Grundvattennivån förändras i ett varmare klimat. Sydöstra Sverige är särskilt känsligt med ökad risk för låga nivåer med vattenbrist som följd. Det pågår ett stort arbete för att möta både dagens och framtidens utmaningar. Några exempel är att salta av havsvatten, att frakta vatten från grannkommuner eller att skapa dammar för att magasinera vatten.
I många europeiska länder är vattenbristen kanske ännu mer påtaglig än i Sverige och ett EU-direktiv pekar på så kallad cirkulär vattenanvändning. Det innebär att återvinna avloppsvatten istället för att, efter ordinarie rening i reningsverk, släppa ut det till floder och hav.
Vi måste hushålla med grundvattnet. Vi vill visa att vi kan skapa bra vatten genom återbruk. Att få till en cirkulär användning ger också en bra ekonomi. Varje återvunnen kubikmeter avloppsvatten är en sparad kubikmeter dricksvatten”, säger Stefan Blomqvist, avdelningschef för Teknik & projekt Österlen VA.
Simrishamn skapade plattform för att motverka vattenbrist
Långt innan EU-direktivet slogs fast påbörjades ett arbete i Simrishamn för att hitta lösningar för att återvinna avloppsvatten. Bakgrunden var många år med vattenbrist och bevattningsförbud under sommartid. Kommunens och Österlen VA:s långsiktiga mål var redan år 2015 att kunna cirkulera avloppsvatten, med siktet inställt på att återvinna ändå fram till dricksvattenkvalitet. Ett direkt resultat är också miljövinster –med ökad rening minimeras utsläpp av miljöskadliga ämnen till havet.
Projektet med att skapa plattformen för cirkulär vattenanvändning i kommunen startade 2015 och byggandet kom igång två år senare. Arbetet har drivits med ordinarie personal, hela vägen från projektledning fram till driftsättning och löpande drift.
Beslutsfattarna förstod tidigt riskerna med vattenbrist. Detta är ett samhällsprojekt där vi arbetar med lösningar för alla, inte enbart för de som är anslutna till VA-nätet, säger Stefan Blomqvist,
Efter flera års arbete står en plattform klar som ger möjlighet till återvunnet vatten. Det innebär att vattnet renas i olika steg efter den reguljära reningen i reningsverken. Lösningarna ser olika ut och sker med olika tekniker i de tre verken, bland annat beroende på hur de är uppbyggda. Gemensamt för dem är att filtrera bort mikroföroreningar som annars finns kvar, såsom bakterier, virus och läkemedelsrester.
Vi har byggt en plattform som levererar bra vatten. Om lagstiftning medger har vi möjlighet att bruka vattnet för bevattning och andra ändamål. Målsättningen i det långa loppet är att cirkulera hela vägen till dricksvatten, säger Stefan Blomqvist.
Utbyggda verk i Simrishamn och Sankt Olof
Reningsverket Stengården i Simrishamn byggdes om år 2019 och skiljer idag ut mikroföroreningar som läkemedelsrester med hjälp av kolfilter och ozonfilter. Sankt Olofs reningsverk, som även det levererar vatten med mycket hög kvalitet, utrustades med sandfilter och kolfilter och stod klart år 2022.
Hög reningsgrad av vattnet och vattenkiosk i Kivik
Kommunens reningsverk i Kivik kan idag leverera cirkulerat avloppsvatten med mycket hög kvalitet. I samband med en ordinarie utbyggnad satsades extra på ytterligare reningssteg i form av kolfilter och membranfilter. Det nya verket stod klart år 2021.
Lösningarna är tekniskt komplexa och har lång inkörningsperiod. Men reningsgraden i Kivik är en av världens bästa. Det återvunna avloppsvattnet har i stort sett dricksvattenkvalitet, säger Stefan Blomqvist,
Provtagning av vattnet sker regelbundet och användningsområdena är för spolning av offentlig toalett i hamnen, för spolbilar, spolning av tömningsplatta för husbilar och vidare, efter tillstånd, till bevattning. VA-bolaget söker löpande tillstånd för ytterligare användningsområden, exempelvis nödvatten till djur.
I Kivik kommer även en vattenkiosk att öppnas, där cirkulerat vatten används för första gången. Det återvunna vattnet samlas i en särskild bassäng i reningsverket och ska pumpas via ledningar till vattenkiosken. Vattenkiosken är en mindre byggnad där registrerade användare har tillträde för att kroka på slangar på uttagsventiler. Vattenkiosken innebär att cirkulerat vatten kan användas fullt ut för första gången, och planeras öppnas till sommaren 2024.
Finansiering
Verket i Kivik stod inför en ordinarie uppgradering med fördubblad kapacitet, till en kostnad på 59 miljoner kronor finansierat via VA-taxan. Kolfilter och delar av membranfilter finansierades med bidrag från Naturvårdsverket på 19 miljoner.
Investeringen i Simrishamn på 30 miljoner finansierades via VA-taxan. Verket i Sankt Olof kostade drygt sex miljoner, varav 90 procent utgjordes av bidrag från Naturvårdsverket.
Vi har byggt en plattform som levererar bra vatten. Om lagstiftning medger har vi möjlighet att bruka vattnet för bevattning och andra ändamål. Målsättningen i det långa loppet är att cirkulera hela vägen till dricksvatten, säger Stefan Blomqvist.
Erfarenheter
- I de fall vattenbrist är vanligt förekommande bör vatten med dricksvattenkvalitet prioriteras för livsmedelsbehov.
- Beslutsfattarna måste inse att riskerna med vattenbrist ökar, och långsiktigt våga satsa på återbruk.
- Förståelsen behöver öka hos allmänheten att vi inte kan slösa på dricksvattnet, till exempel för att tvätta bilen och spola toaletten.
- Vattenanvändning behöver ses som ett samhällsprojekt för att leverera vatten till alla, inte enbart de som är anslutna till VA-nätet.
- Även om de tekniska lösningarna kan vara komplexa är det inte svårt att bygga, erfarenheter och kunskap finns.
- En stor framgång har varit samarbete med forskare vid Lunds universitet som utvärderat och stått för vetenskapligt stöd och synlighet.
Prisbelönt arbete
Ansvarig för projektet på Österlen VA, Stefan Blomqvist, tilldelades Avlopp och Kretsloppspriset 2024 ”för sitt idoga och framsynta arbete med att driva på utvecklingen inom återvunnet avloppsvatten”. Priset delas ut av VA-guiden.
Relaterade länkar
Ett förändrat klimat påverkar grundvattennivåerna men även grundvattnets variationer under året.
Läs mer om grundvatten | klimatanpassning.se
Tillgången på vatten av tillräckligt god kvalitet påverkas av både naturliga faktorer, såsom väder och naturgeografiska förutsättningar, och av människans mark- och vattenanvändning.
Läs mer om vattenbrist | klimatanpassning.se