Ett hydrologiskt år med översvämningar och välfyllda sjöar


Det hydrologiska året skiljer sig från ett kalenderår genom att det löper från första oktober till sista september. Det hydrologiska året 2019-2020 inleddes med flöden över de normala i västra Sverige och låga flöden i östra Sverige.

Hydrologer räknar på hur mycket vatten det finns tillgängligt för de olika behov som finns i vårt samhälle. För att kunna få med allt vatten i beräkningen av vårfloden måste snön som började lagras redan hösten innan räknas med. Det är också viktigt att marken och sjöarna har hunnit fyllas upp efter sommaren för att få ungefär samma utgångsläge vid beräkningen olika år.

1 oktober är bästa startdatum för att tillgodose dessa behov i olika delar av Sverige och det är då det hydrologiska året startar.

Hösten var alldeles normal

I oktober bredde snön ut sig över norra Norrland. November bjöd på en tämligen normal hydrologisk situation. I hela landet var flödena nära de normala. Vattennivåerna i de stora sjöarna steg som sig bör.

En mild och nederbördsrik vinter

I december, som var en mild och nederbördsrik månad, förekom kraftiga flöden i både Svealand och Götaland. Bland de vattendrag där flödena var anmärkningsvärda kan nämnas Upperudsälven, Säveån, Byälven, Eskilstunaån och Fyrisån. Både Eskilstunaån och Fyrisån mynnar i Mälaren vars vattennivå steg kraftigt. Alla luckor öppnades för att avbörda sjön, och Mälarens nivå sjönk mot slutet av månaden.

Det milda vädret ledde till snösmältning och tilltagande flöden i större delen av Norrland. Vanligtvis är flödena minskande i de här vattendragen i januari, och vid flera av SMHI:s stationer i Norrland var vattenflödet det hittills högsta uppmätta för den här årstiden. 
 

Grafer över vattenstånd i Mälaren 1968 – 2019
Vattenstånd i Mälaren 1968 – 2019. År 2019 noterades en maximal nivå på 126 cm. Tidigare höga höstnivåer har varit 30 november 1974(125 cm) och 10 november 1984(126 cm).

Oväder bidrar till översvämning

Ovädren Ciara och Dennis drog in över södra Sverige under andra respektive tredje helgen i februari med stora nederbördsmängder över Götaland. Mot slutet av månaden var flödena mycket stora i flera vattendrag vilket orsakade översvämningar på många håll. Nära vattendragens mynningar i havet förvärrades situationen av att det tidvis var högt havsvattenstånd. Tappningsuppgifter indikerar att flödena lokalt kan ha varit nära de som återkommer i genomsnitt var femtionde år i Lagan och Ätran.

Den rikliga februarinederbörden tog tid på sig att rinna undan. I början av mars pågick fortfarande kraftiga flöden i vattendrag i Blekinge, Halland och Småland. I Ronnebyån, Mörrumsån, Lagan och i Emåns biflöde Solgenån hade flödena en återkomsttid på över 10 år.

Översvämning på Ågatan i centrala
Ågatan i centrala Falkenberg ger skäl för sitt namn. Här rinner Ätran genom staden, 18 februari 2020. Foto Henrik Perfect

Välfyllda sjöar

Siljans vattennivå brukar vanligtvis sjunka vintertid, men den låg istället på en jämnt hög nivå under vintern. En av anledningarna var att det pågick arbeten vid dammen i Trängslet, uppströms Siljan, och att vattnet därför tappats vidare till Siljan.

Siljans nivå i mars var den högsta uppmätta vattennivån sedan nuvarande reglering startade 1964. Även i de andra stora sjöarna var nivåerna höga. Vattennivån i Vänern överskred dämningsgränsen för första gången sedan våren 2014.

En sval inledning på våren

Våren startade sval och nederbördsfattig med flödena i södra Sverige i avtagande. I delar av Norrland startade en försynt vårflod. I slutet av maj ökade dygnsmedeltemperaturerna och vårfloden i norra Sveriges inland satte fart med stora flöden i norra Dalarna, Jämtland samt i Västerbottens och Norrbottens inland. I de stora sjöarna sjönk vattnet till mer normala nivåer.

Fjällflod i norr och lågflöden i söder 

Det fanns mycket snö kvar i fjälltrakterna sent på säsongen och med det varma vädret i juni tog snösmältningen fart i de nordligaste delarna av landet. I Indalsälven, uppströms Storsjön, ledde flödet till problem med översvämningar i trakterna kring Åre. Vid SMHI:s mätstation Öster-Noren uppmättes det näst största flödet sedan mätningarna startade 1941. I slutet av juni hade den mesta snön smält av och flödena avklingade även om de fortfarande pågick i delar av fjällen i Norrbottens och Västerbottens län. I södra delarna av landet var det istället torrt och lågflöden dominerade. 

Ristafallet i Indalsälven nedströms Undersåker den 4 juni 2020
Ristafallet i Indalsälven nedströms Undersåker den 4 juni 2020. Foto Sara Björkebaum

Avslutningen på det hydrologiska året

Det hydrologiska året avslutades i ungefär samma tillstånd som det påbörjades. Flöden över de normala i de västra Sverige medan östra Sverige fortfarande hade låga flöden. Vattennivåerna i de stora sjöarna var i närheten av de normala med undantag för Hjälmaren som noterade en ny lägsta vattennivå för september månad: 21,46 m, vilket endast är 3 cm högre än den lägsta uppmätta vattennivån sedan mätserien startades 1983.