Varje år observeras tidpunkten för isläggning och islossning i ca 130 stora och medelstora sjöar. Vissa serier löper ända från 1870-talet.
Observationer
Isläggning och islossning
Ladda ned observationer av isläggning och islossning från de stationer som är aktiva. Se även karta över de platser där tidpunkter för isläggning och islossning observeras.
Ladda ned observationer av istjocklek från de stationer som är aktiva. Se även karta över de platser där istjocklek observeras. Efter vintersäsongen 2011/2012 upphörde istjockleksmätningarna för inlandsstationer. Ett fåtal stationer finns kvar, bl a vid Vänern och Mälaren samt på enstaka platser utefter Norrlandskusten.
Under perioden november till maj kartlägger istjänsten på SMHI isläget i Skagerrak, Kattegatt, Östersjön, Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten, Vänern samt Mälaren. De presenterar då dagliga iskartor, israpporter, trafikrestriktioner och farledskoder.
Världsmeteorologiska organisationen, WMO, har bestämt att statistiska parametrar ska beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden. Här finns kartor över normal isläggning respektive islossning för små och medelstora sjöar.
Ladda ned observationer av isläggning och islossning från de stationer som är aktiva. Se även karta över de platser där tidpunkter för isläggning och islossning observeras.
Ladda ned observationer av istjocklek från de stationer som är aktiva. Se även karta över de platser där istjocklek observeras. Efter vintersäsongen 2011/2012 upphörde istjockleksmätningarna för inlandsstationer. Ett fåtal stationer finns kvar, bl a vid Vänern och Mälaren samt på enstaka platser utefter Norrlandskusten.
Under perioden november till maj kartlägger istjänsten på SMHI isläget i Skagerrak, Kattegatt, Östersjön, Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten, Vänern samt Mälaren. De presenterar då dagliga iskartor, israpporter, trafikrestriktioner och farledskoder.
Världsmeteorologiska organisationen, WMO, har bestämt att statistiska parametrar ska beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden. Här finns kartor över normal isläggning respektive islossning för små och medelstora sjöar.
Om det är minusgrader i luften bildas iskristaller vid vattenytan som snabbt blandas ner i det strömmande vattnet. Kristallerna flockas ihop och flyter upp till ytan på platser där vattnet är lugnare.
Den första isen som bildas är vanligen så kallad kärnis, som är genomskinlig och hård. Is som skapats genom att snö har blandats med vatten till en sörja och därefter frusit benämns stöpis.
Om det är minusgrader i luften bildas iskristaller vid vattenytan som snabbt blandas ner i det strömmande vattnet. Kristallerna flockas ihop och flyter upp till ytan på platser där vattnet är lugnare.
Den första isen som bildas är vanligen så kallad kärnis, som är genomskinlig och hård. Is som skapats genom att snö har blandats med vatten till en sörja och därefter frusit benämns stöpis.
