Svenska kyrkan är en av landets största fastighetsägare, och äger omkring 20 000 fastigheter varav nästan 20 procent utgörs av kyrkobyggnader. Dessa hus, med upp till tusenårigt brukande, tillhör de få äldre byggnader som idag används för sitt ursprungliga ändamål. De är en del av vår svenska historia och en del av kulturarvet.
Klimatrisker för fastigheter och föremål
Några exempel på klimatutmaningar är fler och mer intensiva skyfall som orsakar översvämningar och andra direkta skador, både på byggnader, kyrkogårdar och kulturföremål.
Ökad luftfuktighet resulterar ofta i mögelangrepp. Så kallade nollgenomgångar, där temperaturen pendlar över nollgradersstrecket, kan leda till frostsprängningar i byggnadskonstruktioner. Nollgenomgångar förväntas öka i Sveriges mellersta och norra delar men samtidigt minska i landets södra del.
Riskerna ser olika ut bland annat beroende på geografiskt läge och byggnadernas utformning. Överlag gäller dock att skaderisken och sårbarheten kan minskas avsevärt med klimatanpassning, och om det finns god krisberedskap på plats.
Färdplan för klimatet och utbildning i klimatanpassning
Klimatarbetet har sedan tidigare varit ett fokus för Svenska kyrkan. Färdplan för klimatet är en gemensam klimatstrategi och en handlingsplan för att nå de globala klimatmålen. Färdplanen innehåller mål för att uppnå klimatneutralitet i verksamheten, bidra till den värderingsförändring som behövs i samhället för att nå klimatmålen samt att bidra till klimaträttvisa.
Under 2021 tog planerna fart för att stärka arbetet med klimatanpassning med syfte att minska sårbarheten för olika klimatrisker. För att bättre nå ut till de drygt 1 300 församlingarna landet runt blev satsningen en digital utbildning, en så kallad e-learning.
Svenska kyrkans färdplan för klimatet
Utbildning om klimatrisker och vad de innebär
E-learningen, i form av texter, bilder och videos, nås av alla medarbetare och förtroendevalda via en utbildningsportal på kyrkans intranät. Materialet kan användas enskilt eller som underlag för gruppdiskussioner. Upplägget är flexibelt, en överblick ger möjligheter till fördjupning i de delar som är aktuella för respektive församling eller pastorat.
I en första version innehåller utbildningen faktamaterial uppdelat på vatten och värme - klimatutmaningar som märks redan idag och som förväntas öka i framtiden. Materialet belyser vad olika klimateffekter innebär och hur de påverkar byggnader och kyrkans verksamhet.
I vattenavsnittet finns fakta kring skyfall, översvämningar, erosion, ras och skred samt luftfuktighet. Värmeavsnittet fokuserar på torka, vegetationsperiod, nollgenomgångar och värmebölja.
Den som exempelvis vill arbeta kring värmebölja klickar in på den rubriken. Där beskrivs bland annat att ”svalka, skugga och vätska är viktigt för att undvika hälsoproblem och olyckor till följd av en värmebölja. Det kan även bli aktuellt att förlägga förrättningar på tider med lägre temperaturer. Personal som arbetar utomhus, till exempel i kyrkogårdsförvaltningen, kan också behöva förlägga sitt arbete under andra tider på dygnet eller ha tillgång till svalka.”
E-learningen innehåller inga detaljerade beskrivningar av åtgärder för klimatanpassning, eftersom församlingarna har mycket olika förutsättningar. Däremot finns beskrivningar av mer generella åtgärder i klimatscreeningen. Ett exempel är att betona samverkan, att man söker samarbete med andra berörda aktörer som länsstyrelser, kommuner eller andra organisationer.
Eftersom klimatanpassning är en ständigt pågående process är det viktigt att arbetet hänger samman med och ingår i den löpande ordinarie förvaltningen. Utbildningen omfattar därför ett avsnitt om befintliga arbetsdokument inom Svenska kyrkan.
Så växte utbildningen fram
I projektet ingick representanter från Strängnäs stift, Visby stift och Luleå stift, som tillsammans beviljades interna projektmedel. Ett viktigt mål med den digitala utbildningen var att nå ut till församlingarna för att främja arbetet med klimatanpassning.
Bland annat hämtades lärdomar från ett pastorat med goda kunskaper och bred erfarenhet av klimatanpassning. Eftersom projekttiden var begränsad till drygt ett år bestämdes att fokusera på att öka förståelsen för klimatanpassning och hur arbetet kan drivas.
Från projektet kommunicerades utbildningen ut till klimathandläggare vid landets samtliga 13 stift, för att vidare guida församlingarna och pastoraten. Här kan exempelvis halvdagars gruppövningar hållas, där alla representanter som är berörda av lokalförsörjning och liknande frågor har möjlighet att delta.
Utbildningen följs upp löpande genom en enkät som ingår i e-learningen. Hela materialet förvaltas av utbildningsansvariga på central nivå inom Svenska kyrkan.
Kartlägga de största riskerna
En annan del av utbildningen belyser fördelarna med att upprätta en klimatriskanalys, som utifrån fastighetens geografiska position kartlägger vilka klimateffekter som har störst risk att påverka fastigheten och hur olika fastigheter kan drabbas.
Kopplat till utbildningen finns ett upphandlat avtal med SMHI för så kallad klimatscreening. Tjänsten kan användas av alla församlingar, pastorat och stift, och innehåller en analys om möjliga framtida klimatrelaterade risker som en fastighet står inför. Screeningtjänsten fungerar lämpligen som en grund för ett strategiskt klimatanpassningsarbete.
Finansiering
Projektet fick 900 000 kronor i internt stöd från Färdplan för klimatet för att utveckla e-learningen. Det täckte kostnaderna för att utveckla e-learningen och konsulttjänster, både expertis inom klimat och upphandling. Parallellt med framtagandet av e-learningen gjordes en upphandling av ett nationellt ramavtal för klimatscreening som SMHI sedan vann.
Erfarenheter
- Värdefullt att ta med lärdomar redan i starten inom organisationen, från de med tidigare erfarenhet av klimatanpassning.
- Viktigt att fokusera och avgränsa innehållet – klimatanpassning är ett stort område att täcka på en begränsad projekttid.
- Avgränsningen innebar samtidigt att många områden inte finns behandlade, till exempel social rättvisa.
- Rätt att inrikta utbildningsstarten på att skapa förståelse för klimatanpassning.
- Viktigt att betona att klimatanpassning integreras i befintlig förvaltning och löpande processer.
- Goda erfarenheter med att trycka på fördelarna med att söka samarbeten med exempelvis länsstyrelse och kommuner.
- Att utveckla verktyget kring e-learning tog mer tid än beräknat, förarbetet är viktigt.
Relaterade sidor
Kulturarv | klimatanpassning.se
Fastigheter | klimatanpassning.se