BaltVent – syresättning av Östersjön vid vätgasproduktion till havs

Forskningsprojektet BaltVent undersöker om det är möjligt och lämpligt att syresätta Östersjöns djupvatten med syre som blir över vid vätgasproduktion från havsbaserad vindkraft. SMHIs oceanografiska forskare ska ta reda på vilka effekter detta får för havsmiljön på kort och lång sikt och om effekterna blir lokala eller om de sprider sig till större områden. Projektet finansieras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten och pågår till 2027.

Illustration med vindkraftverk till havs och en maskin som pumpar ut syre vid havsbotten.
Kan det överskott av syre som frigörs vid vätgasproduktion vid havsbaserad vindkraft, bli en vinst för Östersjöns havsmiljö? Det ska forskare ta reda på i en ny modellstudie. Förstora Bild

Historiskt stora områden med syrefattiga bottnar

Östersjöns områden med syrefattiga bottnar är historiskt stora. Precis som på land, behöver livet i havet syre för att överleva. Syrebristen rubbar hela det marina ekosystemet, men också kommersiella intressen så som fiskenäringen.

Beräkningsmodeller används

Forskare från SMHI leder projektet där de studerar effekten av syresättning i en beräkningsmodell över hela Östersjön. Genom att forskarna använder beräkningsmodeller kan man använda sig av försiktighetsprincipen och ta reda på de långsiktiga effekterna innan ett eventuellt nästa steg tas.

I projektet ingår även att undersöka om spridningen av syret kan effektiviseras samt föreslå hur in-situ-tester (mätningar) kan utföras innan implementering av syresättning i verkligheten, samt behov av extra miljöövervakning.

Samarbete inom teknikutveckling

Projektet, som är ett samarbete mellan SMHI, Stockholms universitet, det norska forskningsinstitutet NORCE och vindkraftsföretaget OX, är ett exempel på hur forskning och näringsliv kan samarbeta inom teknikutveckling.

Resultaten görs tillgängliga för alla

Projektresultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter samt presenteras på nationella och internationella konferenser. De ska kommuniceras till relevanta intressenter, till exempel Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen. Även vindkraftsnäringen och allmänheten ska nås via en rad kanaler. Resultaten kommer att bli tillgängliga för alla via SMHIs webbplats.

Projektdeltagare och roller

Medverkar i projektet gör, förutom SMHI, även forskare från Stockholms universitet och norska forskningsinstitutet NORCE, samt vindkraftsproducenten OX2, som projekterar för vätgasproduktion i samband med uppförande av nya vindkraftsparker.

SMHI: Modellering av hur syret som tillförs sprider sig i Östersjön och påverkar kemin i vattnet och sediment samt plankton i vattnet. Detta görs med en högupplöst oceanografisk modell. Expertkunskap om Östersjöns fysik och biogeokemi.

Stockholms universitet: Liknande modellering fast med en grövre modell jämfört med SMHIs. Expertkunskap om Östersjöns biogeokemi.

NORCE: Expertkunskap om effekter på biologin, till exempel fisk.

OX2: Vindkraftsproducent som förser forskarna med indata till modellberäkningarna och bidrar med detaljerad kunskap om hur det är praktiskt möjligt att pumpa ut syre, samt hur detta sprider sig lokalt runt utsläppspunkten.

Projektperiod och finansiering 

Projektet pågår 2024 – 2027. Det finansieras av Miljöforskningsanslaget via Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens utlysning av forskningsmedel inom havsbaserad vindkraft.

Publicerade nyheter om forskningsprojektet

15 februari 2024:  Nytt forskningsprojekt undersöker effekter av syresättning av Östersjöns bottenvatten vid vindkraftsparker

Kontaktperson

SMHI: Lars Arneborg, projektledare

Se vår film om syrebrist i Östersjön

Kunskapsfilm om syrebrist i Östersjön – varför uppstår syrebrist och vad betyder det för havsmiljön?
Källa: SMHI