Antalet bränder i skog och mark varierar mycket år från år. Under den senaste 20-årsperioden har det handlat om drygt 2 000 till 8 000 bränder per år i Sverige. Störst antal bränder inträffar kring tätbefolkade områden och flest insatser med släckning görs under månaderna april till och med augusti. Den främsta kända orsaken till att bränder startar är olika former av mänskliga aktiviteter, som uppsåtligt anlagda bränder, barns lek med eld, gräseldning eller grillning.
Vädret påverkar brandrisken i skog och mark
Nederbörd, temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, åska och solstrålning har störst inverkan för hur bränder uppstår och hur de sprider sig. En torr och varm sommar ger i regel många fler bränder jämfört med en regnig säsong.
Vegetationen har också betydelse. I lövskog brinner det inte lika lätt som i barrskog, eftersom lövträden är fuktigare. Lövskogen har också en annan markvegetation som ofta är mindre brandbenägen. I skog med barrträd händer det att elden når trädtopparna och sprids mellan trädkronorna. Orsaken är ofta en intensiv, kraftig och snabb brandspridning i markvegetationen som det kan bli när det blåser mycket. Denna intensiva brand på marken letar sig då upp i träden.
Brandrisksäsongen blir längre och mer intensiv
Ett varmare klimat leder till att risken ökar för bränder i skog och mark. Beräkningar för den framtida brandrisken baseras i huvudsak på ändrade förhållanden för markens fuktighet, en avgörande faktor för hur det kan brinna.
Läs mer om brandriskprognoser|SMHI
Forskning visar på att förändringen blir störst i de områden som i dagens klimat är mest utsatta, särskilt Östersjölandskapen. För södra Sverige ökar den årliga brandrisksäsongens längd i genomsnitt med cirka 50 dagar till sekelskiftet, och i norra Sverige med mellan 10 och 30 dagar. Framför allt sker en tidigare start på säsongen.
Brandrisksäsongen blir längre, men också mer intensiv. Frekvensen av så kallade högriskperioder, sammanhängande dagar med hög brandrisk, ökar i hela Sverige. Högriskperioderna blir också längre. För Östersjöregionen inträffar högriskperioderna under två av tre år i dagens klimat, medan de beräknas inträffa varje år i framtiden. Öland och Gotland uppvisar de mest extrema brandriskförhållandena i ett förändrat klimat.
Läs mer om appen Brandrisk Ute|MSB
Förutom ett varmare klimat kan den framtida risken för bränder naturligtvis också påverkas av en rad andra förhållanden, som förändrad skogsskötsel, förändrad vegetation och fauna, förändrad bebyggelse och fordonstrafik, eller förändrade mönster för människors aktiviteter i naturen som friluftsliv.
Beredskapen stärks efter storbränder
Omfattande bränder åren 2014 och 2018 orsakade stora skador, men blev också starten för att förbättra den svenska beredskapen. Skogsbranden i Västmanland 2014 föregicks av en varm och torr sommar i närområdet. Värmen tillsammans med stark vind gjorde att branden spred sig okontrollerat. Bränderna 2018 var en följd av en ovanligt lång period med torka och mycket hög värme. Många åskoväder ledde till antändningar och omkring 10 % av alla skogsbränderna startades på grund av blixtnedslag.
Med erfarenheterna från de senaste årens stora skogsbränder väcktes behovet av en stärkt svensk beredskap för att kunna möta riskerna på ett bättre sätt. Flera statliga utredningar tillsattes för att bland annat analysera lagstiftning och de operativa räddningsinsatserna vid bränderna år 2018. Utifrån utredningarna beslutade riksdagen om förändringar i lagen om skydd mot olyckor. Syftet var att skapa bättre förutsättningar att förebygga olyckor och minska skador till följd av olyckor.
Förändringarna innebar främst en tydligare styrning av kommunernas verksamhet genom att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fick utökad föreskriftsrätt, det vill säga ansvar för att utforma bindande regler på området. Det innebar också att MSB gavs större befogenheter att prioritera och fördela resurser. I samband med förändringarna fick MSB även ansvar att se till att kommunerna följer lag och föreskrifter.
Så har vi stärkt skogsbrandsberedskapen (MSB)
Utökade insatser
Idag driver MSB ett brett utvecklingsarbete med många inblandade aktörer som kommunala räddningstjänster, länsstyrelser, SMHI med flera. Vid sidan av MSB sker utvecklingsinsatser av ett flertal aktörer, såväl inom offentlig sektor som inom näringslivet. Nedan redovisas några av de viktigaste hjälpmedlen som har tagits fram under senare år.
Bättre prognoser och karttjänster
Brandriskprognoserna är under ständig utveckling, alltmer information tillförs till de avancerade beräkningarna vilka också görs på alltmer detaljerad geografisk nivå. Prognoserna som sträcker sig upp till fem dygn framåt uppdateras flera gånger varje dygn.
