Sök publikationer

Rapportens syfte är att analysera de långsiktiga förändringarna i avrinningen under perioden 1928-1987 som underlag för studier av eventuella uppkomna eller förväntade klimatförändringar.

Alla tillgängliga kompletta avrinningsserier från stationer inom landet har analyserats för kartläggning …

The work described in this report, was done in collaboration between the Swedish Meteorological and Hydrologieal Institute (SMID) and the Instituto Nacional de Resursos Hidra´licos de Cuba (INRH), with financial support from the Swedish Agency for Technical and Economie Cooperation …

För att förbättra HBV-modellens snörutin, och i synnerhet dess prognoser över vårflodens start, prövas en graddagmetod som använder sig av dygnets extremtemperaturer för att beräkna snöackumulation och snösmältning. Temperaturen under dygnet antas variera linjärt mellan maximum- och …

Snömätning med flygburen georadarutrustning (i helikopter) har utförts längs fasta linjer i övre Luleälvens tillrinningsområde i april under åren 1986 till 1990. I prognosområdena Suorva, Parki och Tjaktjajaure, som domineras av kalfjäll och där nederbördsstationsnätet är mycket glest, visar de fem …

Markläckage, vattendragstransport och sjöretention av kväve har beräknats med en modell (PULS-N) i de delar av Motala Ströms avrinningsområde, som faller inom Linköpings, Finspångs och Norrköpings kommuner. Modelleringar har gjorts för åren 1975-89 och verifierats mot befintliga mätdata.

Modellen …

Studieresan gav förutom nya kunskaper om utnyttjade metoder och
arbetssätt samt nya personkontakter följande övergripande intryck.

• De tekniska resurserna för automatiska mätningar och automatisk datainsamling är betydligt större i USA än i Sverige även sett relation till ländernas storlek och …

INNEHÅLL
Stationsnät för vattenföring
Stationsnät för sjötemperatur
Stationsnät för älvtemperatur
Stationsnät för isläggning/islossning
Stationsnät för istjocklek
Stationsnät för materialtransport
Stationsnät för fältforskningsområden

Virkesmängden i Sveriges skogar har ökat under 1900-talet och i första hand beror det på ökad skogsproduktion. I södra Sverige har även skogsrnarksarealen ökat något. Eftersom träd tar upp vatten från marken, har det diskuterats om detta innebär att avdunstningen ökat och i sin tur avrinningen …

En känslighetsanalys av Flödeskommittens riktlinjer för beräkning av dimensionerande flöden tillämpade på flermagasinssystemet i Ljusnan redovisas. Simuleringarna har gjorts med hjälp av ett modell.system baserat på HBV-modellen, som kompletterats med regleringsstrategier. Det 14 560 km2 stora …

I öppna Skagerrak fanns ganska rikligt med diatoméer framför allt av släktet Chaetoceros. Dinoflagellaten Peridiniella danica dominerade. Det fanns också små mängder av Alexandrium tamarense, Dinophysis acuminata, D. norvegica och D. rotundata. I Skagerraks kustområde blommade Skeletonema costatum …