jättekul att du nämner just väder för det är vad vi ska prata om idag.
Specifikt då, aprilväder ska vi prata om. Vad är typiskt för ett aprilväder?
Ett typiskt aprilväder, det är ju att vädret är väldigt omväxlande. Det skiftar väldigt snabbt från att det kan kännas väldigt sommarlikt, varmt och soligt till att det helt plötsligt blir kallt och blåsigt och kanske kommer hagel och snöbyar.
Vi ska gå in på det alldeles strax, men när vi pratar aprilväder tänker man då aprilväder sträcker sig från första april till sista april och sen är det klart?
Nej, riktigt så är det väl inte. Man kan ju ha säkert ha aprilväder i slutet av mars och även en bit in under maj också. Förutsättningarna för att det ska liksom vara aprilväder det är att solen ska vara tillräckligt stark för att kunna värma marken och luften. Helst så ska man också ha mark som inte har någon tjäle, alltså tjälen ska ha gått ur marken. Och gärna får det också vara relativt torr och kall luft också. Så det är de tre ingredienserna man vill ha för att det ska räknas som typiskt eller riktigt aprilväder.
Så om jag säger sista mars, vilket aprilväder vi har, då är det inte helt fel?
Nej, det kan man faktiskt säga.
Jag får göra det, vad bra.
Är det här någonting som är något nytt att vi de senaste åren har börjat säga, oj vilket aprilväder? Eller har det funnits längre?
Nej, men man har pratat om aprilväder under väldigt lång tid. Om man går tillbaka i litteraturen så har man faktiskt hittat ända tillbaka till 1600-talet där man pratar om april och beskriver det som opålitligt. Det finns lite märkliga uttryck, till exempel aprilansikte där man har ett ansikte som växlar lika snabbt som vädret i april. Eller aprillinne att man beskrivs som ombytlig. Så just april, att det är kopplat till något som växlar snabbt eller är lite opålitligt, det har man sett under väldigt lång tid eller har man pratat om väldigt, väldigt länge.
Okej, så det är inget nytt påfund i alla fall. Det är ju skönt att veta att det är ingenting vi har kommit på nu.
Nej, precis.
Men hur kommer det sig då att jag sitter där i morgonsolen, dricker mitt kaffe och tänker, nu är det vår, sommaren är nära och sen bara ett par timmar senare så faller snön.
Ja, och det är ju det som är det typiska för april då att ofta så börjar ju dagarna med väldigt soligt väder och det kan också bli ganska höga temperaturer. Men det som händer då det är att solen är så pass stark att den liksom kan dels först värma upp marken som sen i sin tur värmer luften som är närmast marken. Och varm luft, den är ju lättare än kall luft och det gör då att den här varma luftbubblan, den kommer börja stiga upp i atmosfären. Och på sin väg upp så kommer luften sen att kylas av, då bildas moln och har man då tillräckligt mycket konvektion som vi säger, alltså när luft värms och stiger så kan det bildas väldigt stora och kraftiga moln, bymoln. Och från de här bymolnen då så kan det komma hagel och snöbyar och även kalla fallvindar.
Just det, hagel nämnde du där och det känns ju som någonting som är riktigt typiskt aprilväder.
Ja men precis, just hagel är väldigt typiskt och det är också en viss typ av hagel som man har just i april som kallas för snöhagel eller trindsnö. Den är liksom lite mjukare än såna här riktiga hagelkorn och mindre kompakta då och de bildas just då framförallt då under våren då man har temperaturer som ligger nära noll grader och de kan också förekomma i kombination med vanligt snöfall. Men det som är typiskt just för det här snöhaglet eller trindsnön, det är att de är då ganska små och spröda att de liksom studsar när de faller och faktiskt faller isär också när de har liksom studsat och landat på marken.