Nationella förstärkningsresurser för släckning
Det finns numera minst tio släckande helikoptrar till förfogande som kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos. Beredskapen har också förstärkts till fyra vattenskopande flygplan. Piloter utbildas fortlöpande. Länsstyrelserna har tagit fram ett underlag som visar vilka sjöar och vattendrag som är lämpliga för skopning av vatten.
MSB förfogar över dryga tjugotalet skogsbrandsdepåer som kan användas när räddningstjänstens egna resurser är uttömda. Depåerna innehåller olika typer av utrustning för släckningsarbete som brandslang, motorsprutor, vattenspridare, terrängfordon, motorsågar med mera. Utöver depåerna finns också två högkapacitetspumpar som ger möjlighet att transportera vatten långa sträckor.
Förstärkningsresurs för stöd till ledning
MSB ger numera stöd till myndigheter, regioner och räddningstjänster för samverkan och ledning vid krävande situationer. Resursen även kallad FSOL - Förstärkningsresurs för stöd till Samverkan och ledning - består av personer med erfarenhet och kunskap inom krishantering och syftar till att förstärka ledningsförmågan.
Tidig upptäckt av vegetationsbränder
Det är viktigt att upptäcka bränder i ett tidigt skede, och därför sker skogsbrandsbevakning med hjälp av flygplan. Det är länsstyrelserna som beslutar om var och hur de ska användas för bevakning. I viss mån kan även drönare vara hjälpmedel. Under sommaren 2022 togs även detektion från satelliter i bruk som ett nytt och viktigt komplement till skogsbrandsbevakande flygplan.
Utbyggd samverkan, utbildning och information
Rätt kunskap, både för att undvika bränder och för att släcka bränder, är en väsentlig del i utvecklingsarbetet. MSB stöttar andra aktörer och genomför löpande möten och utbildningar tillsammans med länsstyrelser, räddningstjänster och andra myndigheter.
Information till allmänheten är bland annat tillgänglig i MSB:s app Brandrisk Ute som hjälper privatpersoner att hålla koll på brandrisken i skog och mark. Ytterligare verktyg är brandriskkartor, kartor som kan infogas på alla webbplatser och zoomas in på aktuellt geografiskt område.
Ansvar och roller för skogsbrand
Beredskapen för bränder i skog och mark består av ett sammanhängande system på lokal, regional, nationell och EU-nivå. Grundberedskapen för släckning och förebyggande arbete utgörs av kommunal räddningstjänst som kan förstärkas av andra. Exempelvis kan staten och andra länder inom EU stötta med extra resurser och funktioner för att hantera en skogsbrand. Fler aktörer arbetar även förebyggande för att förhindra att bränder bryter ut eller sprider sig.
Att utvärdera för fortsatt utveckling
Ett fortsatt löpande utvecklingsarbete pågår för att Sverige ska stå bättre rustat. Efter varje räddningsinsats är de berörda kommunerna ansvariga för att undersöka olyckan för att ”i skälig omfattning klarlägga orsakerna, olycksförloppen och hur insatsen genomförts”.
MSB sammanställer kommunernas undersökningar och vid särskilda händelser kan också speciella analyser eller studier göras. MSB presenterar erfarenheter av olyckor, tillbud och insatser dels i form av statistik, dels i form av utredningar, rapporter och olika databaser. Utredningarna i kombination med löpande dialog med räddningstjänster och andra aktörer är underlag för fortsatt utveckling.
Finansiering
Huvuddelen av finansieringen för insatserna är offentliga medel – från staten, kommunerna och även EU-medel.
Erfarenheter
- Tidigare svåra skogsbränder visade att samhällets aktörer behöver stöd för att både förebygga och hantera skogsbränder. Behovet förstärks när riskerna ökar i ett förändrat klimat.
- Mer kapacitet för att släcka bränder är viktigt, men lika viktigt är att minska riskerna för att bränder ska uppstå.
- Bra prognoser är nödvändigt underlag för att förbereda aktuella insatser. De är också verktyg för att få en uppfattning om bränderna kan bli extrema i spridning och intensitet.
- Det gäller att upptäcka och begränsa bränder snabbt. Små bränder kan växa till stora och omfattande bränder.
- Ständiga utbildningsinsatser krävs för att hålla kunskap levande.
- Samverkan mellan samhällets aktörer är nödvändigt, exempelvis mellan kommunerna och andra aktörer som berörs av skogslandskapet.
- Kommunikationsinsatser mellan samverkande aktörer och ut till allmänheten är mycket viktigt under en krissituation.
Relaterade sidor
Hur klimatet förändras: Temperatur