Kommentar till resultaten
För Sverige som helhet finns ingen tydlig trend i antalet dygn med nollgenomgångar, med undantag för höstmånaderna (september, oktober och november) då de har minskat. Minskningen är särskilt tydlig i den södra delen av landet, Götaland och Svealand, vilket kan förklaras av att höstarna blir varmare och sommaren dröjer sig kvar längre in i september. Därmed sjunker temperaturen inte lika ofta under 0 °C som tidigare.
I Norrland ökar däremot antalet nollgenomgångar vintertid. Områden som tidigare hade stabila minusgrader upplever nu oftare temperaturväxlingar runt 0 °C.
Varför är klimatindikatorn nollgenomgångar viktig?
Temperaturväxlingar kring 0 °C kan orsaka att vätska i marken fryser och smälter om vartannat, vilket påverkar vägar, byggnader och jordbruk. När temperaturen sjunker under 0 °C ökar risken för halka, vilket kräver insatser som saltspridning. Frekventa nollgenomgångar kan också orsaka tjälskador på vägarna. Vägsalt har dessutom negativa effekter på både natur och vattenkvalitet. Betongkonstruktioner kan också skadas av saltet och av de snabba temperaturväxlingarna.
Hur har klimatindikatorn nollgenomgångar beräknats?
Totalt har 55 stationer använts. Data från en station har vid behov kopplats ihop med en närliggande station för att få en så lång serie som möjligt. Ingen homogenisering av data har gjorts.
Antal dygn med nollgenomgångar i Sverige beräknas genom att ta medelvärdet av antal dygn med nollgenomgångarde per år av de 55 stationer som har varit aktiva det året. För landsdelarna beräknas antal dygn med nollgenomgångarde på samma sätt, men istället används endast de stationer av de 55 stationerna som varit aktiva under året och som tillhör den valda landsdelen.
Framtida utveckling av nollgenomgångar
Framtida klimatscenarier visar att antalet dygn med temperaturväxlingar runt 0 °C kan minska i södra Sverige under hela året. Under vintern förväntas fler dygn med nollgenomgångar i norra Svealand och Norrland, medan Götaland och södra Svealand kan uppleva en minskning. Under övriga säsonger förväntas hela landet, med undantag för de nordligaste fjälltrakterna, ha färre dygn med nollgenomgångar.
Hur definieras nollgenomgångar?
Ett dygn med en nollgenomgång definieras som ett dygn där den högsta temperaturen överstiger 0 °C och den lägsta temperaturen understiger 0 °C. Notera att antalet växlingar mellan temperaturer över och under 0 °C inom ett dygn inte beaktas. Temperaturen mäts två meter över marken. Dessa temperaturväxlingar kring 0 °C är vanligare under vintermånaderna (december, januari och februari) i Götaland och Svealand än i Norrland. Under sommaren förekommer nollgenomgångar mycket sällan, och de få som uppstår sker främst i landets nordligaste delar. Majoriteten av dygn med detta fenomen inträffar under våren och hösten, då varmare eller kallare temperaturer sprider sig över landet.