Ja men det har man ju sett några gånger faktiskt. Finns det någonting annat då? Nu har vi ju sagt att det kan ju falla snö och då tänker man att nu är vintern tillbaka och så blir man lite ledsen. Och så kommer det hagel så tänker man också så här, åh vad häftigt, nu kommer det isklumpar från himlen. Och sen kommer solen fram igen dagen efter och så börjar det om. Men finns det någonting som är extra typiskt för aprilväder?
Ja men det är just de där snabba skiftningarna, haglet. Men ett annat fenomen som jag tycker är ganska häftigt också som man kan se mycket av i april, det är såna här Virga eller fallstrimmor. Och det är liksom, man kan se mörka gardiner ser det nästan ut som, som hänger liksom ner från molnen. Mörka gardiner eller mörka trådar. Och det är egentligen nederbörd som liksom faller från molnet. Men den når inte ner till marken utan luften är så pass torr så att all nederbörd hinner liksom avdunsta innan det når marken. Men det kan se väldigt dramatiskt ut med liksom mörka tunga gardiner som hänger ner ifrån molnen. Och faktiskt det året som vi hade det här vulkanutbrottet på Island. Och nu ska jag försöka uttala den här vulkanen. Eyjafjallajökull kanske den hette.
Jag tycker det låter rätt, absolut. Jag är med på det.
Men vi hade ju det här vulkanutbrottet då i april. Och då var det mycket, det var typiskt aprilväder. Vi hade mycket av de här bymolnen och de här fallstrimmorna och mörka gardinerna som hängde ner från molnen. Och då fick vi jättemycket samtal. För då var det många som ringde, ”Åh är det askmolnet nu som håller på att ramla ner över oss i Sverige?” Så de kan se väldigt dramatiska ut.
Men förutom då att det här är en häftig effekt, ett fenomen skulle jag kalla det då. Där vi ser de här mörka gardinerna. Förutom att det är ganska häftigt att titta på, jag har sett några bilder på det, det är ganska fotovänligt kan man säga. Det blir väldigt snyggt. Men finns det någon effekt av det som vi kan känna av? Förstår du vad jag menar? Att när solen skiner, då blir vi varma. När det är kallt ute så blir vi kallare. Det var jättekonstigt det där. Men förstår du vad jag menar?
Ja, men just den här effekten av fallstrimmor, de ser ju som sagt väldigt dramatiska ut och det kan också påverka vädret. För att just när man har den här nederbörden som inte når marken utan som istället avdunstar. När nederbörd avdunstar så krävs det liksom värmeenergi och då tas den här energin från luften och det gör då att man får liksom en kall luftbubbla högt upp i atmosfären. Varm luft är lättare och kall luft är tyngre. Så när vi har en kall tung luftbubbla högt upp i atmosfären, då kommer den att ramla ner. Så då blir det som att man får en ganska kraftig fallvind som vi upplever här nere på jorden. Så det kan bli väldigt kraftiga, kortvariga, kalla vindstötar i samband med de här Virga eller fallstrimmorna.
Häftigt, mycket häftigt.
För att sammanfatta, eller egentligen, varför just april? Varför händer allt det här i april?
Ja men det är ju som sagt då som solen börjar bli tillräckligt stark. Solinstrålningen blir tillräckligt stark för att då kunna värma upp luften så pass att den börjar liksom stiga uppåt och bilda moln och bymoln. Och sen också det här att vi då har barmark och tjäle som har gått ur marken och så vidare. Och just det här också att man fortfarande har i april en kamp mellan varm luft söderifrån och kall luft norrifrån och det bästa aprilvädret det får man då när man har kall och torr luft som kommer ner från polartrakterna. Och så är det kanske klart och soligt väder då här i Sverige. Solen som är så pass stark värmer då luften och nära marken som stiger upp i den här kallare luften högre upp och bildar då de här molnen och bymoln och fallvindarna och allt möjligt.
Hur häftigt som helst. Tack Linnea för att du ville prata aprilväder med mig.
Ja, men tack själv.
Du har lyssnat på en podd från SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.